Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: Bangalore

När ska den knäppas på?

Av , , Bli först att kommentera 3

…

Indien har fått sin beskärda del av oroligheter och attentat. Det märks bl.a. kring flygplatserna där vältränade och allvarliga militärer går omkring med vapen de anses kunna behöva.

Indiska poliser är däremot vanligtvis beväpnade med en mindre träkäpp.

Det man kan fundera över vad gäller den unge soldaten vid Bangalores nya, fina flygplats är, när tänkte han ta på den skottsäkra västen? Efter första bombexplosionen inträffat eller när det varit en stunds "shoot-out"?

Flygplatsen i Bangalore, ja. Den får de flesta flygplatser i Europa att se ganska enkla ut.

…

Hållbar teknik

Av , , Bli först att kommentera 2

…

Det kan vara väldigt olika saker det.

De här mannen och jag "pratade" litegrann, utan att kunna förstå varandras ord. Han godkände i alla fall att jg fotade honom.

Man kan se väldigt olika på utrustning och hjälpmedel som finns i utvecklingsländer. Många ögon ser i den här bildenkanske bara elände, bedrövelse och"efterblivenhet". Hade man inte önskat honom en Permobil, eller i alla fall en modern rullstol?

Permobilen hade han förmodligen inte haft så stor nytta av. Det är troligt att han bor någonstans där det inte finns ström, eller där den är mycket opålitlig om den finns.

En rullstol med ett par små hjul hade varit värdelös på en del av vägarna han ska färdas. Hjulen hade inte klarat en del av de alldeles för höga kanter han måste ta sig över. "Servicen" på den här apparaten klaras av människor han har runt sig.

Hållbar hjälp och teknik behöver inte alltid vara "vår" teknik. Det blir tydligt när det kommer till många av västs sjukvårdssatsningar i t.ex. afrikanska utvecklingsländer. Ofta har vi byggt monument över oss själva istället för att göra det bästa för mottagarna. Stora , dyra och avancerade sjukhus som knappast kan vidmakthållas i längden och vars pris i vissa fall kunnat räcka till 25 000 "dispensärer", mellanting mellan enkelt apotek och enkel vårdcentral, som kunnat hjälpa miljontals människor med de vanligaste sjukdomarna.

Handikappcykeln på bilden är inte så dum för mannens behov och omständigheter.

…

 

Annorlunda Internetövervakning

Av , , Bli först att kommentera 2

…

Eller vad man ska kalla det.

Bland de sista bilderna i kameran fanns även den här bilden från nätcaféet där jag bloggade sista dagen i Indien. Som synes övervakad av trenne gudar som hängde precis över min dator.

Strax innan hade den för tillfället ansvarige varit inne och bugat sig upprepade gånger, mässat och svängt med rökelse. Från en annan låda sjöngs det korta böner till Shiva.

Ändå är Bangalore en av Indiens minst religiösa städer enligt en dataingenjör jag språkade med på Volvobussen från Tirupati till Bangalore.

Vakande barnvakter

Av , , Bli först att kommentera 2

…

Laddade ner de sista bilderna från Indien för en stund sedan. De har fått ligga till sig lite i kameran som inte använts på nästan två veckor.

Den här bilden visar ett av barnhemmen vi besökte, det som fanns på samma område som det kristna centret i Bangalore där vi bodde.

Jag var ensam som där sista dygnet och förstod mig inte på låset till porten vid huvudutgången. Då tog jag vägen över barnhemmet för att se om man kunde komma ut genom en mindre port som fanns där.

Det kändes tydligt att de unga kvinnorna som skötte om barnhemmet var obekväma över min närvaro och jag anade varför.

Det visade sig att ledningen var mycket noga med att män inte fick komma in på barnhemmets tomt. Även i Indien finns exempel på det otänkbara och det sjuka och hur gränser som aldrig ska överträdas överträds. Övergrepp mot barn har förekommit även på indiska barnhem. Här hade man satt ribban och säkerhetstänkandet högt.

Kvinnorna ringde direkt och kollade upp mig med direktorn, mr Stephen. Det är positivt när människor gör sitt jobb. Särskilt när det gäller något så viktigt som barn.

Notera de upphöjda stenlagda gångarna. Om ett halvår är det regn på regn. Allt flyter och den nu hoptorkade, dammiga jorden sväller och jäser. Då är de här gångarna bra.

Bengaluru

Av , , 2 kommentarer 2

…

Har kommit till den enormt fina flygplatsen i Bangalore, hitskjutsad på en blandning av toppenvägar och grustag.

