Etikett: jobb

Löfven(s) 10-stegs jobbmodell

Av , , 4 kommentarer 8

Hanif Bali (M) skrev en mycket träffande 10-stegsmodell om Socialdemokraternas jobbpolitik det här valet. Kom ihåg att jobben kommer på bekostnad av minskat antal varaktiga jobb inom privat sektor. Det är tyvärr det ett tilltänkt regeringsbärande parti har som jobbpolitik.

Håll till godo!

1. Sök absolut inga jobb.
2. Skaffa dig ingen användbar utbildning.
3. Gå in på arbetsförmedlingen och skriv in dig.
4. Vänta max 90 dagar.
5. Sök inga jobb under tiden.
6. Ta din traineeplats.
7. Ta emot din kollektivavtalsenliga lön.
8. Gå med i din fackliga A-kassa.
9. Efter en tid, hoppa av eller få sparken.
10. Plocka ut din kollektivavtalsenliga förhöjda A-kassa i 300 dagar.

BONUS:
11. Efter 300 dagar, gå till steg 6. Repetera.

 

#Bestämsjälv 

– Hållbara jobb eller ogenomtänkta traineejobb?

Esbati visar V:s människosyn!

Av , , 9 kommentarer 6

Klass mot klass. Människa mot människa.

Vinnarna i paradgrenen att ställa grupper mot varandra torde mest troligt gå till Vänsterpartiet. De har emellertid fått vandra fritt i analysmetoden och blivit rumsrena bland gemene svensk. Tydligast kan Vänsterpartiets människosyn skönjas i ungdomsförbundets politik och kampanjarbete. Det är gamla nidbilder om företagare som målas upp som tjocka direktörer, rika som skor sig på fattiga och arbetare som är underkastade arbetsgivare.

I söndagens SVT-debatt om arbetsmarknaden aktualiserades åter denna typ av uppdelning och fördomsfulla hållning till människor och jobb.

Vänsterpartiets företrädare Ali Esbati, som uppmanade folk att ”röka ut överklassen”, sa då såhär på frågan om RUT-avdragets existens:

”Jag tycker att det är fantastiskt att vi har en integrationsminister som det första han tänker på när han tänker på invandrarkvinnor är att de ska jobba i rika människors hem. Det du säger är att vi inte bara ska acceptera att de stora klyftorna leder till att fler skaffar sig tjänstefolk, vi ska dessutom subventionera det med statliga medel.”

Esbati pratar alltså om ett avdrag som möjliggjort för exempelvis pensionären och barnfamiljen att få hjälp i hemmet.

Esbatis formulering reflekterar helt och fullt det förakt som vänsterpartiets ideologi ger uttryck för. Det är en syn på människor där några anses mer värda än andra beroende på vilket yrke de har och vilka arbetsuppgifter som utförs. Det är en sorglig syn som borde förpassats i graven med Marx.

Men jag har en uppmaning till Vänsterpartiet. Ring gärna upp de företag som startat upp och expanderat tillföljd av RUT-avdraget. Fråga tanten eller farbrorn som känner att inte orken räcker till för att städa lägenheten. Fråga gärna de som fått sitt första jobb genom reformen och som dagligen får hjälpa andra människor med för dem viktiga saker. Ring upp och fråga ifall de ser sig som tjänstefolk! Och när ni liks är på gång, ring hemtjänst-personalen i kommunen och fråga dem med.

#bestämsjälv 

– Vilket syn vill du ha på företagande och arbete?

Ni skapar inte jobb S!

Av , , 1 kommentar 11

Om politiker kunde skapa jobb i den utsträckning som Socialdemokraterna (och självklart Vänsterpartiet) anser skulle det knappast behövas några företagare. Politiker skulle bli de nya entreprenörerna. Precis som Socialdemokrater i dagens VK försöker påvisa.

I klassisk socialistisk anda haglar nu ”jobblöftena” från Socialdemokraterna.  Med en trollstavs magi ska sysselsättning ”garanteras”, nya jobb ”skapas” och pengar tas från skattesänkningar till ”fler sjuksköterskor”. Som ett brev på posten levererar de fram 20 000 nya traineeplatser i omsorgen till en summa pengar som får vem som helst att klia sig på huvudet.

