Skriver i Nya Wermlands tidning tillsammans med vår vice Förbundsordförande Christian Carlsson om vikten att premiera reformer för entreprenörskap och företagande:

Sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har många viktiga reformer genomförts för att stärka svensk ekonomi och konkurrenskraft. Skatterna har sänkts för löntagare, progressiviteten i skattesystemet har minskat och det har blivit billigare att anställa. Det här har varit välkomna reformer i vårt omvända skatteparadis. Reformerna har ökat drivkraften att utbilda sig, de har gjort det mer lönsamt att anställa och människor har fått mer kvar i plånboken, vilket både skapat förutsättningar för ökad konsumtion och för människor att bygga upp ett eget sparande.

Sverige brukar utmärka sig positivt i många internationella jämförelser, men när det kommer till entreprenörskap och företagande hamnar vi efter. I en ranking från Global Entrepreneurship Monitor hamnar Sverige endast på 18:e plats av 24 industrialiserade länder. Det är inget att skryta med. Sverige är ett exportberoende land och vi måste fortsätta att stärka drivkrafterna för entreprenörskap och företagande för att kunna bibehålla en stark ekonomi och god välfärd.

Svenska företag är i behov av utbildad personal med rätt kunskap och kompetens och det krävs reformer på skolans och högskolans område för att tillgodose detta. Det är därför naturligt att diskussionen om svenska företags konkurrenskraft till viss del handlar om utbildningspolitik. Diskussionen får dock inte stanna vid detta.

Det måste löna sig för den som investerat i en kvalificerad utbildning och det måste löna sig att bedriva företag. Då duger det inte att Sverige har världens högsta marginalskatter – trots att vi under snart åtta år haft en borgerlig regering. Det duger inte heller att skatterna på företagande i jämförelse med andra länder är mycket höga. Skatt på utdelning och reavinst är nästan dubbelt så höga i Sverige som i OECD, vilket gör att färre vågar ta den risk och chans som företagandet ofta innebär för den enskilde. Personaloptioner beskattas dessutom upp till 67 procent vilket gör att de är närmast obefintliga i svenska företag. Konsekvensen blir att små nystartade och resurssvaga företag får svårt att locka till sig högkvalificerad personal genom framtida avkastning på företaget.

För att vi ska klara att möta framtida utmaningar krävs att arbetslinjen kompletteras med en företagarlinje som inte enbart uppmuntrar till företagande utan som också underlättar för små- och medelstora företag att växa sig starka. Vi unga kristdemokrater driver på för reformer som premierar hårt arbete, flit, företagande och entreprenörskap därför att en svensk företagarlinje är grunden för ökat välstånd och en bättre välfärd.

Vi vill se fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar för mindre företag, minskade marginalskatter och skattereduktion för investeringar men också att skatter på utdelning och reavinst sänks och att personaloptioner främjas. Det är dags att Alliansregeringen visar att man till skillnad från tidigare socialdemokratiska regeringar inser företagandets betydelse för Sveriges fortsatta välstånd och framtida utveckling.

Christian Carlsson (KD)

Vice ordförande för KDU Sverige

Suppleant i Stockholm Business Region AB

Thomas Nordvall (KD)

Ekonomipolitisk talesperson för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)