på jobbet 🙂
Jag vet inte hur T, min arbetskamrat fick reda på att jag bloggar (eller, det vet jag, han såg min bild) men nu är det kört!!
Nu har han skvallrat för varenda kollega jag har så nu är det slut med smutskastningen av dem på denna blogg i alla fall (skämtar så klart, jag har aldrig smutskastat någon kollega på min blogg).

Lite roligt är det att någon läser min stackars obetydliga blogg, även om syftet mer är av den naturen av att läsa för artighetens skull än att jag skriver intressant och fyndiga blogginlägg!

I morse så hade jag och maken tänkt kliva upp i arla stund för att ta en joggingtur men vi slöt bort det. Vi snoozade till 06:20 istället vilket innebar att vi försov oss, inte så pass att jag kom försent, men tillräckligt för att jag skulle stressa ihjäl mig och barnen.

Tänk om jag kunde få tummen ur arslet och jogga i morgon bitti istället? Vad skönt det vore. OM jag inte är alltför trött i morgon bitti så gör jag nog det. Då ni.. då har jag nog svårt att klättra alla miljoners steg som leder till min avdelning på jobbet.

Till veckan så måste jag även inhandla golv till nya köket, vad skall det bli för golv tycker ni?
Inte Klinker i alla fall, då måste vi nämligen ha golvvärme och det känns som överkurs för den lilla ytan som blir.

Kram på er
//Linnéa

här i Byn driver en farsot fram… ingen är säker och ingen vet vem det kommer att drabba nästa gång.
Ser man grannen klia sig lite väl mycket så vet man; han har drabbats!

Lössen har kommit till byn!!

Jag HATAR löss, jag har haft löss två gånger i mitt liv och jag föder hellre fram en elefant än får löss igen. Just nu så sprider sig lössen med raketfart på skolan och jag kammar och kammar och kammar igenom mitt och mina barns hår. Trots detta så kliar det bara jag tänker tanken på löss!
Jag fantiserar om löss som märker när luskammen närmar sig och springer som galningar bara för att gömma sig.
Löss som bestämt sig för att just min familjs huvudbottnar verkar vara en bra plats att leva ett helt liv i.

Mitt i vansinnet så undrar jag, eftersom det aldrig går över, så måste det vara någon stackars familj som inte luskammar sig och som sprider äcklet vidare hela tiden.
Märker dom inte att det kliar i huvudet eller? Tror dom att det är normalt att klia sig så att svålen blöder?

Nej, nu skall jag gå och klia mitt huvud och kamma igenom håret för tredje gången sen jag kom hem!

Bilden som jag skickade in var en gammal och jag är nog ganska oteknisk för jag kan inte byta ut den!

Nå, det är denna bild som är den aktuella köksbilden:-)

är på plats, eller i alla fall undergolvet. Jag som är en vansinnigt ambivalent människa har nämligen inte bestämt mig om jag vill ha plastmatta, parkett eller linoliumgolv där. Fatta att det hänger på 9 ynka kvadratmeter:-)

Annars så är vi i stort sett klar 🙂 Tycker jag i alla fall som sett liiite för många ’Från Koja till slott’ och ’Äntligen hemma’, eller varför inte ’Bygglov’?
Det går ju så fort.
Knappt har inredarna bestämt hur de vill att inredningen skall se ut så säger det bara *vips* så är allt klart!
Visst är det så det fungerar även i ett vanligt hem?

Nej, nu skall vi försöka få tag på en elektriker som inte kostar miljoner.
Elen skall dras, tydligen så måste spisen stå på en separat säkring annars så får den hela tiden? Jag vet inte…
När så elen är dragen så skall rörmokaren hit igen, vattnet skall kopplas på igen och förhoppningsvis så står ingenting och läcker.

Köksskåparna måste ställas i ordning, inredning inhandlas till de nya (begagnade) skåparna. tapeterna skall upp, kaklet skall kaklas. Kanske måste köpa kakel först?

Skafferiet måste byggas, sittbänken med inbyggd tvätttrumma byggas. ja, listan kan göras oändlig.

