Bidrag till den svenska ekonomin

Av , , 2 kommentarer 3

Idag jobbar jag kvällstur men jag tänkte ta en tidigare buss till stan för att köpa framför allt gitarrsträngar men också några ”löjliga små kvinnliga saker” som jag brukar säga angående saker liksom kosmetik eller nylonstrumpor. Jag brukar ha en stående lista över små sådana små saker för att komma ihåg vad jag vill köpa vid nästa shoppingtillfälle.

Jag har under de senaste månaderna funderat på att köpa tre olika saker varav alla kostar ungefär 4 500 kr. Fastän jag har råd är jag lite för sparsam för att köpa alla tre samtidigt och det är därför att det blir svårt att välja vilka av dem jag skall satsa pengarna på.

Dessa tre föremål är en ny dator, nya glasögon och en ny kamera. Motiveringen till en ny dator är att min nuvarande dator är minst sex år gammal. Den fungerar bra nog och har mycket utrymme kvar på hårddisken men den är ju lite trög. Men värst är att den lever om så hemskt mycket när den jobbar! Jag blir tokig av det där irriterande ljudet och därför längtar jag efter en ny, modern och framför allt tyst dator.

Nya glasögon vill jag köpa för att det par som jag köpte för snart två år sedan är ganska värdelösa. Två olika välkände glasögonbutiker i Umeå misslyckades sammanlagt tre gånger att fixa glasögon som fungerar för mig. Dessutom valde jag ganska fula bågar som blev ett beslut som jag ångrar. Men jag har en gråstarr på gång som inte än är dålig nog att opereras. Det känns därför riskabelt att spendera pengar på nya glasögon bara för skönhets skull så länge det ena ögat är dålig, eller hur?

Den tredje saken jag funderar på att köpa är en ny kamera. Jag älskar att syssla med bilder och har blivit på sistone intresserad av att lära mig att fotografera på ett mer konstnärligt sätt. Men vår gamla kamera håller inte alls måttet för konstnärliga bilder. Men min praktiska sida påpekar för mig att jag kommer aldrig att bli någon proffsfotograf så kanske det inte är klokt att satsa så mycket pengar på en hobbykamera, eller hur?

Jag vill så gärna bidra till den svenska ekonomin genom att köpa minst ett av dessa tre föremål. Men tills dess att jag till slut har funderat färdigt måste jag nöja mig med gitarrsträngar och mina löjliga små kvinnliga saker.

Det ljusnar

Av , , 2 kommentarer 5

Det sägs att man inte skulle uppskatta solskenet utan tillfälliga regniga dagar. Man kan säga samma sak om människoliv. Hela förra veckan kände jag mig trött, trög och små deppad utan någon äkta anledning. Förutom långvarig ryggsmärta har jag egentligen inga större bekymrar och livet är bra. Hösttrötthet kanske?

Jag tror att de flesta av oss åker berg- och dalbanan när det gäller våra humör. Tack vare min katolska uppväxt kan jag även bli deppad av skam för att jag har det så bra! Men redan igår började min sinnesstämning att ljusna och idag känns det mycket, mycket bättre. Hoppas att mina ”inombords regniga dagar” hålla sig borta ett bra tag.

Någonting har hänt …

Av , , Bli först att kommentera 7

Min snälle man fick inte heller sova ut i morse för att han ville följa med mig till Lycksele lasarett där jag hade en remiss för MR-röntgen kl. 9.50. Min tur i kön kom mycket fortare än jag förväntade mig därför att röntgenavdelningen i Lycksele har öppet på lördagar för att minska kön. Imponerande, men sjukvård i Sverige har för mig inte alltid varit imponerande.

Jag minns väl, när jag först flyttade hit för drygt 12 år sedan, hur orolig och arg jag ofta var på svensk sjukvård. De orimligt kort tilltagna telefontiderna var för mig fullständigt obegripliga och oacceptabla för att det passade endast de som inte hade arbete och som därför hade möjligheten att kasta sig över telefonen precis kl. 8 och sedan sitta fastbunden i telefonkön med telefonluren mot örat fram till kl. 10.

