Etikett: svenskt näringsliv

”Vågar vi anställa?”

Av , , 3 kommentarer 4


Det var den konkreta frågan jag fick av en delägare på ett verksamhetsbesök hos Lottas omsorg förra veckan. Oron som finns kring förutsättningarna att bedriva bolag inom vård och omsorg är förstås påtaglig när valet nu är nära. Ingen har ju undgått plattityderna från främst Vänsterpartiet.

Lottas omsorg är på många sätt en mycket gott exempel på hur reformer för valfrihet och brukares rätt att bestämma själv möjliggör för personal att förverkliga sina omsorgs-idéer.

Grundaren Lotta som ni kan läsa mer om här, jobbade tidigare inom annan verksamhet men blev sugen på att starta egen verksamhet från grunden för att kunna bygga upp en värdegrund och kultur som hon ansåg skulle ge brukarna bättre omsorg. Idag har de växt så det knakar inom hemtjänst- och hushållsnära tjänster och att lyssna till berättelsen bakom Lottas omsorg var mycket intressant.

Det är just den här typen av initiativ och idérikedom som utvecklar vår välfärd. Personer som jobbar inom omsorgen, samlar på sig kunskap, nystar i hur verksamheten kan förbättras och sedan har möjligheten att omsätta dem i praktiken genom ett eget företag. Det är den möjligheten som S, V och MP i olika mått vill begränsa eller förbjuda. För det kräver att vinst är tillåtet. Vinst som ger lön för mödan och som finns till för att flexibilitet, guldkanter för brukare och personal görs helt möjlig.

Den osäkerhet som uppstår inför valet skadar förstås branschen och dessa småföretags framtidsutsikter. Men än värre är att det är småföretag som Lottas omsorg som inte kommer fram i debatten.

De är inga riskkapitalister. Inga riskkapitalbolag. De är människor med en idé om en bättre omsorg, som vill förbättra villkoren för de äldre och som gärna tar osäkerheterna och riskerna med att lämna sina ordinarie jobb för att starta eget med belåning och egna pengar som insats. Det är också precis vad Tillväxtverkets analys pekar på.

Enligt Företagarnas statistik står småföretagen i omsorgen för mer än 60 procent av den totala omsättningen i 19 av 21 län.

Det är alltså företag med anställda mellan 10 och 49 anställda vi talar om och det är dessa som skulle påverkas kraftigast av vinstförbud eller olika varianter av den. Det är initiativ som Lottas som mest troligt skulle omöjliggöras. Jag vill fortsätta låta människor få bestämma själva. Då kommer även idéer, som Lottas, att få fortsätta förverkligas.

#Bestämsjälv 

– Vill du göra det svårare för fler att bidra till vår välfärd?

IMG_5187

 

 

Esbati visar V:s människosyn!

Av , , 9 kommentarer 6

Klass mot klass. Människa mot människa.

Vinnarna i paradgrenen att ställa grupper mot varandra torde mest troligt gå till Vänsterpartiet. De har emellertid fått vandra fritt i analysmetoden och blivit rumsrena bland gemene svensk. Tydligast kan Vänsterpartiets människosyn skönjas i ungdomsförbundets politik och kampanjarbete. Det är gamla nidbilder om företagare som målas upp som tjocka direktörer, rika som skor sig på fattiga och arbetare som är underkastade arbetsgivare.

I söndagens SVT-debatt om arbetsmarknaden aktualiserades åter denna typ av uppdelning och fördomsfulla hållning till människor och jobb.

Vänsterpartiets företrädare Ali Esbati, som uppmanade folk att ”röka ut överklassen”, sa då såhär på frågan om RUT-avdragets existens:

”Jag tycker att det är fantastiskt att vi har en integrationsminister som det första han tänker på när han tänker på invandrarkvinnor är att de ska jobba i rika människors hem. Det du säger är att vi inte bara ska acceptera att de stora klyftorna leder till att fler skaffar sig tjänstefolk, vi ska dessutom subventionera det med statliga medel.”

