Etikett: vår

Mognad eller resignation?

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag älskar de små gröna primörer som vårvärmen lockat upp ur gammfönnan. Om det är växterna jag älskar eller om är upptäckten av att jag hyser så stor kärlek till den årligen återkommande årstiden ”Vår” kan jag däremot inte säga. Är det inte fantastiskt att vi en gång varje år får uppleva denna årstids mirakulösa förvandlingsnummer?
Många naturintresserade människor vill gärna upptäcka nya och sällsynta växter eller något sjusärdeles sällsynt djur för att deras dag i naturen ska vara komplett. Men riskerar inte sådana ambitioner att förta glädjen av det som vi alltid omges med? Den rara växt som man lyckas upptäcka har förmodligen bara hamnat på sin nya växtplats av en tillfällighet och den förbiflygande fågeln har för det mesta målet inställd på en plats långt i fjärran. Med detta sagt tycker jag kanske att min nuvarande attityd till naturen tyder på en viss mognad och inte på resignation. För nyfikenheten har jag i behåll men den är inte inriktad på sensationer som den gjort tidigare i livet. Nu räcker det med några gröna strån som sträcker sig upp genom förra årets gamla gräs för att jag ska gå i spinn.
När jag minns de vårdagar när min mamma satte mig på cykelns pakethållare och vi åkte från Forsbacka till ängarna i Överhärde kan jag känna igen samma förtjusning över det lilla i naturen som jag nu känner. Cirkeln sluten och nu vet jag att jag kan ägna resten av mitt liv åt att njuta av det bestående i naturen och sedan bara knyta ihop min omfångsrika ”säck”.

grönblomma_IMG_6249

krokus_IMG_6169

grönblomma_IMG_6271

krokus_P1070753

 

överhärde_P1070774

Pä en våräng i Överhärde 1952.

Idag är det lill-vår

Av , , Bli först att kommentera 9

Nu är lillvåren här. Vägarna kantas av det underbart vinröda björkris som förebådar våren. Lövens knoppar sväller sig för var dag allt större för att senare plötsligt brista och släppa fram det lilla olivgröna skrövel som visar oss att sommarens grönska nalkas.

vinrod_bloggen_P1020800

handske_bloggen_P1020821Inne i ”knopphandsken” väntar lövet otåligt på att släppas ut i solljuset.

Lillspring_bloggen_P1020857Miljarder håriga ”rumpor” bresar oblygt i vägrenarnas björkridåer.

 

 

Transportsträckor?

Av , , 2 kommentarer 3

De årstider som kläms mellan dominanterna sommar och vinter är egentligen två mycket spännande klimatologiska indikatorer. Luften vibrerar av spekulationer under dessa ”transportsträckor”. Man undrar vad den annalkande sommaren/vintern kommer att ha i sitt sköte och väderspekulationerna har en speciell spänst som saknas under de ”riktiga” årstiderna. Vyerna vidgas av de längre perspektiven, under sommarmånaderna är det endast dagens eller på sin höjd kommande veckas väderlek som vädras under det att vårens spekulationer genomsyras av drömmar om en varm och skön sommar.
Just nu befinner vi oss i slutet av årets andra mellanperiod och vintern står och bankar på dörren. Rönnarnas svaga blomning under sommaren lovar åtminstone Bondepraktikans följare en snöfattig vinter medan många snöälskare häruppe i norr ser på praktikans spådomar med uttalad skepsis. Själv nöjer jag mig med att ta varje dag som den kommer och eftersom jag är fotointresserad blir varje dag guld värd om dagarna är mulna och våta. Färgskalan i den döende växligheten är ändlös och den slutar heller aldrig att utmana kamerans optik och fotografens öga. När snön slutligen täckt markerna hamnar kameran på undantag och förberedelserna för en eventuellt exploderande vår påbörjas. Då gäller det nämligen att vara med från början för att hinna föreviga allt som händer under några korta vårveckor i vår underbart spännande norrländska natur.

sommar_P1010718

De övergivna sommarhusens fönster sänder sorgsna blickar mot förbipasserande.

symmetri_P1010714

Assymetrisk geometri på traktorsvägen.

Hatt_P1010720

Sommarhatten i växthuset hänger kvar och påminner om heta sommardagar bland drivna plantor.

Gomorron!

 

Tysta vårnätter

Av , , Bli först att kommentera 5

Några gånger varje kväll öppnar jag ett fönster eller går ut och lyssnar efter pärlugglor. Förra våren gjorde jag likadant och då kunde jag nästan varje gång höra ugglerop uppifrån skogen. Men nu har tydligen sorkstammen kraschat och en obönhörlig smaltid väntar för de underbara små ugglorna. Trist…

Gonatt!

Inkapslad årstid

Av , , Bli först att kommentera 4

När jag stod på den bokstavligen dödstysta glesbygdsskaren vid sjutiden i morse kände jag påtagligt att vintern nu fått ge vika för en ny årstid. Det är äntligen vår, och den gångna årstiden har omsorgsfullt kapslats in under ett isigt skartäcke. Vintern får inte se dagens ljus förrän höstljuset ger upp inför nästa kalla säsong.
Mars månad innehåller kanske vår mest spännande klimatologiska brytningstid och jag ryser lätt när jag trampar på den delvis upptinade grusgången. Varför gårdsgruset kallas "singel" har jag aldrig förstått, för något mer kollektivt än en grusgång får man leta efter. Grusets stenar är fortfarande stumma, men under dagens lopp kommer dagsmejan att tvinga loss dem från varandra. Då får jag återigen höra ljudet av den rytmiska vårsång grusets upptinade stenar stämmer upp när jag går över gårdens infart. Den sång som så ljuvligt förebådar nästkommande årstid, sommaren.
Gomorron!