När politiker lovar att skapa jobb genom att förflytta pengar från det privata till det offentliga ska minsta lilla kritisk ådra pulsera av skepticism. Det är sådana politiker som gärna använder ”subventioner” när människor och företag får behålla mer av sina egna pengar. Precis det gör företrädarna för Socialdemokraterna i Västerbotten idag.

Artikeln är väldigt klassisk. Märkliga samband, motsättningar och dikotomier används. Det är restaurangmomsen företrädarna vill åt. Det helt ologiska scenariot man försöker bygga upp är att valet står mellan billigare mat på krogen och fler jobb. Det är en mycket förenklat resonemang som inte har något med varandra att göra.

Den kortsiktiga effekten av sänkt krogmoms har bidragit till 4000 nya jobb och sänkt priserna med runt 4 procent. Effekterna förväntas bli över 6000 nya jobb och ännu lägre priser. Läs här och här. Därtill visar Skatteverkets rapport att reformen lett till ett minskat fusk motsvarande 700 miljoner kronor (!). Jobben har dessutom gått till de som står längst från arbetsmarknaden, vilket i sammanhanget, är kanske bland det viktigaste. Restaurangbranschen är ett första jobb för många och en mycket viktig väg in för att lära sig arbetslivets gång. Socialdemokraterna förslag är till stor del jobb för utbildade, inte för de långt från arbetsmarknaden. Det kommer slå direkt mot de som redan nu har det tuffast.

Men det nämns inte. 

Istället ska pengarna tas från företagarna och placeras i händerna på Socialdemokrater (och miljöpartister och vänsterpartister?) som ska anställa folk i offentlig sektor.

Och det är det enda Socialdemokratisk jobbpolitik kokar ner till. Höj skatterna på vanligt folk, ta mer pengar från småföretagen och lägga dem på offentliga jobb. Men för att välfärden ska bli bättre måste kakan vi äter på bli större. Det blir den endast om vi har bra villkor för företagande som genererar mer skattepengar som sedan kan fördelas i välfärden. Istället minskar kakan om kostnaderna för välfärden vältras över på företagen som får sämre förutsättningar att konkurrera. Det är varken en jobbpolitik, eller en hållbar sådan, värd namnet.

#bestämsjälv

– Ska politiker eller företagarna skapa jobben?

 

”Samhället slits isär”

Av , , 2 kommentarer 3

Nej det gör det inte.

Retoriken från vänstern har under senaste tiden trappats upp betänkligt. Allt mer vulgära ord används för att upprätthålla den bild som försöker skapas om ett Sverige som slits isär. Mer pengar i plånboken blir till ökad fattigdom, fler jobb blir till större orättvisor etc etc. Logiken haltar redan i andemeningen och summeringen landar nu i ett samhällsbygge som ”krackelerar” och där varje reform ”sliter isär Sverige”.

Det är en hårdförd retorik som förstås är tecken på valrörelse. Men det avslöjar också något mer.

Verkligheten säger något annat.

 

Inkomsttillväxt

Sveriges låginkomsttagare är den grupp som fått de stora lönelyften sedan 2006 och förmögenhetsskillnaderna är mycket små. De är tom historiskt låga, enligt den nya rapport som jag nu refererar till. Det spelar inte någon roll på vilket sätt statistiken vrids och vänds på. Svenska låginkomsttagare har fått det betydligt bättre under Alliansen tid vid makten.

Och konstigt är egentligen inte det. Orsakerna är många och de är kommunicerade ofta. Lägre skatter, stabil statlig budget, låg inflation, ansvarstagande politik. Ser man ett levande näringsliv som en resurs och inte ett hot som ”måste beskattas” och har tilltro till människors egna idéer kommer också konkurrenskraft, fler jobb och högre löner.

Statistiken pekar också på att de som idag blir rika är nya entreprenörer som byggt upp sina egna inkomster. Det är lovvärt. Ju fler som får möjlighet att förverkliga sina affärsdrömmar desto bättre. Det är en grogrund för social rörlighet, eller ”klassresor” om du så vill. Det bidrar till allas välstånd.

