Idag vid lunchtid – när jag på uppmaning av media plockade fram en dammig burk med gamla mynt för att eventuellt växla in dem innan det är för sent – dök en oroväckande tanke upp i mitt huvud. En del av mynten hade blivit så missfärgade att det var med stor svårighet det gick att se vilken valör och vilket årtal som var präglat på dem. Jag provade först med diskmedel för att få bort beläggningen men det gick inte. Sedan gjorde jag som jag alltid gör när jag har ett problem och vill veta mer, jag Googlade ”rengöra mynt” varvid jag hamnade i en tråd där myntproffsen håll låda. Det vanligaste rådet var ”Rengör ALDRIG gamla mynt innan en expert tittat på dem!”. Så därför är mina mynt fortfarande svarta (och i mina ögon värdelösa). Upplysningen var naturligtvis mycket värdefull för oss oinvigda men det är inte upplysningar av det slaget som är problemet.
Problemet är detta: Vad kommer att hända med samhällsutvecklingen om man hela tiden utför det mesta enligt gamla beprövade metoder? Är det inte ur misstag och oväntade forskningsresultat utvecklingen tar de verkliga sprången? Egentligen utgör all denna samlade och lättillgängliga nätkunskap en hämsko på den framtida utvecklingen. Där man tidigare på sin höjd hade handböcker att gå till för att skapa lite mer komplicerade produkter – liksom även sysslor i det vardagliga livet – behöver man bara gå till datorn och få allt serverat. Borta är de intressanta misstagen som kan göra att projektens slutresultatet får nya och bättre egenskaper än det var tänkt från början. Använder man den stora handboken Google blir ju allt som produceras enbart exakta kopior av produkter som finns sedan tidigare.
Jag tror tyvärr att den generation jag tillhör blir den sista som tillåts göra de misstag som måste till för att driva utvecklingen framåt. Våra barn och barnbarn blir redan från koltåldern styrda av nätets konsensus och eftersom det kommer att krävas mycket mer av kreativitet och uppfinningsförmåga bland befolkningen för att vara nyskapande i det framtida samhället kommer därför utvecklingen sakta men säkert att stagnera.
Eller är det tvärtom?