Hur fingerfärdiga är NUS omskrytta handkirurger egentligen? Jag skadade mitt lillfinger väldigt illa när jag trillade på ishalkan i slutet av november. Det goda omhändertagandet från sjukvården gjorde mig helt lyrisk vid olyckstillfället och allt såg till den början mycket bra ut. Personalen på mottagningen hade dessutom meddelat mig att sjukhuset i Umeå var mycket välutrustat ifråga om just specialister på handkirurgi, faktiskt jobbar 10 läkare med den specialiteten på NUS. Men nu, i början av mars ser handens avslutande del där lillfingret ingår ut som ett härvelkors. Ringfingrets yttersta del pekar uppåt och den lilla kusinen till vänster pekar åt det andra hållet. Jag kan inte böja lillfingret helt och hållet vilket medför att gaffeln inte får fäste i handen när jag ska plocka upp blodpuddingen från tallriken. Så nu undrar jag om jag helt enkelt är för gammal för att tillhöra den prioriterade patientgrupp landstinget beslutat att satsa på när de samlat ihop dessa handexperter. Moderaternas mångomsjungna arbetslinje verkar ha förvridit huvudet även på vårt läns sossiga landstingsledning.
För när man lämnat arbetslivet som pensionär har man tyvärr förvandlats enbart till en kostnadspost i nyliberala budgetar…