Esbati pratar alltså om ett avdrag som möjliggjort för exempelvis pensionären och barnfamiljen att få hjälp i hemmet.

Esbatis formulering reflekterar helt och fullt det förakt som vänsterpartiets ideologi ger uttryck för. Det är en syn på människor där några anses mer värda än andra beroende på vilket yrke de har och vilka arbetsuppgifter som utförs. Det är en sorglig syn som borde förpassats i graven med Marx.

Men jag har en uppmaning till Vänsterpartiet. Ring gärna upp de företag som startat upp och expanderat tillföljd av RUT-avdraget. Fråga tanten eller farbrorn som känner att inte orken räcker till för att städa lägenheten. Fråga gärna de som fått sitt första jobb genom reformen och som dagligen får hjälpa andra människor med för dem viktiga saker. Ring upp och fråga ifall de ser sig som tjänstefolk! Och när ni liks är på gång, ring hemtjänst-personalen i kommunen och fråga dem med.

#bestämsjälv 

– Vilket syn vill du ha på företagande och arbete?

Lokalföretagare ryter ifrån!

Av , , Bli först att kommentera 10

Idag skriver ett flertal lokalföretagare i Umeå om farhågorna av ett regeringsskifte, som skulle innebära höjd restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga. Det är förstås bara några av förslagen som direkt skulle slå mot de undertecknades branscher och som innebär sämre förutsättningar för unga på arbetsmarknaden. Indirekt skulle den splittrade rödgröna koalitionens skattehöjningar på arbete, kapital, drivmedel, RUT-företag, vinstförbud för välfärdsföretag m.m även innebära negativa konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft, antalet jobb och den välfärd vi vill finansiera.

Det är bra att fler ur verklighetens folk nu debatterar och visar på vad förslagen får för konsekvenser. Det borde fler göra. Här nedan finns dagens debattartikel inklistrad!

#bestämsjälv

– Vilka förutsättningar vill du ge unga på arbetsmarknaden?

 

Något av det bästa med våra jobb är att vi kan erbjuda unga människor jobb i en bransch som växer mer än alla andra. Vi ser hur människor, varav vissa aldrig tidigare haft ett arbete, utvecklas och växer med uppgiften.

Många lär sig att bli ansvarstagande och serviceinriktade individer. Vissa av dem stannar och utvecklas i branschen och kanske gör karriär i restaurangnäringen.

Andra tar med sig sina erfarenheter och söker sig vidare till en annan bransch. I ryggsäcken har de med sig erfarenheterna av att vara en del av en arbetsplats, att bemöta människor och att ta ansvar för sig själv och andra.

Det är ovärderliga egenskaper som vilken arbetsgivare som helst efterfrågar. Och ovärderliga erfarenheter för den unga individ som vill försäkra sig om att inte hamna i utanförskap och arbetslöshet.

Besöksnäringen, där restaurangnäringen är en viktig del, utgör en av de viktigaste tillväxtnäringarna.

Och den växer stadigt tack vare de förbättrade förutsättningarna som råder i dag.

Det är här som alltfler jobb skapas

I dag är det samma moms på köttbullen som rullas i våra restaurangkök som det är på den fabrikstillverkade köttbullen i butiken. För oss är det självklart att det ska vara så. För oss är det obegripligt att vi riskerar att bestraffas med en högre momssats för att vi anställer människor som serverar köttbullen.

Vi verkar i den bransch som fortfarande har de minsta marginalerna och de tuffaste förutsättningarna när man ska nyanställa eller investera i verksamheten.

Båda politiska blocken betonar vikten av att människor arbetar för att vi ska kunna bekosta vår välfärd, med ambitiösa mål inför 2020.

Men är det då verkligen rätt metod att dra undan mattan för de företagare som har möjlighet att skapa dessa arbeten?

Anders Alfredsson
Allstar och Invito, Umeå
Gunnar Bäckström
Hotel Uman, Umeå
Mia Karlsson-Jonsson
Rex, Umeå
Anna Larsson
Nygatan 57, Skellefteå
Petter Thylin
Tapas, Umeå
Birgitta Wikström
Hotel Botnia, Umeå

En fråga till Jonas Sjöstedt!