Men snart så har jag mitt drömkök. Designat och ritat av mig själv och maken:-)

Jag skall se om jag kan lägga in en bild på hur köket kommer att bli.

Over and Out mina vänner!!

kommer att domineras totalt av oerhört kloka, logiska och tänkvärda ord.

Haha!!! Nooot!
Jag har som sagt en viss skrivkramp, jag vet precis vad jag skall skriva tills jag sätter mig ned vid datorn, då låser sig allt.
I natt hade jag till och med tänkt gå upp och skriva på min roman (japp, jag har en…gömd i min dator nånstans) men då vi hade 4 tonåringar som lanade hemma hos oss så slöt jag bort det. Det är väl nog med att de är uppe hela natten, jag vill inte att de berättar för sina föräldrar att J´s mamma var vaken lika länge som oss.

Det räcker med att vi vaknade klockan 11:30!! Heeela familjen, till och med Lilla prinsen.
Så pinsamt! Tänk om någon av föräldrarna kommit hit för att hämta deras barn åsså sov hela familjen??!!

I morgon jobbar maken och jag hade tänkt ta en promenad in till byn med småbarnen. Om jag vaknar i någorlunda bra tid vill säga. Det är vid sånna här tillfällen som jag faktiskt skulle vilja ha en mamma här som väckte mig..Gärna med våld!

Kram på er och jag hoppas att ert nya år blir lika bra som mitt kommer att bli.

fira barn som fyller år är faktiskt inte att rekomendera.
Nu har vi i alla fall klarat av alla våra barn som fyller år.
Förra söndagen så fyllde A fyra år!! Vilket han stormtrivdes med, lillprinsen har en viss förkärlek för att stå i centrum och denna dag var alltså ett klimax för lille herr Attention:-)

Denna söndag så fyller tonåringen år, fjorton år för att vara mer exakt.
Så dagen har varit fylld av släktingar som uppvaktat, tårta och till och med en uppvaktning av hans ’svärfar’ hihi!!

I går så ringde J´s flickvän hit och frågade om hon fick ’ta’ J med sig efter kl 15:00 för hon ville bjuda honom på bio på stan och det fick hon naturligtvis, vi bjöd in alla släktingar kl 13:00 och hoppades att alla skulle komma i tid…vilket inte alla gjorde!
Så L och hennes pappa fick minsann gott vänta tills J´s pappa och farmor behagat komma hit vilket de gjorde lite senare.
Men det var trevligt, vi fick träffa honom och han verkade ju trevlig, vilket inte är så konstigt egentligen då L är en väldigt fin och trevlig tjej!

Skumt nog så börjar jag känna av min hals och mina bihålor igen! Jag blir så leds, jag vill inte bli sjuk nu igen. Jag vill vara frisk och INTE vara förkyld! Jag ska ju på glitter och glamourkväll på nyårsafton!!

Kram på er och ha en trevlig söndagskväll!

har fyllt fyra år!!
ja, min lilla minsting som alltid kommer att vara mammas lillprins är numera en rätt så stolt fyraåring!

Firandet började redan igår med Prinsens första riktiga kompiskalas, han hade bjudit 6 kompisar och alla kom!
När kalaset var slut så deklarerade A att han numera även var kär i både J och T.
Han var kär i J för att hon är ju hans bästis på dagis och kär i T därför att hon säger JA till allt han säger!
Vad månde bliva av den mannen??

I dag har Bobbo(mormor) och Farmor, moster och farbror uppvaktat lillprinsen med paket och den bästa presenten var nog en sparkcykel som han faktiskt får köra inomhus…än så länge i alla fall.

Jag har lite inspirationstorka och orkar därför inte skriva ihjäl mig:-)

Kram på er och ha en underbar jul om jag inte skriver mer innan!!

Ps: I morgon är jag en duktig mamma och gör pepparkakshus med mina barn…vad gör ni??

Min mans farmor gick bort på tisdagen, det är en enorm förlust för oss alla då hon var en glädjespridare och en underbar kvinna. Denna jul blir sig inte lik.

