Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: indienresa

Bengaluru

Av , , 2 kommentarer 2

Har kommit till den enormt fina flygplatsen i Bangalore, hitskjutsad på en blandning av toppenvägar och grustag.

Vår värd i staden körde en bil som inte gått många mil. Jag led med den, inte minst när vi passerade de omärkta fartguppen som påminner om en halv tunna ungefär. Ett par gånger tog pucklarna i underredet på VW Jettan.

Det är midnatt här och jag ska försöka hålla mig vaken till 0330, vill inte missa planet och få flyga hem via Kuala Lumpur eller Ulam Bator. Extraförsäkringen tar nog inte vilka saker som helst.

Kopplade upp mig på flygplatsens fria Internet, men det fungerar dåligt. Verkar inte svälja bilder nu. Ovärdigt en världsstad på IT-området.

Lite extra

Av , , Bli först att kommentera 5

I Guntur, där vår vän Sanjajs föräldrar bor, satte jag in en del bilder. Petar in några ströbilder till, de första från deras tak.

Den människostyrda glassvagnen har just kommit till det ganska välmående området.

Ser gott ut.

På andra sidan ser man ett huskomplex som började byggas i minister Reddys projekt "En familj per lägenhet". Står tills vidare stilla.

 

 

Hammare, skäror och visare vägar

Av , , Bli först att kommentera 4

Aldrig sett så många hammare och skäror som i Guntur. Det var en årlig kongress för delstatens kommunistparti som hölls här.

Partiet brukar ha knappt 10 procent av rösterna i landet, men det blir ju en del när det börjar handla om 1,2 miljarder människor. Det är väldigt olika mellan delstaterna.

Ett annat exempel på vad Reddy gjorde. Det fanns oerhört få ambulanser i delstaten, i alla fall som kunde användas av alla. Till höger en av de akutbilar han bestämde skulle skaffas och placeras ut så att det aldrig skulle vara mer än tre mil till en ambulans.

Även hos Sonys föräldrar som vi bodde hos i Chirala fanns Reddy på väggen. Kongresspartiet har en utmaning i hur de ska täcka upp tomrummet efter honom. Han gjorde nog misstag ocvkså, som subventioneringen av ris. Sådant brukar gå åt pipan och det gjorde det väl här också här. Det blev brist när billigt ris korrumperades undan och såldes i grannstaterna.

Det är svårt att ändra på saker när kharmatanken regerar. Man har det som man förtjänar. Den katolske Reddy var inte begränsad av den tanken i det politiska och sociala arbetet.

 

För de fattiga

Av , , Bli först att kommentera 4

Har tidigare berättat om chefsministern i Andhra Pradesh som omkom i en helikopterolycka i september.

Ja, det var förmodligen en olycka, även om de flesta av delstatens invånare tror det var ett mord. Om piloten hade haft helikopterns flygtimmar och helikoptern pilotens tror en del att det kanske hjälpt en bit på väg. Det rådde tydligen också dimma över de djupa skogar där de störtade. Sant är i alla fall att den kristne ministern Reddy hade gott om fiender.

Han tillhörde kongresspartiet och gjorde sig både ovän med en del stora bolag och med många som tycker att det är ganska lugnt med de sociala skillnader som finns i Indien. Han startade många projekt för att få den fattigare hälften av befolkningen att resa sig på ett positivt vis. Nu går det sakta med slutförandet av dessa, om det går framåt alls.

Utan att ha mycket koll på indisk politik känns det som om kanske "Nya kongresspartiet" skulle behövas. När Reddys reformer stannat av göder det missnöjet vilket gynnar AP:s kommunistgrupper.

Jag har inte pratat politik med en enda människa som inte sagt att landets politiker i stort sett är skurkar. Då talar vi inte om "ryggmärgsgnällarna " som alltid måste klaga på alla som har en något högre lön eller är i ledande ställning.

Oerhört rika blir politikerna i alla fall och även mindre politiker har vakter med automatvapen utanför dörren. Det kanske behövs, men det känns som om avståndet mellan folk och politiker är oerhört stort. Reddy var också en rik man och säkert inte fläckfri, men anses av många tillsammans med Sonia Ghandi som undantag i Indisk politik. 687 personer sägs ha dött av hjärtattack eller tagit livet av sig när budet kom om att "Andhra Predeshs hopp" hade dött. Man får ta siffror med salt i Indien, men många sörjer än.