Av , , 4 kommentarer 16

”Vi vill ge anställda makt att ta över”

Så beskriver vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt förslaget om att förbjuda vinst och tvinga fram personalkooperativ. Personalkooperativ som innebär att varje anställd blir delägare i företaget. Det är tydligt att retoriken syftar till ställa företagen mot personalen som två motpoler. Klassisk socialistisk retorik således. Det är också tydligt att förslaget tar sikte på lyfta fram att det trots vinstförbud kommer att finnas >valfrihet<, förklädd i olika driftformer.

Entreprenören Dan Olofsson ställer i Di fyra frågor till Jonas Sjöstedt. Frågorna är mycket relevanta och sätter fingret på realismen och vad vänsterns politik på området egentligen leder till. Frågorna är om vem som ska ta förlusterna, vilka som ska stå för investeringarna, om helheten är fullt finansierad och hur framtidens utmaningar för vården ska finansieras när Vänsterpartiet nu vill stänga ute privata investerare.

Dan Olofsson hade egentligen bara behövt ställa en fråga. Vem ska bära eventuella förluster?

För det är häri pudelns kärna ligger. Om personalen ska ta över verksamheten kommer de även stå för risken ifall verksamheten inte går plus. Då måste det täckas upp av personalen. Det är även dem som ska stå för investeringarna. Och om inte, är det då skattebetalarna som ska stå för notan? Hur många kommer vilja gå in med eget kapital som undersköterska?

Förslaget från Vänsterpartiet innebär mest troligt att skattebetalarna får täcka upp det som privata pengar nu investeras i, och att alla vård blir helt offentligt styrd igen. Istället för en mångfald av aktörer och driftformer kommer Vänsterpartiet att återföra besluten till kommunens politiker.

Det skulle innebära att stora investeringar som det här , det här och det här inte kommer bli av eftersom det inte finns riskvilligt kapital som kan göra större investeringar. På vilket sätt bidrar det till en bättre vård och omsorg att stänga ute en stor del av samhället?

För frågan om vem som bär förlusterna (risken) är också den centrala för att förstå hur Sveriges äldre, men även skolelever, ska få uppleva högre kvalitet i framtiden. Det är också en central fråga för människors möjligheter till att bestämma själv vem som utför dessa samhällstjänster.

Om ingen vågar ta risken med att investera pengar, inte får göra vinst på pengarna och sedan inte kan bära eventuella förluster återstår bara kommunen och staten som garant. Det innebär i praktiken att skattebetalarna får stå för hela kakan. På vilket sätt blir det bättre, Jonas Sjöstedt?

#Bestämsjälv 

– vilket Sverige vill du bo i?

Vackra ord Lindberg! – (S)en då?

Av , , Bli först att kommentera 9

Kommunalråds-kandidat Hans Lindberg (S) tycker att Alliansen klagar och inte kommer med idéer till utvecklingen av Umeå. Jag kan delvis ge honom rätt.

Det finns betydligt mer att göra för Umeås tillväxt än vad Moderaterna och Alliansen föreslagit. Umeås företagsklimat är mycket undermåligt, vilket Svenskt näringslivs ranking visar år efter år. Skatterna ligger bland de högsta i landet och en sänkning av den har lagts på is, vilket är under all kritik. Alliansen borde tydligare företräda och värna om bra företagsklimat, och markera rågången mellan vad politiker ska syssla med och vad företagen ska syssla med. Borgerlighet ska grunda sig i värnandet av medborgarnas pengar, ett fritt näringsliv och ett litet men effektivt kommunhus.

Men i Lindberg båt sitter de mest tillväxtfientliga partierna. Privata alternativ i vården lär vara livrädda för att ens försöka etablera sig här, efter S och V notoriska motstånd till äldres rätt att få bestämma själv över vem som ska utföra vården. Miljöpartiet har antagit det mest radikala tillväxthämmande programmet och i Umeå har de för avsikt att höja skatten. Skattehöjningar är ”kaffepengar”, enligt gruppledaren Nasser (MP).