Jag grät förtvivlat första gången jag såg den svenska versionen på östrogenplåster när mina amerikanska östrogenplåster tog slut. De var i mina ögon stora, fula och mycket gammaldags jämfört med vad jag var van med. Hjärtat bultade igen med misstro kort därefter när en tandläkare borrade rakt igenom en krona för att laga ett hål i stället för att först lyfta bort kronan för att laga hålet som man gör i USA! Jag började undra vad det var för mindre utvecklat land jag hade hamnat i.

Men någonting har hänt under de senaste fem åren. Länets resurser utnyttjas på ett mycket klokare sätt tack vare datorteknik och digitalisering av många rutiner och som följd av det har sjukvården blivit bättre, mer modern och mer tillgänglig. Tekniker liksom telefoncentraliseringen underlättar markant möjligheten att få kontakt med vårdcentralen. Läkarna lyssnar mer aktivt till patienterna som ofta redan har läst om sina symptom via Internet. Västerbottens Hälsovision har börjat skifta till förbyggande vård istället för bara sjukvård.  Sjuk- och hälsovården tar stora steg framåt!

Samtidigt har jag själv utvecklats som svensk. Jag är inte längre den bortskämde amerikanskan som jag var när jag kom till Sverige. Jag förstår nu att jag inte kommer att dö om jag inte få läkartid samma dag jag ringer. Jag fattar nu hur den allmänna sjukvården fungerar och att det är bara rättvist att alla måste stå i kö (om det inte finns akutbehov för att gå före i kön). Jag kan nu acceptera att stå i vårdkön för att jag vet att det kommer att gå fort när man äntligen har fått sin tur.

Med tanke på alla problem som stackars amerikaner har nuförtiden med att skaffa sig trygg sjukvård med rimlig kostnad är jag oerhört glad att vara svensk (också)!

Nyfikenhet gör livet intressant

Av , , 1 kommentar 3

Blogg_SvenskFlagga

Combat du Texel i Paris sjöfartsmuseum

Man lär sig mycket genom att resa – åtminstone så länge man inte ligger på stranden och bara solar dag ut och dag in. En dag under vår Parisresa besökte vi ett sjöfartsmuseum som ligger i samma område som Eiffeltornet. Bland museets många intressanta utställningar fanns en tavla som föreställde ett pågående krig – med ett svenskt skepp (röda pilen) mitt i kaoset! Nyfikenhet och misstro att fridfulla Sverige kunde bli inblandat i krig gjorde att jag skrev upp tavlans namn för att senare utredda kriget på Internet.

Jag lärde mig att tavlan, som gjordes av den franske konstnären Eugène Louis Gabriel Isabey, föreställer en 30-minuters strid som ägde rum den 29 juni 1694. Det svenska skeppet råkade vara på fel plats vid fel tidpunkt angående en tvist mellan Frankrike och Holland under 9-årskriget. 1692 och 1693 led Frankrike av ett par omfattande oår som ledde till akut svält och epidemier. Frankrike var därför helt beroende av stora mängder importerat spannmål från neutrala länder som Polen, Danmark… och Sverige.

Det känns skönt att veta att snälla Sveriges närvaro på tavlan handlade om liv istället för död. Det är klart att jag kunde ha levt vidare utan att jag hade utrett tavlans bakgrund. Men sådana små bitar information berikar livet och utvidgar ens vy på världen och gör det därför värt att emellanåt strunta i solstolen.

Tiden räcker aldrig

Av , , Bli först att kommentera 10

TimeFlies_mindre

Det är så härligt med lediga helger! Enligt vår etablerade lördagsrutin sitter jag här framför datorn strax efter frukost för att kolla läget i världen via olika digitalmedier. Jag har hela helgen framför mig och vädret är fint. Men ändå känner jag mig lite sur för att jag redan känner mig besegrad av klockan.

