Jag drabbas av stress när sånahär glittrande dagar så snabbt förvandlas till afton. De innehåller så många ingredienser som man vill föreviga med kameran. Det vita förmiddagsljuset är naturligtvis det vackraste men också det som är svårast att fånga med kameralinsen. Mitt på dagen stabiliseras ljuset och blir en aning ”tråkigt” och statiskt. Eftermiddagen är bästa perioden om man vill fånga ljusets spel i en luft som kristalliserats av den stränga kylan. Men även för att lyckas fånga detta ”eftermiddagsspel” får man klicka åtskilliga gånger på avtryckaren med olika fokuseringar. Idag gick det sådär…

Enögd pudel..?

Snökristaller burna av törnekrona.

Nu har jag iallafall kommit mig för att fylla foderhäcken med väldoftande innehåll.