Samtidigt vill Socialdemokraterna försvåra för företagen att anställa genom att höja kostnader och ta in mer pengar till statens stora kassa. Centralstyrning är tydligen boten på arbetslösheten. Klassisk S-politik som ledde till högsta arbetslösheten i brinnande högkonjuktur 2006.

Det är den politiken som Hans Lindberg menar ska leda till ”hållbar tillväxt där jobben är oerhört viktiga…” och han anser sig ha insett att  ”… vi konkurrerar om arbetskraften nationellt och internationellt vilket visar på att vi måste vara intressanta som stad och då behövs samverkan, kultur ,stadsutveckling och forskning”. 

Det är fina ord. Men på vilket sätt försöker styrande Socialdemokrater och Vänsterpartister i Umeå underlätta för företagen att bidra till det? Och hur kommer nämnda partiers politik att överhuvudtaget ens leda till stärkta förutsättningar för företagen att konkurrera på nationell och internationell marknad?

Det får Hans Lindberg gärna svara på i ett blogginlägg.

Debatt: Mer entreprenörskap krävs för fler jobb!

Av , , Bli först att kommentera 3

Skriver i Nya Wermlands tidning tillsammans med vår vice Förbundsordförande Christian Carlsson om vikten att premiera reformer för entreprenörskap och företagande:

 

Sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har många viktiga reformer genomförts för att stärka svensk ekonomi och konkurrenskraft. Skatterna har sänkts för löntagare, progressiviteten i skattesystemet har minskat och det har blivit billigare att anställa. Det här har varit välkomna reformer i vårt omvända skatteparadis. Reformerna har ökat drivkraften att utbilda sig, de har gjort det mer lönsamt att anställa och människor har fått mer kvar i plånboken, vilket både skapat förutsättningar för ökad konsumtion och för människor att bygga upp ett eget sparande.

Sverige brukar utmärka sig positivt i många internationella jämförelser, men när det kommer till entreprenörskap och företagande hamnar vi efter. I en ranking från Global Entrepreneurship Monitor hamnar Sverige endast på 18:e plats av 24 industrialiserade länder. Det är inget att skryta med. Sverige är ett exportberoende land och vi måste fortsätta att stärka drivkrafterna för entreprenörskap och företagande för att kunna bibehålla en stark ekonomi och god välfärd.

Svenska företag är i behov av utbildad personal med rätt kunskap och kompetens och det krävs reformer på skolans och högskolans område för att tillgodose detta. Det är därför naturligt att diskussionen om svenska företags konkurrenskraft till viss del handlar om utbildningspolitik. Diskussionen får dock inte stanna vid detta.

Det måste löna sig för den som investerat i en kvalificerad utbildning och det måste löna sig att bedriva företag. Då duger det inte att Sverige har världens högsta marginalskatter – trots att vi under snart åtta år haft en borgerlig regering. Det duger inte heller att skatterna på företagande i jämförelse med andra länder är mycket höga. Skatt på utdelning och reavinst är nästan dubbelt så höga i Sverige som i OECD, vilket gör att färre vågar ta den risk och chans som företagandet ofta innebär för den enskilde. Personaloptioner beskattas dessutom upp till 67 procent vilket gör att de är närmast obefintliga i svenska företag. Konsekvensen blir att små nystartade och resurssvaga företag får svårt att locka till sig högkvalificerad personal genom framtida avkastning på företaget.

För att vi ska klara att möta framtida utmaningar krävs att arbetslinjen kompletteras med en företagarlinje som inte enbart uppmuntrar till företagande utan som också underlättar för små- och medelstora företag att växa sig starka. Vi unga kristdemokrater driver på för reformer som premierar hårt arbete, flit, företagande och entreprenörskap därför att en svensk företagarlinje är grunden för ökat välstånd och en bättre välfärd.

