Etikett: tornfalk

Idag är det verkligen ”Stille” (yr.no)

Av , , 4 kommentarer 5

En underbar morgon. Solig. Blickstilla. Ett för ögat pyttelitet propellerflygplan surrar högt högt upp, i gränslandet mellan atmosfär och troposfär. Tre av våra katter mornar sig ute på gården. "Katta", eller utskrivet Sessan är den sociala medelpunkten i gänget och hon kommer direkt fram till mig och hälsar. Axel däremot springer av någon anledning ner mot vägen. Han har huvudansvaret för gränsskyddet. En främmekattgôbb’ sitter nämligen och ruvar nere på vägen och Axel vaktar sitt territorium med stor omsorg. "Svartkattgôbben" Svarte Petter sitter på ett av traktordäcken och tvättar sig. En tornfalk glider sakta genom luften mellan oss och det surrande planet. Är det en av de vuxna falkarna eller är det en unge som gör sin första flygtur? Det lär vi får svar på under dagen, falkungarna tar flygövningarna på stort allvar och när de väl börjar komma på tricket med att flyga befinner de sig ständigt i lufthavet ovanför boet där deras oroliga föräldrar sitter. Då kan jag lätt identifiera mig med föräldraparet och min ande finns därför ofta bredvid dem i storgranens översta grenverk.
Men trots att ängen bakom huset nu melerats av maskrosornas ljusljusgrå fröställningar och blasten börjar skymta i pärlandet har vårt växthus ännu inte intagit sin plats i "Pärlandet". Men snart så…
Gomorron!

P.S. Det som fick mina ögon att öppnas för denna dags storhet var uppvaknandet i morse. Att kunna säga till sin sängkamrat "Det bästa med att vakna på morgonen är att du ligger här intill mig" är den största gåva livet skänkt mig.

Tornfalken tillbaka!

Av , , 3 kommentarer 6

Förra året hade vi åtminstone två falkhäckningar intill vårt hus här i Brattsbacka. Vi följde paren under sommaren häckning och kunde så småningom konstatera att resultatet blivit att ett antal unga falkar kunde lämna byn för att flyga söderut. Idag dök denna fina falk upp för att rekognosera omgivningarna inför kommande häckningssäsong.
Underbart!

Bilspår på ryggsäcken!

Av , , 3 kommentarer 5

Den här dagen började med en katastrof. När jag backade ut bilen i morse kände jag en liten knix precis när hjulen hade passerat tröskeln. Jaha, tänkte jag, tjälen har förstås bråda dagar nu, den vill komma ur marken och har inatt lyckats skapa en bula utanför garaget. Man är ju luttrad när det gäller bulor som ploppar upp i tid och otid under vårförfallet. Men tyvärr var det här något helt annat.
Jag skulle naturligtvis inte ha rubbat på min invanda rutt i morse. Jag hade nämligen efter viss tvekan – väl medveten om riskerna med att ändra decenniegamla vanor – lämnat ryggsäcken utanför garaget när jag gick upp tll den nygillrade rävfällan för att kolla om den eländiga skabbräven hittat in. Fällan var tom, men jag fylldes ändå av en varm lyckokänsla över att ha fått lyssna till hornugglan diskreta parningshoanden och sorlet av småfåglar samtidigt som ett par tornfalkar jagade skator ovanför mitt huvud. Tyvärr störde detta rus min uppmärksamhet till den grad att jag missade säckeländet utanför garagedörrarna när jag skulle köra ut bilen.
Första tanken var naturligtvis "Kameran!". Lyckligtvis var den hel, men den goda lunchmaten – Tikka Masala – hade tryckts ur matlådan. Samtidigt som jag tårögd fick torka ur säcken steg doften av den fantastiska anrättningen in i sinnena och plötsligt var den varma euforin över morgonens fina naturupplevelse som bortblåst.
Gomorron!