Bilden visar ett av många ställen som ofta drabbas av översvämmningar och där Reddy underlättat för byggandet av permanenta hus för dem som bor i hyddor.

Så här ser hyddorna som i regel tas av översvämningarna ut.

Människor och teknik

Av , , Bli först att kommentera 3

Sätter in ett par bilder på människor vi mötte i Palakol och inte möter under solen igen.

Här nedanför är kantorn ute i en by närmare kusten. Gravt handikappad kunde han i alla fall sjunga och agerade försångare för församlingen.

Notera parabolen i bakgrunden. Man har i regel TV om man har ström och någorlunda inkomster. Det märks också att media förändrat landet rätt mycket på 13 år. Frustrationen hos de fattigaste torde öka ju mer man kan se skillnaderna.

2010 räknar man med att Indien ska nå en halv miljard mobilanvändare. Man har redan flest dataingenjörer i världen och gör rätt mycket av mjukvarujobbet för olika saker vi använder. I kontrasternas land.

Ensamma barn tillsammans

Av , , Bli först att kommentera 3

I Palakol var vi med på ett par gudstjänster som jag tidigare har visat några bilder från. Församlingen driver också barnhem.

Även här var det ovanligt mycket pojkar. Härom dagen, när vi besökte ett barnfängelse, fick vi höra en anledning till att det blir så många föräldralösa barn. Det handlar inte så mycket om dödsfall som skilsmässor. Eller, en del lämnar helt enkelt varandra utan större formaliteter. När man bildar ny familj händer det alltför ofta att mannen inte vill ha med någon annans barn i boet. Det kan enligt uppgiftslämnaren också handla om kvinnan om hon ska bilda hem med en änkeman med barn.

Palakol

Av , , Bli först att kommentera 0

Tänkte sätta in några återblickande bilder innan det blir dags att åka ut till flygplatsen för att vänta vidare. Vår gästvänlige värd A. Stephen här i Bangalore ska skjutsa ut mig till flygplatsen.

Sitter på samma internetcafé igen, men nu har de just tänt ny rökelse och jag sitter närmare vägglådan där shivabönerna rullar på ca nio gånger i minuten.

Sätter först in några bilder från Palakol igen. Den gräsligt skitiga bäcken genom staden kan inte vara helt förgiftad ändå.

En bit längre bort stod en pojke och fiskade, alltmedan flickor och frukar gick ut och kastade diverse saker i vattnet.

Ensam och overgiven

Av , , Bli först att kommentera 5

Kanner mig lite som chaffisen har utanfor ser ut, lite ensam sa dar. Bor pa ett sorts kurs- och retreatcenter av ett slag jag aldrig forr sett.

Mina reskamrater blev hamtade 0500 i morse och ar forhoppningsvis nagonstans over mellanostern. Pa grund av mitt biljettrassel pa vag hit blev jag tvungen att ta en annan resa hem ocksa. Aker 0330 i natt. Smidigt.

Sov i alla fall ut i morse. Sovit 9 timmar, aldrig varit i narheten av det har. Sallan man vaknat sa sent som 8 ocksa. I forrgar kvall hade jag bloggat en massa, sent, sent. Hade raknat ut att jag skulle kunna sova 5,5 timmar.

En timme och en kvart innan utsatt vackning var den nast mest fotoglade resenaren pa toa. Han tyckte tydligen att hans reskamrater sag lite roliga ut nar de sov sa han tog ett foto. Med blixt. Da var han billig. Jag tankte dock pa hans familj och salde honom inte till nagon giftaslysten.

Har hamnat pa ett internetcafe har i Bangalore utkanter och onskar verkligen att jag hade tagit med oronpropparna. De blev tyvarr kvar pa rummet. Pa vaggen ute vid kassan finns en liten hinduisk "gudabox". Den ar upplyst och lite blinkande och sander ut en sjungen bon, gissningsvis till Shiva. Hela bonesekvensen ar drygt 6 sekunder lang och den klistrar sig fast i huvudet. Jag hade tagit nastan vilken musik som helst istallet.

Det har varit en av de stora upplevelserna att vara har, men nu blir det inte dumt att komma hem.