Vi vill se fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar för mindre företag, minskade marginalskatter och skattereduktion för investeringar men också att skatter på utdelning och reavinst sänks och att personaloptioner främjas. Det är dags att Alliansregeringen visar att man till skillnad från tidigare socialdemokratiska regeringar inser företagandets betydelse för Sveriges fortsatta välstånd och framtida utveckling.

Christian Carlsson (KD)

Vice ordförande för KDU Sverige

Suppleant i Stockholm Business Region AB

Thomas Nordvall (KD)

Ekonomipolitisk talesperson för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Bra förslag på Centern!

Av , , Bli först att kommentera 6

Centerpartiets chefsekonom går ut i Di och menar att alliansen måste fokusera mer på att underlätta för företagande. Han kunde inte haft mer rätt. 

Arbetslinjen med sänkta inkomstskatter har varit viktiga reformer för ökad sysselsättning, minskad fattigdom och ökade marginaler för individer och familjer i alla inkomstskick. Men Alliansen har haft något av en akilleshäl i reformer för företagande och entreprenörskap. Detta måste prioriteras.

Sverige är ett land med synnerligen höga skatter inom detta område. Vi har ägarskatter som beskattas dubbelt så mycket i jämförelse med länderna i OECD och personaloptioner med 67%. Dessa personaloptioner har av denna anledning knappt sett dagsljuset i svenskt näringsliv eftersom beskattning gör dem vinningslösa. Konsekvenserna blir framför allt att små företag med lite pengar får svårt att anställa högutbildad och viktig kompetens eftersom de inte har råd att betala dessa löner. Personaloptionerna kan därför användas för att ge framtida avkastning på företagets aktier.

Vi ska vara ett kunskapsland. Men den kunskapen som inhämtas under skoltid och senare också högskola måste överföras till företagen och dess innovation och utveckling. Vi ska inte bara utbilda för utbildandets skull, även fast kunskap har ett värde i sig. Det är först när vi har möjlighet att använda den i verkligheten som det fulla värdet skapas. Där är reformer för företagande viktigt.

Nyckelkompetensen kan avgöra om företagen har möjlighet att expandera och utvecklas som de skulle vilja. För att vi ska klara att möta framtida utmaningar krävs att arbetslinjen kompletteras med en företagarlinje som inte enbart uppmuntrar till företagande utan som också underlättar för små- och medelstora företag att växa sig starka. Vi unga kristdemokrater driver på för reformer som premierar hårt arbete, flit, företagande och entreprenörskap, därför att en svensk företagarlinje är grunden för ökat välstånd och en bättre välfärd.

Det är dags för alliansen att på allvar se över företagandets villkor. Det är här vår framtida konkurrenskraft avgörs och något som hela Sverige gynnas av att underlätta.

Lycka till Löfvén!

Av , , 2 kommentarer 8

 

”Vi ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020!” basunerar Stefan Löfvén ut på sossarnas första dag av partikongressen. Detta ska uppfyllas genom två saker:

  1. Antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka

          och….*trumvirvel*

         2. Fler människor i arbete

 

Jag undrar hur lång tid det tog för denne ”potentiella statsminister” att komma på dessa två briljanta lösningar. Det var nog en gammal hård julnöt att knäcka. 

För det första så är förslagen inte medlen utan följdeffekten av en konkurrenskraftig och vital marknadsekonomi där företagen får möjlighet att utvecklas och expandera.

Det vore beundransvärt om socialdemokraterna skulle försöka analysera sina förslag som kommit under tiden efter Juholt för att stärka den svenska arbetsmarknaden. Högre skatter, höjd krogmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga är några av de jobbskapande åtgärder som lagts. Hur dessa skapar jobb är nog en gåta för Fader Fouras.

Den politik som bör föras ska premiera mer pengar i plånboken för medborgarna, utrymme för sparande och investeringar. Det ger en sundare privatekonomi och ger möjligheter för människor att starta företag eller spara pengar som därmed kan vitalisera andras investeringar. 

Grunden för all välfärd ligger i ekonomins möjligheter att generera kapital och företagande. På så vis ökar statens intäktssida och med fler människor i arbete minskar även statens kostnadssida. Då får vi vad Löfvén ser som medlet, men som vi alla bör se som följdeffekten av ett konkurrenskraftigt och företagsamt land.