Det finns mycket jag vill göra som jag inte brukar ha tid för under vardagarna. Problemet är att tiden inte kommer att räcka för allt jag vill göra trots att jag är ledig. Tiden räcker aldrig! Jo, jag vet att man helt enkel måste prioritera tiden och omtänksamt välja uppgifterna som prioriteras för tiden som man har. Men att alltid måste välja och prioritera är ibland också stressigt.

Strax innan vi åkte till Paris hade jag hittat en behaglig acceptans av min begränsade fritid. I själva verket var jag så pass fokuserad och intresserad av jobbet att det kändes nästan onödigt att åka bort på semester! Parisresan gav mig mersmak för tid att leva istället för att bara jobba, stressa och längta efter helgerna. Det kommer därför att dröja ett tag innan jag kan återskapa den där behagliga acceptansen av min tidsbrist.

Försoningsarbete

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag förstår att det finns en mindre grupp människor som inte har det minste intresset i Internet – varken som hjälpmedel eller nöjesverktyg. Jag tillhör gruppen som inte ens kan föreställa sig ett liv utan Internet. Med Internet kan man utföra hundratals olika ärenden för att man har i ett avseende hela världen framför sig vid datorn.

I torsdags fick jag en fullständigt oväntat överraskning tack vare Internet! En gamla kompis, Doreen, hade letat efter mig på Internet, men eftersom hon sökte mitt före efternamn hamnade hon på min sons Facebook-sida. Hon skrollade ner tills hon hittade en bild på mig som råkade vara förknippad till ett av mina senaste blogginlägg. Men hjälp av Google-översättningen bad hon mig, som kommentar till blogginlägget, att kontakta henne. Efter några korta e-postbrev har vi bestämt oss att prata i telefonen imorgon kl.18.30 svensk tid.

Det vore rimligt att undra varför jag vill återskapa kontakt med en person som inte har varit en del av mitt liv sedan juni 2000. Svaret är att jag har tänkt på Doreen många gånger under åren och förmodade att hon var besviken eller rent ut arg på mig p.g.a. omständigheterna kring tiden vi skildes. Jag var nämligen så hemskt upptagen med förberedelserna för invandringen till Sverige att jag inte hade tid kvar för Doreen innan jag försvann från hennes liv. Telefonsamtalet kommer förhoppningsvis att vara en försoning och ett sätt att lindra mina gamla skuldkänslor angående min gamla kompis.

Hemma i Paris

Av , , Bli först att kommentera 5

blogg, boende, b

Dörren till vår lägenhet som fanns inne i en trevlig lite blomfylld gård.

Efter två rätt så kritiska blogginlägg är det dags att återgå till ett något trevligare ämne d.v.s. vår Parisresa. Fastän det är lätt och bekvämt att välja en charterresa bokade vi ändå själva Parisresan (som vi också gjorde när vi reste till Barcelona för ett par år sedan). Det bästa med att själv boka en resa är att man får slippa de där jobbiga, tjatande gatuförsäljarna, försäljningsvagnar och skrikande barn på planet, och helt ointressanta butiker som man nästan blir tvungen att besöka när man åker charter.

Kalle och jag delade på bokningsuppgifterna. Han skötte bl.a. alla transportfrågorna hela vägen från Brån till lägenheten i Paris. Mina uppgifter bestod av att boka en lägenhet, beställa biljetterna till Moulin Rouge och att utreda turistmål som skulle passa oss bra.

Jag valde en lägenhet lite utanför Paris centrum för att det är för oss trevligare och tryggare att bo bland vanliga invånare och man får oftast en mycket prisvärd lägenhet i ett lugnt område. Det vore för oss en ren mardröm att hamna bredvid en discoklubb med dess höga, störande ”dunk, dunk, dunk” musik! Vår lägenhet i Paris fanns längst in i en smal, sluten gränd utan biltrafik och sedan inne i en liten gård med låst grind.

