Omedelbar avsmak

Av , , 5 kommentarer 9

I morse under frukost läste vi var sin del av tidningen och samtidigt slötittade vi på tv-programmet Gomorron. Det var någonting som fångade min uppmärksamhet när en panel av experter satt och diskuterade de stora nationella tidningarna som funderar på (eller redan har bestämt sig) att inte längre tillåta kommentarer på sina artiklar på nätet.

Eftersom jag inte tittade helt fokuserat från början vet jag inte namnen på de tre experterna. Dessutom brukar namnen på gästerna uppges när kameran gör en närbild på en viss person, men inte just den HÄR gången, så klart. I alla fall, jag uppfattade en av gästerna – en kvinna som satt längts till höger – som en pompös, trångsynt och högdragen snobb. Hon var förmodligen en expert skribent men precis allting om henne gav mig omedelbart avsmak! Hennes röst, hennes hållning, hennes kläder, hennes ansiktsuttryck ,hennes tantiga hårknut och hennes sätt att uttrycka sig gav mig ett starkt intryck av inbilskhet. Jag hatade t.o.m. sättet som hon läppjade på sitt kaffe! 

 Jag blev rätt så fascinerad över hur starkt jag reagerade till den här kvinnan! Tänk att en sådan negativ personkemi kan överföras genom en tv-skärm!  Det vore intressant att veta om det var fler tv-tittare som blev lika negativt påverkad av den här kvinnan som jag! Men min poäng i alla fall är att sättet som kroppsspråk och tonfall påverkar påverkar hur man uppfattas är ett välkänt och viktigt del av kommunication men det tycks som om den här kvinnliga experten inte har fattat det.

Om knappt fyra veckor

Av , , Bli först att kommentera 9

På väg till jobbet imorse hade jag gott om tid så jag steg av bussen på Vasaplan och gick resten av vägen till sjukhuset för att få in lite extra motion under veckan. Jag var nästan framme när jag hörde det omisskänneliga ljudet av ett flygplan på avresan från Umeå.  Jag fick omedelbart ett anfall av resfeber bara genom att höra det där ljudet! Min omedelbart reaktion blev liksom ett lärobok exempel av Pavlovs hundar – fastän utan att jag fick salivbildningen!

Min Kalle och jag brukar åka någonstans i Sverige varje sommar som en 3-4 dagars utflykt. Men av några anledningar hoppade vi över vår årliga utflykt i sommar så det är kanske därför att jag är extra ressugen nu. Tur att vi har Barcelona-resan i september att se fram emot!

Två tanter på stan

Av , , Bli först att kommentera 8

Igår kväll åkte en väninna och jag in till Umeå för att framför allt titta på dansuppvisningen som periodvis utfördes under en hårdrockkonsert på Döblenspark. Det var min väninna som körde bilen så efter hon hämtade upp mig bestämde hon sig att åka till Umeå via Sörfors istället för längs E12.

Precis där vi svängde vänster mot Sörforsbron stod två killar som liftade. Vi bestämde oss snabbt att stanna och bjuda på skjuts till killarnas stora glädje. Killarna bekräftade att de ville åka hela vägen till sta’n så jag frågade om de skulle gå på hårdrockkonserten. Den ena killen svarade – ja, men blev uppenbarligen överraskad att en tant skulle veta om ett sådant arrangemang.  Killarna tappade hakarna när jag snabbt och stolt nämnde att vi också skulle gå på hårdrockkonserten och som följd brast alla i bilen ut med ett gott skratt!

När vi kom in till sta’n och killarna steg ut ur bilen ropade jag – kanske vi ses på konserten! Den ena killen log betänksamt mot oss men ansiktsuttrycket avslöjade hans egentliga tanke som var ungefär – över min döda kropp! Väninnan och jag skrattade nästa ihjäl oss och det blev en riktig rolig start på det som blev en mycket trevlig kväll för två tanter på sta’n!