Fackets förtroende sviktar!

Av , , 9 kommentarer 9

 

Fackförbundet Handels har varslat om strejk om inte Svenskt näringsliv går med på det lönekrav som ställs! Lönekraven från Handels ligger på 5,5% för ungdomarna, 4,5% för övriga handelsanställda och 3,5% för lageranställda! Svenskt Näringsliv har satt sitt motkrav i enlighet med de övriga fackens 2,6%.

Handels argumenterar utifrån att skapa jämställda löner mellan industrins medlemmar och handels medlemmar. Finns det någon trovärdighet i det? Nej tyvärr, eftersom det helt och hållet är att jämföra äpplen med päron! Det är inte samma utbildningskrav mellan dess medlemmar och kunskapsintensiteten är högre i industrin! Nu tycker man dessutom att procentsatserna spelat ut sin roll och hoppar över till att det ska vara samma lönepåök i kronor! Det innebär förstås stor skillnad och är än mer krystat än någonsin!

Om en läkare med 50 000kr i månaden skulle få 2,6% högre lön skulle det innebära 1300 kr extra. Om jag då som tidigare vårdbiträde skulle gå ut med krav på samma löneökning i kronor skulle det innebära 7,9% högre lön! På ett år! Det skulle få stora konsekvenser för vårdsektorn!  

Jag vill absolut se löneökningar för alla anställda, men det måste vara grundat utifrån konjunktur och realistiska mål där man väger in tillväxten och konsekvenserna av högre löner! Att i tider med stor global osäkerhet, arbetslöshet och hög arbetslöshet bland ungdomar kräva 5,5% högre lön för just ungdomarna, är verkligen att agera hård grindvakt för de utan jobb! Facken ska värna om sina medlemmar, men inte på bekostnad av samhällstillväxten, de arbetslösa och därmed långsiktigt sina egna medlemmar! Och här menar jag att facken spelat ut sin roll som god aktör på arbetsmarknaden! För lönekraven måste sättas utifrån en bra omvärldsanalys och förankras så att det inte kommer påverka samhället negativt. Det är inte svårare än att kraftigt ökade löner minskar företagens marginaler, i redan nu dåliga tider, vilket föranleder sämre möjligheter till att anställa nytt folk, och i värsta fall ökar risken för att folk måste sparkas. Ökningen av lönerna ska vara långsiktigt hållbara, inte skapa inflation och skapa global konkurrenskraft!

LO har under lång tid tappat medlemmar och framför allt är det ungdomarna som håller sig utanför, och inte konstigt så, när LO hela tiden dogmatiskt höjer rösterna för HÖGRE LÖN, vare sig det är lågkonjunktur, recession eller högkonjunktur. Att ha denna inställning riskerar att totalt fallera trovärdigheten för fackrörelsen som haft stort mandat i svensk historia! Tyvärr rasar förtroendet ännu mer när man stödjer med sympativarsel som gör det hela till en besvärlig sandlådelek där samhällsekonomin och arbetslösa står i kläm. 

Någonting Stefan Löfven gjorde otroligt bra under pågående finanskris 2010 var att sluta avtal för ungdomar som fick lägre lön, utbildning och korttidsanställningar för att de skulle få behålla jobb inom IF metalls ramar och därmed undgå arbetslöshet! Detta är verkligen något jag eftersöker mer i fackens värld och något Löfven gjorde på ett bra sätt! Att som LO dogmatiskt förhålla sig till krav som inte ter sig verklighetsförankrade skadar tyvärr förtroendet!

Vi lever i en global ekonomi, Sverige är inte en lite isolerad Ö och vi är beroende av att hålla oss konkurrenskraftiga! På så sätt kommer även våra reella löner att öka och jobb skapas! Att hänvisa till jämställdhet och löner i kronor istället för procent mellan helt ojämförbara sektorer gynnar ingen, tyvärr!

 

9 kommentarer
Etiketter: , , , ,