Våra svåra val

Av , , 2 kommentarer 10

Mike+Rochelle

Bilden ovan visar min son, Mike, när han nyligen kom hem från tjänstgöring som militärpolis på Kuba. Han får en varm och efterlängtad kram av sin söta flickvän. Tre bussar fyllda med soldater från Mikes hela bataljon anlände vid den lokala militärbasen och togs emot av vänner och familjer på en mycket festlig vis med flaggviftande, glädje, varma kramar och tårar av lättnad.

Jag förstår att detta flaggviftande beteende är konstigt för svenskar i synnerhet när USA:s närvaro på såväl Kuba som andra länder ifrågasätts av många – inklusive mig. Patriotism och respekt och stöd för våra soldater är en stor del av den amerikanska kulturen och sitter därmed djupt. Jag kommer aldrig att kunna ”skaka av” min kultur trots att jag bor i Sverige.

Det gjorde ont i själen att jag inte kunde vara bland de där flaggviftande nära och kära som tog emot soldaterna. Samtidigt förstår jag att hans söta flickvän säkert var betydligt mer intressant för honom än hans gamla mor skulle ha varit. Mike har medgett för mig att det är riktigt tufft att vara skickat iväg ett år i taget för tjänstgöring någonstans i världen för att han saknar sitt eget hem, sina vänner och framför allt sin flickvän så hemskt mycket. Men han har valt sin karriär på gott och ont och måste stå ut med periodvis otrevliga konsekvenser.

Ibland blir jag lite ledsen med tanken på allt jag eventuellt har missat i USA och i synnerhet i mina barns liv för att jag valde att flytta till Sverige. Men jag har gjort mitt val och därför måste jag också leva med konsekvenserna.

Sönernas dag på jobbet

Av , , 2 kommentarer 5

Just idag på jobbet är vi flera mammor som har våra söner i tankarna. En mamma oroade sig lite för sin son som tidigare idag låg på operationsbordet för att genomgå ett enklare ingrepp. En annan mamma är lite extra lycklig idag för att hennes son och hans familj kommer ikväll på besök över helgen. En tredje son är på väg till Bulgarien för en veckas semester och mamman väntar ivrigt på ett livstecken från sonen att han har kommit fram. Sist men inte minst är det jag som är den fjärde mamma med sonen i tankarna. Min son kom äntligen hem från Kuba och det publicerades en artikel i den lokala tidningen som visar en kort reportage och en mycket fin bild och av honom och sin flickvän.

Min pensionerade man har redan hunnit skriva ett blogginlägg om sonens hemkomst. Men jag är på jobbet och hinner därför inte mer än detta blogginlägg, men så fort jag får tid hemma vill jag skriva mer om sonens hemkomst men från ett annat perspektiv än det som min man har skrivit. Nu måste återgå till jobbet. Hej så länge!

Linbanan i Mensträsk

Av , , 2 kommentarer 4

När vi var på väg hem från vår Kirunaresa för två veckor sedan bestämde vi oss för att tillfredsställa vår nyfikenhet angående den historiska linbanan i Mensträsk som ligger en bra bit norr om Lycksele. Kalle hade berättat för mig om att linbanan byggdes i 40-talet för att lättare och effektivare transportera malm från Kristinebergsgruvan i Västerbotten till anrikningsverket i Boliden.

Linan används inte längre för att transportera malm men Kalle trodde att linbanan hade renoverats för att människor kunde åka och få en fin vy över landskapet. Vi körde ända fram till linbanans anläggning men vi blev vi riktigt besvikna för att den verkade helt stängd… för gott, som det såg ut.

Men i gårdagens e-Aftonbladet fanns en video och artikel om linbanan som faktiskt är på gång! Det kommer dessvärre dröja ett tag innan vi befinner oss igen i Mensträsk, men om du och din familj har vägarna förbi kan det bli en intressant och roligt att ta tiden åka och samtidigt lära dig lite mer om Sveriges historia.

Min son är (nästan) hemma!