Min stackars man fick dessutom halsfluss så han fick kämpa med ont i halsen och ont i själen samtidigt. *pussar på dig älskling*
När så Svärfar kommer hit för att ta hand om allt praktiskt som följer med ett dödsfall så blir han smittad av våra elaka förkylningsvirus!! *stackarn*

De har dock kämpat på tappert och varit enormt duktiga.

Jag tänker inte säga så mycket mer!!

Nu var det en evighet sedan jag skrev något.

Min enda ursäkt är att jag och barnen varit så sjuka. Jag jobbar ju dessutom för fullt och vill inte surfa/blogga på jobbet!

I övrigt så traskar livet på som vidare hemma hos oss A, min minsting fyller snart 4 år och J min ’äldsting’ fyller 14. Det känns så konstigt, snart har jag inga småttingar längre. Sedan så kan man ju spekulera huruvida jag var smart eller bara enormt korkad när jag födde två barn i december!! En den 21:a dec och en den 28:e dec.

Dett är en oerhörrt dyr månad för oss, har alltid varit men på något skumt sätt så har vi alltid löst den ekonomiska biten ändå. Barnen har fått fina julklappar och fina presenter och ALLA räkningar blivit betalda!!

Så här sent på natten blir man lätt lite nostalgisk och sentimental och så är även fallet just i natt. Jag har inget speciellt att berätta utom att jag saknar mina barn när de var små…allihopa! Jag saknar J:s mysiga småbarnskramar och hur vi brukade säga till varandra att vi ’älskade varann lika mycket som alla prickar i alla tak i hela världen’, det var liksoms J:s sätt att se på storhet!

Nu får jag knappt en kram längre, han luktar konstigt (svett och tåbira), är finnig och har en skum röst! Det är någon som får kramar av honom men inte sjutton är det jag..Vart tog min bebis vägen liksom?? Han som bara älskade mig och aldrig skulle skaffa tjej?

Ja.. det är bara att inte fakta, mina bebisar växer upp och blir ståtliga män!! Fast..nog tror jag att de fortfarande behöver mamma?? Vad tror ni?

Kram på er, nu skall jag hoppa i säng och hoppas att morgondagen bjuder på något roligt och spännande! Man vet aldrig.

Jag skrev något.

Att som i mitt fall gå från att vara heltidsstudent till att arbeta heltid med fyra barn, man och hus är en helomställning.
En typisk morgon i mitt liv fungerar på detta vis:

05:30 väckarklockan ringer för första gången, varpå jag genast sätter den på snooze.

06:00 så kliver jag äntligen upp, tar en snabbdusch och kläder. Dricker lite kaffe och om det inte är för kallt ute* så läser jag VK! * vi har brevlådan ute och jag går inte gärna ut i onödan.

06:30 väcker jag barnen, jag börjar med A och E som är dom som jag skjussar till dagis och fritids. De andra barnen cyklar när vädret tillåter det.

När klockan blivit 06:50 börjar jag väcka storkillarna. N kliver alltid upp på en gång men J, tonårskillen får jag slita ur sängen inte bara en gång utan många gånger.

ofta så börjar jag med att låta gullig och rar: Älskling, nu måste du kliva upp, klockan är mycket… när J efter ca 30 minuter fortfarande inte klivit upp trots att jag försökt väcka honom 1000000000 gånger så har jag mer gemensamt med Adolf Hitler än med Ghandi.

Vi stressar i alla fall i väg kl: 07:20 då jag släpper av E utanför skolan och går in med A på förskolan.

Ofta hinner jag till Jobbet i tid annars så blir jag några minuter sen, det där ger sig med tiden. Ju längre jag jobbar desto mer vana får jag in i det.

Nu är jag hemma med sjuka barn i alla fall, vad less jag är på sjukdomar. Det känns som om jag skolkar från jobbet men P kunde inte vara hemma i dag så då får jag ta det. Fast jag tycker att jag har gjort min beskärda del av VAB ( 14 år av VAB:anden).

Då barnen som är hemma i dag är febriga och relativt lugna så tänkte jag faktiskt ta och försöka få lite ordning på kaoset här hemma. förena lite nytta med sjukdomarna om ni förstår vad jag menar:-)

Kram på er!!