Istället för att omfördela bidrag och göra folket mer beroende av staten, har vi i alliansen sett till att öka ekonomiska marginaler och förbättra drivkrafterna i näringslivet. Det har lönat sig på många sätt, men viktigast är att det syns bland de med lägst inkomst.

Och det är vad verkligheten säger. Tvärt emot det isärslitande vulgärretoriken från vänstern.

 

Debatt: Mer entreprenörskap krävs för fler jobb!

Av , , Bli först att kommentera 3

Skriver i Nya Wermlands tidning tillsammans med vår vice Förbundsordförande Christian Carlsson om vikten att premiera reformer för entreprenörskap och företagande:

 

Sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har många viktiga reformer genomförts för att stärka svensk ekonomi och konkurrenskraft. Skatterna har sänkts för löntagare, progressiviteten i skattesystemet har minskat och det har blivit billigare att anställa. Det här har varit välkomna reformer i vårt omvända skatteparadis. Reformerna har ökat drivkraften att utbilda sig, de har gjort det mer lönsamt att anställa och människor har fått mer kvar i plånboken, vilket både skapat förutsättningar för ökad konsumtion och för människor att bygga upp ett eget sparande.

Sverige brukar utmärka sig positivt i många internationella jämförelser, men när det kommer till entreprenörskap och företagande hamnar vi efter. I en ranking från Global Entrepreneurship Monitor hamnar Sverige endast på 18:e plats av 24 industrialiserade länder. Det är inget att skryta med. Sverige är ett exportberoende land och vi måste fortsätta att stärka drivkrafterna för entreprenörskap och företagande för att kunna bibehålla en stark ekonomi och god välfärd.

Svenska företag är i behov av utbildad personal med rätt kunskap och kompetens och det krävs reformer på skolans och högskolans område för att tillgodose detta. Det är därför naturligt att diskussionen om svenska företags konkurrenskraft till viss del handlar om utbildningspolitik. Diskussionen får dock inte stanna vid detta.

Det måste löna sig för den som investerat i en kvalificerad utbildning och det måste löna sig att bedriva företag. Då duger det inte att Sverige har världens högsta marginalskatter – trots att vi under snart åtta år haft en borgerlig regering. Det duger inte heller att skatterna på företagande i jämförelse med andra länder är mycket höga. Skatt på utdelning och reavinst är nästan dubbelt så höga i Sverige som i OECD, vilket gör att färre vågar ta den risk och chans som företagandet ofta innebär för den enskilde. Personaloptioner beskattas dessutom upp till 67 procent vilket gör att de är närmast obefintliga i svenska företag. Konsekvensen blir att små nystartade och resurssvaga företag får svårt att locka till sig högkvalificerad personal genom framtida avkastning på företaget.

För att vi ska klara att möta framtida utmaningar krävs att arbetslinjen kompletteras med en företagarlinje som inte enbart uppmuntrar till företagande utan som också underlättar för små- och medelstora företag att växa sig starka. Vi unga kristdemokrater driver på för reformer som premierar hårt arbete, flit, företagande och entreprenörskap därför att en svensk företagarlinje är grunden för ökat välstånd och en bättre välfärd.

Vi vill se fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar för mindre företag, minskade marginalskatter och skattereduktion för investeringar men också att skatter på utdelning och reavinst sänks och att personaloptioner främjas. Det är dags att Alliansregeringen visar att man till skillnad från tidigare socialdemokratiska regeringar inser företagandets betydelse för Sveriges fortsatta välstånd och framtida utveckling.

Christian Carlsson (KD)

Vice ordförande för KDU Sverige

Suppleant i Stockholm Business Region AB

Thomas Nordvall (KD)

Ekonomipolitisk talesperson för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Politik för fler sysselsatta!