Av , , 2 kommentarer 4

Ft.Bliss, Texas

Bilden visar min sons bataljon som har precis kommit hem från Kuba. Mike står i den sista raden vid den stora amerikanska flaggans ”andra vita rand” från vänster.

Min son, Mike, har varit på Kuba i tjänsten för den amerikanska armén under de senaste 10 månaderna. Jag har inte haft möjligheten att ringa eller sms:a honom på nästan ett år p.g.a. (enligt sonen) det dåliga telefonnätet på Kuba. Tack och lov kunde jag åtminstone följa honom på Facebook för att få en uppfattning om hur det gick för honom.

Men hans riktigt tuffa tjänstgöring är slut nu och Mike har nyligen skickats hem… fastän inte än till Michigan. Han och hela hans bataljon är vid tillfället på en speciell anläggning i Texas för ”de-briefing” för att hantera den starka känslorna från tjänstgöringen på det ökända fängelset, Guantanamo Bay.

Jag ringde honom nyss och det var guld värt att få höra hans röst igen! Han berättade för mig några av de hemska upplevelserna han har haft, så det är bara bra att han får hjälp med den där de-briefingen inför den riktiga hemresan så att han kan vänja sig med ett normalt liv igen.

Tavelsjöleden

Av , , 5 kommentarer 7

Blogg, ljung mindre

Det finns redan massor av ljung i skogen.

Idag var vädret betydligt bättre så vi bestämde oss för att vandra längs en viss skogsstig som jag gillar mest – Tavelsjöleden. Vi tog med oss en picnic-lunch hemifrån som Kalle bar i ryggsäcken och jag bar jackorna, kamerorna och en flaska vatten i en annan ryggsäck.

Tavelsjöleden består av flera etapper men vi brukar börja vid Långforsen och vandra fram till Tavelsjöberget. Vyn över Tavelsjö är gudomlig och det finns bord där vi får vila en stund medan vi äter vår lunch. Jag är helt tagen av Tavelsjöleden av flera anledningar men mest för att stigen är härligt krokig och full av rötter och mindre och stora stenar som man måste se upp för eller klättra upp och över. Det är jättekul!

Vi har vandrat Tavelsjöleden i flera år och har aldrig träffat en annan människa på etappen mellan Långfors och Mullkälen. Men eftersom det finns parkering längs motorväg 363, är det inte alls ovanligt för oss att åtminstone träffa några fler vandrare mellan Mullkälen och Tavelsjöberget. Och tänk vilken överraskning det blev när vi träffade en arbetskompis till mig där uppe på Tavelsjöberget idag! Världen är minsann liten och naturen är det bästa jag vet.

Kan inte låta bli att klaga

Av , , 2 kommentarer 5

Jag hade tänkt utföra flera utomhusaktiviteter idag men vädret blev så himla klart en hinder… igen. Jag älskar verkligen Sverige men vädret är oftast en stor besvikelse. Det instabila och opålitliga vädret här i Västerbotten är det starkaste anledningen till att jag ibland fantiserar om att Kalle skulle skaffa ett amerikanskt uppehållstillstånd så att vi kunde flytta till USA och slippa detta förbaskade väder!

Å andra sidan har jag gott om tid idag att hinna skriva några brev till vänner och lägga upp många bilder till min resedagbok. Det finns mycket bra i Sverige men jag kan inte låta bli att klaga just idag. Men nu har jag klagat färdigt och skall återgå till USA-brevet som redan är på gång. Trevlig lördag!

Tack vare dagens teknik

Av , , 2 kommentarer 10

Blogg_ReadersDigest

En sak som jag har saknat från USA under alla dessa år har varit möjligheten att läsa ”Reader’s Digest” som är en amerikansk tidskrift som publiceras månadsvis. För tre år sedan blev jag överlycklig när jag hittade en viss kiosk på Arlanda som har Reader’s Digest bland dess sortiment.  Jag började då att köpa ett nummer Reader’s Digest varje år på den kiosken för att läsa på flyget mot USA. Jag köper juni-numret medan vi befinner oss i USA för att läsa på flyget tillbaka till Sverige.