Nöjet forsätter

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag har hittills haft en speciell och trevlig dag som började med en spelning på ateljén Blå Skugga. Efter spelningen åkte min man iväg för att besöka en annan ateljé vars ägare vi känner. Vi stod och pratade ett bra tag med konstnären och sin fru när plötsligt övergick samtalet till en artikel i dagens tidning som handlade om en hårdrockkonsert ikväll i Döblenspark i Umeå. Det var inte själva hårdrockmusiken som var intressant utan magdansen som kommer att visas upp periodvis under konserten. Konstnärens fru och jag hade bestämt oss tidigare i sommar att någon gång vara med på en "prova på" kurs om magdans. Snabbt som blixt bestämde vi oss (frun och jag) att åka in till sta’n för en "tjej kväll" för att bl.a. titta på magdansen. Det blir säkert jättekul trots hårdrocken som vi helt enkelt måste stå ut med. MMmm… kanske jag bör ta med mig öronproppar!

Perfekt väder idag!

Av , , Bli först att kommentera 6

Perfekt väder brukar innebära sol och värme men just idag är väder perfekt för att åka runt på konstrundan i Vännäskommun. Välkomna till Ateljén Blå Skugga som ägs av den mycket begåvade konstnären Laila Koukkari som specialiserar sig på måleri, skulptur och plåt. Två andra duktiga konsntärer – Margareta Andersson från Umeå  (keramik) och Yvonne Larsson också från Umeå (oljemåleri) kommer att visa upp sina konstverk också.

Sist men förhoppningsvis inte minst kommer jag att spela och sjunga kl. 13-14. Mitt program kommer att bestå av en riktig blandning av amerikanska, svenska och irländska låter och sånger. Välkomna!

Bloggtorka

Av , , 1 kommentar 3

Tyvärr har jag inte skrivit så många blogginlägg den här veckan och det finns några mindre anledningar till detta.  För det första drabbadejag av bloggtorka d.v.s. jag kunde inte komma på ett riktigt bra ämne. Kanske det skulle ha dugt att skriva lite smått och gott om vardagen liksom en dagsbok. Men jag fördrar egentligen att vänta tills jag har såväl ett bra ämne som tid och lust att skriva passionerat och betydelsefullt om det ämne.

Men den största anledningen är att jag har en spelning nu på lördag och därför har jag prioriterat minst en timme varje kväll för att öva. Den här spelningen är extra speciell eftersom  jag kommer att spela och sjunga alldeles ensam i en atejlé här i Brån. Men den inte är vilken som helst ateljé utan Lailla Koukkaris ateljé, Blå Skuggan som har en speciellt bakgrund. Själva huset är det förra detta bönhuset i Brån och dessutom var det min man som var djupt inblandade i försäjlningen av huset!

Imorgon blir det nämligen Konstrundan som ordnades upp av Vännäs kommun. Synd bara att det står bara "Brån 36" på Vännäs hemsida istället för ateljéns riktiga nämn Blå Skuggan! I alla fall, Laila är en mycket duktig konstnär och därför bör Blå Skuggan missas på helgens konstrunda! Dessutom kommer jag att spela och sjunga kl.13-14. Välkomna!

Illusioner

Av , , Bli först att kommentera 8

Jag fick idag ett e-post brev som visade tre av dessa illusioner. Jag tyckte att de var så pass intressanta att jag sökte fler att titta på. Här finns några av de bästa jag hittade!

 

Kan du se bebisen?

 

Hela jordbruket ligger på taket!

 

Dess nunnor sitter på stolar med roliga ben!

 

Kan du hitta det kyssande paret?

 

Underlig bil

 

 

Titta nogrant för att hitta 10 st. ansikten!

 

 

Tre kvinnor

Det stinker!

Av , , Bli först att kommentera 3

Ikväll är vi inbjudna till surströmmingsfest hos min svägerska och sin man. Hon är en mycket duktig värdinna så det blir utan tvekan mycket trevligt!