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag kom de senaste siffrorna från SCB gällande arbetslöshet och sysselsättning. Det var positiva siffror som var över förväntan och ger vatten på kvarnen att alliansen ekonomiska och arbetsmarknadspolitik ger förutsättningar för jobb. En siffra ska dock inte tas för någon garanti, men den uppåtgående trenden som föreligger är mycket viktig att ha i åtanke:

Dia1

Sysselsättningen har nu från högkonjunktur 2006 haft en uppåtgående trend, med reservation för finanskrisen påverkan. Arbetslösheten ligger nu på 7,3% och antalet arbetade timmar ökade med 4,1 miljoner timmar. Sysselsättningen är central att belysa då detta visar på hur många som faktiskt har fått ett jobb. Arbetslösheten beror ju som bekant på hur många som är i arbetskraften vid mätperioden.

Något särskilt glädjande är att det främst är ungdomarna som står för sysselsättningsökningen, där arbetslösheten sjunker från cirka 22 till 18,9 procent. SCB påpekar att hälften av dessa är heltidsstuderande, vilket man bör ha med sig. Men ett jobb att gå till betyder väldigt mycket och bidrar till att vi mår bättre. Vi får arbetskamrater, en vardag, egenmakt och utvecklas som människor. För unga kan denna aspekt i synnerhet vara skillnaden mellan en bra och en betydligt sämre start i det vuxna livet. Av denna anledning är just minskningen i ungdomsarbetslösheten extra glädjande.

Förhoppningsvis fortsätter denna trend med fler sysselsatta. Vi måste dock alltid fundera på vår omvärld. Det är en omvärld som fortfarande är mycket instabil ekonomiskt. Siffror från USA visar på ett större handelsunderskott än beräknat och Japans BNP sjönk betänkligt. Det är ett skuldberg i omvärlden som riskerar att skapa stora konsekvenser.

Sverige däremot klarar sig fortsatt relativt bra, men reformer för mer företagande får inte komma i skymundan. Regeringen måste fortsätta arbetet att stärka konkurrenskraft, genom bättre förutsättningar för företagande, ökade drivkrafter för flit och att få lön för mödan av sin utbildning. Lägre skatt på arbete och avskaffad värnskatt är här viktigt. För företagen är fortsättningsvis lägre skatter och avgifter viktiga. Entreprenören har idéen- vi politiker måste bara ge de bästa förutsättningarna för att omsättningen av idéen till verklighet ska bli så enkel som möjligt.

Sist men inte minst är turordningsregler och ingångslöner viktiga reformer för minskade trösklar in på arbetsmarknaden för ungdomar och invandrare. Här måste LO ta större ansvar, vilket jag skrev om på VK Debatt i somras: http://www.vk.se/942812/lo-maste-inse-sin-del-i-ungdomsarbetslosheten

Men regeringens politik har nu kommit en bit på vägen. Sysselsättningen är högre nu än vid högkonjuktur 2006. Det är mycket viktigt!

Ett tungt besked för de anställda

Av , , 5 kommentarer 2

Monteringen på Volvo i Umeå kommer nu alltså att flyttas till Göteborg. Beslutet innebär stora konsekvenser för 5-600 anställda som antingen mister jobbet helt, måste flytta eller på annat sätt söka sig vidare. Det är ett beslut som berör många- direkt och indirekt. Ett beslut som kan få extra stora negativa konsekvenser för enskilda familjer där båda föräldrarna jobbar på Volvo. Magnituden i beslutet ska inte underskattas- både för människorna, men också för Umeå som stad.

Dessa hundratals jobb är inte något man drar upp ur bakfickan. Omställningen för att ”kompensera” bortfallet tar tid för en stad som Umeå. Lägg därtill den lönenivå många byggt sina liv kring. Även fast man får ett nytt jobb, kan löneskillnaderna mellan jobben göra omställningen påtaglig.

Jag själv jobbade där under sommaren. Det är många mycket arbetsvilliga människor. För många unga har Volvo varit en fot in på arbetsmarknaden.

Verkligheten är tyvärr hård ibland.

Som alla företag är Volvo utsatt för stor konkurrens vilket innebär att de långsiktigt alltid måste se över sin verksamhet för att optimera dess konkurrenssituation. Det är inget man kan komma undan och tyvärr drabbar detta Umeå och dess anställda hårt nu.

Det går dock inte annat än nedslås över IF Metalls och diverse socialisters uttalanden kring beslutet. Osakliga, direkt falska och populistiska uttalanden som verkar vara skrivna i affekt. Ingen gynnas av det. De bör istället fundera över vilken politik som bör föras för att klara konkurrensnivån i den globala ekonomin. Några förslag på detta har jag hittills inte sett.