Till min glädje läste jag i det sistnämnde numret att Reader’s Digest erbjuds nu som ”app” (kort för applikation) för smartphone och läsplattor! Kalle hjälpte mig ladda ner den speciella applikationen som krävs för att kunna prenumerera på Reader’s Digest. Jag läser nu Reader’s Digest på bussen fram och tillbaka till jobbet. Kul!

Vilken tur att min man, som är lite mer tekniknörd än jag, förutsåg förmånen med att ha en I-pad som vi enligt hans förslag köpte för ett par år sedan! Utan hans nyfikenhet på dagens teknik skulle jag inte alls ha fått möjligheten att läsa Reader’s Digest året runt här i Sverige.

En äcklig människoovana

Av , , 5 kommentarer 2

Snusanvändning tycks dessvärre vara överraskande populär bland såväl kvinnor som män. Jag har vid flera tillfällen iakttagit snusanvändare som plockar ut den blöta stinkande snuspåsen från munnen och lägga den under ett litet lock på snusdosen. Jag antar att det är meningen att ta upp den saliv-genomblöta snuspåsen vid ett senare tilfälle och stoppa tillbaka den under läppen.

Denna vana är för mig lika äckligt som om någon tuggade 2-3 gånger på en banan och sedan spottade ut den halv-tuggade röran i en burk för att ta upp den igen senare på dagen, tugga färdigt och svälja. Usch, usch, usch!! Har jag som icke snusanvändare missuppfattat någonting eller är jag bara för känslig?

En hyllning till Earl

Av , , Bli först att kommentera 5

blogg_Earl

Om man klickar på bilderna blir de stor!

Earl är ”trädgubben” som vi har anlitat tre gånger under de senaste fyra åren för att ta bort flera träd från vår 2 000 kvadrat meter-tomt i Michigan. Han har visat sig att vara en pålitlig och hederlig man som är arbetsledaren till ett gäng ”träd-grabbar”. Earl är den skjortlösa mannen i bilden ovan.

Som jag skrev i ett tidigare blogginlägg, fick vi ett stort problem sent på den kvällen före hemresan tillbaks till Sverige. Flera stora grenar blåste ner på garageinfarten – bara drygt en meter ifrån hyrbilen! Vi lyckades plocka upp dem men hann bara lägga dem bredvid garageinfarten med hoppet att jag skulle kunna få kontakt med Earl efter vi kom hem.

Blogg_storm, b

Jag blev nästan orolig när Earl inte svarade telefonen på flera dagar, men till slut fick jag veta att stormen hade slagit ut hans telefon. Han lovade att plocka bort grenarna så fort han hade tid för att det var många andra husägare som drabbades mycket värre än vi av stormen. Det tog nästan tre veckor men nu är det gjort!

Det finns inget postgiro-system i USA, så när jag frågade om betalning svarade Earl – ”inget problem! Ni får betala när vi ses nästa år!” I själva verket är det rätt så typiskt amerikanskt att göra upp en överenskommelse så där, men vi är ändå mycket tacksam för och imponerad över Earl.

Flygresa över USA

Av , , 4 kommentarer 5

Säg vad man vill om USA:s problem och tidvis tokiga partipolitik men man kan inte neka att Amerika verkligen är ett vackert land. Om du har lust att göra en kort datorgenererad flygresa över USA här har du chansen! Klicka HÄR för att flyga över USA från New York till Kalifornia. Det enda problemet är att filmens skapare glömde bort Alaska och Hawaii, som konstigt nog är ganska typiskt till och med för Amerikaner!

En sak som jag i synnerhet gillar om filmen är sättet som människorna vinkar och ropa ”hej” till piloten när hen flyger förbi! Att hälsa så ivrigt och öppet så där är väldigt typiskt amerikanskt! Jag blir nästan tårögd när jag tittar på filmen, och jag hoppas att ni gillar den också.

Ha en trevlig måndag hur som helst ni skall tillbringa dagen.