En hårdare atmosfär?

Det är frågan hur sånt mäts, men många tycks anse att vi har ett hårdnande samhällsklimat. Några försöker förenkla maximalt och vill påstå att den utvecklingen startade 2006. Det är inte många som hävdar något så dumt, men de som gör det är hyfsat ihärdiga just i år.

Idag hade jag ett långfika med en socialdemokrat som är väldigt mycket klokare och ärligare än så. Det kändes uppfriskande att han villigt och utan omsvep höll med om att utvecklingen vi båda anade definitivt inte är ny. Att det tycks bli allt mer vanligt att bara göra andra det man absolut måste, även när man mer specifikt har med människor att göra i sitt yrke. Att det verkar bli alltmer sällsynt att ta initiativ till att underlätta för andra där man kan. Supersubjektivt och flummigt kanske, men vi delade bilden.

En vän som fått pröva mycket svårt har nyligen stött på det motsatta. Det var direkt rörande att höra honom tala om"änglarna". De som gjorde mer än vad de måste och tog extraordinära initiativ för att underlätta och lindra. Kanske inte extraordinära i storlek, men i betydelse för mottagaren. De finns, det ska vi inte glömma. Jag är inte främmande för tacksamhet och jag känner definitivt det mot de anonyma sjuksköterskor vars bemötande han beskriver.

Ibland glimmar det till. Också idag.