Lägenheten var i stort sett perfekt… men matsalsbordet och soffan kunde ha varit lite större och det mysiga, romantiska loft-sovrummet var lite obekvämt därför att toan fanns på första våningen och man blev ibland kissnödig mitt i natten! Trots dessa små bekymmer trivdes vi jättebra i lägenheten – mest för att vi trivs var som helst i världen så länge vi är tillsammans.

blogg, boende, a

Vår lägenhet fanns längst inne i den här trevliga, smala gränden

blogg, boende, c

Vyn mot från loft-sovrummet mot ”vardagsrummet” och Kalle!

blogg, boende, d

Vyn från loft-trappan mot köket

Nytt ord för mig

Av , , 4 kommentarer 7

Min man har alltid varit min bästa lärare på det svenska språket. Hans ändlösa tålamod och intresse för att lära ut sitt modersmål gör att jag, trots mina tolv år i Sverige, fortfarande lär mig nya ord då och då.

I morse under ett samtal vid frukostbordet lärde jag mig ett nytt ord: mygel. Jag bad honom att förklara ordet för mig och då fattade jag snabbt att han kunde lika väl ha sagt bara ”Åsa Ågren Wikström-ärendet”. Blogginlägget som han skrev igår hamnade i VK idag som insändare och är mycket läsvärd och kan bidra till att Umeborna inte låter denna skandal bara tystas ner.

Som om Åsa-fallet inte var fräckt nog så står det i dagens VK att Umeå kommer att driva ett sparkrav som innebär c:a 4 000:- per Umebo. Man skulle mot den bakgrunden ha låtit bli att hitta på ett låtsasjobb åt Åsa.

VK:s pinsamma återkommande misstag

Av , , Bli först att kommentera 7

blogg, NUS

Uppe i hörnet på sida nr 9 i dagens VK finns en kort artikel om knarkstöld vid NUS. Återigen har VK valt att komplettera artikeln med en felaktig bild på huvudentrén på NUS. VK betraktas som Västerbottens största nyhetskälla, men trots dess lägger de upp en bild som inte har varit aktuell på drygt tre år! Den nya entrén gjordes färdig c:a fem månader före den kungliga besöket på invigning av Östra station augusti 2010. Pinsamt!!

Jag har personligen upplyst VK av sitt misstag minst 3 gånger under de senaste åren men ingen hos VK verkar bryr sig om det som en okänd och oansenlig person som jag tycker och tänker. Antagligen finns det två allvarliga problem hos VK:

1. Ingen hos VK orkar rensa bort alla sina felaktiga bilder på NUS huvudentrén från sin bildkälla för att försäkra att gamla bilder inte längre får användas.

2. Fotograferna hos VK har svårt att räkna ut hur man gör för att åka fram till NUS, kliva ut ur bilen, bussen eller tåget, stå på rätt plats och fotografera den aktuella huvudentrén. Därför erbjuder jag VK att använda MIN bild ovan på den riktiga entrén – alldeles gratis! Varsågod… men glöm inte ange mitt namn som fotograf!

O, la la!

Av , , 1 kommentar 5

Blogg, beer

Nu är vi hemma från vår Parisresa! O, la la… vilken stad!! Det vore svårt att välja endast en höjdpunkt från vår tid i Paris eftersom vi upplevde flera höjdpunkter! Orgelkonserten på Notre Dame-katedralen i lördags kväll var en av dem. Utsikten över Paris från toppen av Triumfbågen var en annan. Den serbiska folkdans- och musikupplevelse som vi råkade gå förbi i tid att titta på var också en höjdpunkt! En något udda fastän intressant höjdpunkt var att besöka gravarna av bl.a. Chopin, James Morrison, Yves Montand och Isa Dora Duncun vid världsberömd Père La Chaise kyrkogård. Att se Eiffeltornet med egna ögon och att stå på den plats där, enligt historiker, den franska revolutionen officiellt bröt ut (Bastille) tillhör också listan över höjdpunkterna. Tid att vila och iaktta parisarnas seder, sociala vanor, klädstil o.s.v. var också en trevlig höjdpunkt i synnerhet när vi satt vid ett litet bord intill ett livligt torg och läppjade parisiskt öl!

Jag återkommer med fler av mina tankar och känslor angående vår Parisresa. Jag är nämligen ledig resten av veckan från jobbet och det känns jättebra att ha tid att pusta ut efter en härlig men ändå utmanande semester.