Umeå Kommun måste däremot fundera över den omvandling som sker där allt mer jobb måste komma från tjänstesektorn. Det lokala företagsklimatet har en stor betydelse för att jobb ska skapas och fler ska flytta hit. Det är en central fråga för fortsatt tillväxt.

Vi får nu hoppas att Volvo underlättar omställningen genom diverse åtgärder, för att minimera konsekvenserna av detta beslut. Det är ett mycket tungt besked och vi får hoppas att det löser sig för alla som nu står inför oron att mista sitt jobb och sin försörjning.

Ett jobb betyder så otroligt mycket.

Det behövs reformer för fler unga i arbete

Av , , Bli först att kommentera 3

Skriver tillsammans med Ordförande i KDU Västerbotten, Charlotta Enqvist denna debattartikel om behovet av fler unga i arbete

http://norran.se/2013/10/debatt/det-behovs-reformer-for-fler-unga-i-arbete/

 

Ett jobb är mer än en inkomst och en skatteintäkt för kommunen. Ett arbete att gå till är en central del i människors välmående, och något som ger gemenskap, självförtroende och makt över ens egen vardag.

För ungdomar är ett jobb mer än så. Det är också en viktig ingång till att lära sig rutiner, social kompetens, hur en arbetsplats fungerar och att förstå rättigheter och skyldigheter som följer med ett arbetsliv. Färdigheter som får en att växa som människa och som även är viktiga i det vardagliga livet.

Men för många unga ser arbetsmarknaden inte så ljus ut. Sverige brottas med en betydande arbetslöshet, som dessvärre riskerar att bli långvarig – dels utifrån konjunkturproblem, men även på grund av svensk arbetsmarknads strukturella problem.

Vi kan i Sverige inte påverka världsekonomins problem i sin helhet. Men vi har ett betydande utrymme för att utveckla svensk arbetsmarknad till det bättre, så att fler ungdomar och andra långt från arbetsmarknaden har bättre förutsättningar till jobb.

Vi unga kristdemokrater välkomnar den satsning regeringen nu gör med lärlingsutbildningar. Detta är något som vi i KDU drivit som en del i en arbetsmarknad där fler inkluderas. Det kommer dock att behövas mer för att de strukturella problemen ska lösas och trösklarna sänkas så att ungdomar som lämnar skolan ska kunna skaffa sig ett jobb.

Vi unga kristdemokrater föreslår att:

  • Turordningsreglerna i las avskaffas för att ge kompetens – inte ålder – en större betydelse.
  • Arbetsgivaravgifterna för unga fortsätter att sänkas för att minska kostnaderna för att anställa.
  • Ingångslönerna sänks för att minska produktivitetskraven för de första jobben.
  • Fortsatt sänkta skatter på arbete för att uppmuntra till flit, sparande och företagande.

En bra framtid börjar med att unga får möjlighet att försörja sig själva och växa med arbetslivet. Kostnaden för ungdomar utan framtidstro, och med känsla av utanförskap, är långt mycket större än kostnaderna för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.

Thomas Nordvall
ekonomi- och arbetsmarknadspolitisk talesperson KDU

Charlotta Enqvist
ordförande KDU Västerbotten

 

 

Lycka till Löfvén!

Av , , 2 kommentarer 8

 

”Vi ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020!” basunerar Stefan Löfvén ut på sossarnas första dag av partikongressen. Detta ska uppfyllas genom två saker:

  1. Antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka

          och….*trumvirvel*

         2. Fler människor i arbete

 

Jag undrar hur lång tid det tog för denne ”potentiella statsminister” att komma på dessa två briljanta lösningar. Det var nog en gammal hård julnöt att knäcka. 

För det första så är förslagen inte medlen utan följdeffekten av en konkurrenskraftig och vital marknadsekonomi där företagen får möjlighet att utvecklas och expandera.

