Granarna står i givakt för Morgonsolen.
Jegarn när den är som vackrast.
Jätteaspens lilla krona gör ett styvt jobb som försörjer sin bärare med solenergi.
I skogkanten står granarna uppradade med nedfälldt grenverk. På något sätt påminner de om dansgruppen Riverdance.
…eller Lupinus Gigantis?
Nä, nu är det hög tid att gå ut och vittja omgivningarna på ljus. Nu känns det verkligen som om året har vänt. Solen når idag hela raden med granar i skogsbrynet. Första gången sedan början av december – skulle jag tro. Man har bättre koll på ljuset när det återvänder än när det börjar försvinna. Beror kanske på vad man vill se – ljusets bortavaro är inte särskilt upphetsande.
Gomorron!
Senaste kommentarerna