När jag flyttade till Sverige bestämde jag mig att ansluta mig helhjärtat till samhället så gott jag kunde inklusive att äta surströmming. Jag fick mycket beröm av nära och kära för att jag vågade äta en sådan illa-luktande fisk. Men jag blev ärligt sagt mindre förtjust i surströmming för varje år som gick. 

Men nu har jag äntligen gett mig själv lov att sluta äta surströmming. Jag fattade det där beslutet efter att ha spenderat rätt så mycket tid på toan nästan hela natten efter en surströmmingsfest 2009. Så ikväll blir det inlagt sill istället för surströmming för mig!

Sexlingar

Av , , Bli först att kommentera 11

Den här fantastiska bilden publicerades för ett par månader sedan i kvinnotidning "M". De glada (och säkert trötta) föräldrarna till dessa bedårande sexlingar heter Mia och Rozonna McGhee och familjen bor i delstat Ohio i USA. Jag tycker att bilden är så fin att det är värt att visa upp här i bloggvärlden. 

Bilden först lades upp på mammans personliga Facebook:sajt för att visa upp barnen för släkt och vänner som skickade vidare bilden till andra bekanta. Bilden blev snabbt en sensation runt världen och det är lätt att förstår varför! Om ni vill kan ni läsa mer om den här familjen (mest på engelska) samt titta på videoer genom att googla "mia and rozonno mcghee" på Internet.

Små bitar av världen

Av , , Bli först att kommentera 6
Den här är bara ett av flera ställen i huset där sanden uppvisas.
 
Det finns här hemma flera små glas- flaskor och burkar i olika storlekar och former som står på olika hyllor och bord som prydnadssaker. De innehåller mestadels sand som togs från olika havsstränder runt jordklotet.  Men det finns också några små burkar som innehåller något annat t.ex. ett par lavastenar som jag plockade upp från allra högst upp på Vesuvius, sand från Saharaöknen och lite barr från min favoritskogsstig i Michigan som skickades till mig av min väninna Nancy när jag fick ett riktigt anfall av hemlängtan för flera år sedan.
 
Mitt allra första sandexemplar togs mitt i 80-talet från stranden i Clear Water Beach, Florida. Jag ville ha en unik souvenir till minnet av den mycket trevliga semestern som mina barn och förra detta man tillbringade där. Ungefär 35 % av mina sandexamplar fick jag av vänner eller arbetskamrater som samlade lite sand för min skull när de semestrade någonstans i världen. Resten har jag personligen samlat själv. Mina olika sandexamplar har samlats från c:a 28 olika ställen som representerar tre olika världsdelar!
 
Jag tror att mitt intresse i att samla små bitar av världen väcktes en dag hos farmor när jag var ungefär åtta år gammal. Farmor och farfar bodde på andra sidan av sparrisfältet från oss och jag sprang ofta dit för att hälsa på eller leka. Farmor hade svårt att klättra i trappor så hon bad mig emellanåt att springa upp till andra våningen eller ner till källaren för att hämta någonting. Det var helt fantastiskt hur hon kunde beskriva precis vart jag kunde hitta det som hon vill få trots att hon inte själv hade varit uppe på andra våningen på många år!
 
En dag när jag sökte igenom en låda efter någonting hon ville få hittade jag en liten flaska med lite smutsigt vatten och ett tunt lager lera på bottnen. Hon (eller någon) hade doppat korken i smält vax så att vattnet inte skulle avdunsta. En handskriven etikett på flaskan avslöjade att innehållet var "Mississippiifloden". Det kändes helt magiskt för mig att hålla en liten bit av en sådan känd och avlägsen flod in handen! 

Det finns endast två ställen i världen där min man och jag har varit som jag missade att ta ett sandexemplar – Kina och San Francisco. I Kina var vi med i en grupp och därmed övervakade men också p.g.a. att vi aldrig kom i närheten av en strand. I San Francisco var det så mycket att se och göra att jag helt enkelt glömde bort att gå ner till stranden och ta lite sand! Vad synd! Men snart skall vi åka till Barcelona och jag kommer minsann inte att glömma sanden den här gången!

En till hylla där några av mina sandexemplar står.