Det vore beundransvärt om socialdemokraterna skulle försöka analysera sina förslag som kommit under tiden efter Juholt för att stärka den svenska arbetsmarknaden. Högre skatter, höjd krogmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga är några av de jobbskapande åtgärder som lagts. Hur dessa skapar jobb är nog en gåta för Fader Fouras.

Den politik som bör föras ska premiera mer pengar i plånboken för medborgarna, utrymme för sparande och investeringar. Det ger en sundare privatekonomi och ger möjligheter för människor att starta företag eller spara pengar som därmed kan vitalisera andras investeringar. 

Grunden för all välfärd ligger i ekonomins möjligheter att generera kapital och företagande. På så vis ökar statens intäktssida och med fler människor i arbete minskar även statens kostnadssida. Då får vi vad Löfvén ser som medlet, men som vi alla bör se som följdeffekten av ett konkurrenskraftigt och företagsamt land.

Förbättra företagsklimatet Holmlund!

Av , , 3 kommentarer 7

 

I gårdagens VK hade jag inne denna insändare om att företagsklimatet i Umeå kommun måste förbättras. Ett beslut som att kommunen tänker bedriva badhuset i egen regi är ett sådant tydligt tecken på Vänsterns ideologi får genomsyra kommunhuset. Det är mycket skadligt för tillväxt och välstånd i kommunen och riskerar att skapa onödiga barriärer för nyetableringar av företag. 

Umeå kommun borde vara välkomnande och aktivt jobba för att företag ska få möjlighet att etablera sig, vilket därmed ger arbetstillfällen och intäkter till kommunens kassa. 

 

Här kommer insändaren i sin helhet…

Umeå ligger på plats 190 av 290 i företagsklimat, enligt Svenskt Näringslivs undersökning, och tappar för varje år sedan 2007. När den totala placeringen bryts ner till enskilda frågor blir inte siffrorna bättre och de två nedanstående bör nog belysas extra:

 

Kommunpolitikers attityd: Plats 211 av 290

Kommunens konkurrens mot företagen: Plats 271 av 290

 

Vill styrande Socialdemokrater och Vänsterpartister på allvar skapa tillväxt i Umeå bör tyngdpunkten ligga på reformer som tjänar till att underlätta jobbskapande, förbättra de privatekonomiska förutsättningarna och säkerställa gott företagsklimat i kommunen.

 

Det blir därför problematiskt när vi har ett kommunhus som upplevs av företagare som ett hinder på deras redan krokiga väg som entreprenörer. När Kommunalråd Lennart Holmlund (S) stoppar huvudet i djupsnön och ”inte förstår varför” Umeå tappar i rankingen kan det vara av intresse att påtala att han som styrande politiker är den som sitter med verktygslådan! Tyvärr har Vänsterpartiets intåg i maktens korridorer nedmonterat vikten av en vital privat sektor. 

 

Vi i KDU ser det som angeläget att företagsklimatet förbättras radikalt för att det skall vara attraktivt och enkelt att belägra sin verksamhet i Umeå, i ett led för fler jobb och bättre samhällsutveckling. Att ta tillvara på de entreprenöriella krafter och den kunskap som finns i en universitetsstad som Umeå bör vara prioriterat för att nyutbildade ska ha möjlighet att skaffa sig attraktiva jobb i Umeå och inte flytta till andra städer för jobb.   

 

I en sund ekonomi får människor möjlighet att utvecklas och stå på egna ben och detta ska inte sättas i motsats till en god välfärd. För genom att hålla låga skatter ökar marginalerna för de med lägst inkomst, det skapar utrymme för investeringar och konsumtion- som i sin tur förbättrar efterfrågan i stadens butiker. Sammantagna följdeffekter som ökar kommunens intäkter. Det gör också kommunen mer attraktiv att flytta in i. 

 

Vi Unga kristdemokrater tycker att Umeå är en fantastisk stad och en stad som har potentialen att utvecklas till något ännu bättre. Allt börjar dock med jobbtillväxt och goda villkor för företagande och därför måste kommunen förbättra det rådande företagsklimatet betydligt för att staden ska kunna utvecklas och nå målet om 200 000 innevånare. Vi ser företagen som en ytterst viktig byggsten i kommun och det är hög tid att styrande majoritet också inser det!