Minus 32 grader och en natur svept i dödliga kristaller. Så känns det när jag höjer min morgonimmiga blick från vår kvarlämnade sprittermometer i fönstret på baksidan av huset. Idag känns det väldigt påtagligt som om någon "pausat" naturen. Gårdagens födelsedagsglädje smolkades av att det låg ett döende rådjur under vår småfåglellärken.
Köldknäppen förvandlade mig till Naturens obarmhärtiga medbrottsling när jag inför Kung Bores osäkrade vapen tvingades osäkra min egen tolva och avliva den lilla råbocken. Empati är inte naturens bästa gren.
Gomorron!