Vår värd i staden körde en bil som inte gått många mil. Jag led med den, inte minst när vi passerade de omärkta fartguppen som påminner om en halv tunna ungefär. Ett par gånger tog pucklarna i underredet på VW Jettan.

Det är midnatt här och jag ska försöka hålla mig vaken till 0330, vill inte missa planet och få flyga hem via Kuala Lumpur eller Ulam Bator. Extraförsäkringen tar nog inte vilka saker som helst.

Kopplade upp mig på flygplatsens fria Internet, men det fungerar dåligt. Verkar inte svälja bilder nu. Ovärdigt en världsstad på IT-området.

Utkanter

Av , , Bli först att kommentera 5

…

Bangalore har mer folk an Sverige och vaxer sa det knakar. Det finns mycket har som far oss att verka som den fattiga kusinen fran landet, men ocksa enklare, fattiga och rena slumomraden.

En sak som skiljer manga omraden i Indien ar forutom de avskilda, riktigt fina omradena sa blandas ofta fattigare och rikare. Mitt i det enkla och nedsmutsade finns plotsligt en mangmiljonvilla. Acceptansen for att leva mitt i de mest halsbrytande skillnader ar pataglig.

Det har sannolikt bade med kharmatanken och gammal vana att gora. "Man har det som man fortjanar" och det har alltid varit sa har. Bilderna ar tagna bara nagra steg ifran varandra. Pa ena sidan den stora 4-filiga vagen har vi manniskor i forhalllandevis fina hus dar flera verkar vara smaforetagare. Pa andra sidan en villa som aven har i Indien ar mycket dyr.

Markpriserna i Bangalore var valdigt hoga innan finanskrisen, nu har det bromsats lite. Nar vagen ar fardig har bade den rike och de "rikare fattiga" formodligen fatt se stora vardeokningar pa fastigheterna.

Ensam och overgiven

Av , , Bli först att kommentera 5

…

Kanner mig lite som chaffisen har utanfor ser ut, lite ensam sa dar. Bor pa ett sorts kurs- och retreatcenter av ett slag jag aldrig forr sett.

Mina reskamrater blev hamtade 0500 i morse och ar forhoppningsvis nagonstans over mellanostern. Pa grund av mitt biljettrassel pa vag hit blev jag tvungen att ta en annan resa hem ocksa. Aker 0330 i natt. Smidigt.

Sov i alla fall ut i morse. Sovit 9 timmar, aldrig varit i narheten av det har. Sallan man vaknat sa sent som 8 ocksa. I forrgar kvall hade jag bloggat en massa, sent, sent. Hade raknat ut att jag skulle kunna sova 5,5 timmar.

En timme och en kvart innan utsatt vackning var den nast mest fotoglade resenaren pa toa. Han tyckte tydligen att hans reskamrater sag lite roliga ut nar de sov sa han tog ett foto. Med blixt. Da var han billig. Jag tankte dock pa hans familj och salde honom inte till nagon giftaslysten.

Har hamnat pa ett internetcafe har i Bangalore utkanter och onskar verkligen att jag hade tagit med oronpropparna. De blev tyvarr kvar pa rummet. Pa vaggen ute vid kassan finns en liten hinduisk "gudabox". Den ar upplyst och lite blinkande och sander ut en sjungen bon, gissningsvis till Shiva. Hela bonesekvensen ar drygt 6 sekunder lang och den klistrar sig fast i huvudet. Jag hade tagit nastan vilken musik som helst istallet.

Det har varit en av de stora upplevelserna att vara har, men nu blir det inte dumt att komma hem.

 

Missar leprabyn

Av , , 4 kommentarer 6

…

30-40 mil bort finns en lepraby med omkring 300 invanare. En stor del av de spetalska  har en forsamling som vi var inbjudna att besoka. 
 

Doktorn, men ocksa vi andra hade velat komma dit. Tyvarr blir det inte tid. Har kor man sallan 90 och aldrig 110, mil tar mer tid har. Det blir en del andra besok och moten i morgon och i overmorgon istallet. Nu ror vi oss bland manniskor vi inte traffat forr, vilket gor att allt ar nytt.

En annan speciell forsamling jag minns fran forsta besoket i Indien fanns i ett langtidsfangelse i sodra Indien. "Pastorn" i forsamlingen hade mordat sina fosterforaldrar och hade blivit kristen i fangelset. Han var lika gammal som jag och hade manga ar kvar av straffet. Glommer inte motet med honom. 

Far se vad jag gor dagen jag har till forfogande sedan de andra akt. Har hittills varit inne i en enda indisk affar 5 minuter. Far se om man kan hitta till nagot av Bangalores centrum pa mandag. Min syster har bestallt ett halsband., jag kopte ett sant at henne 1997. Hon brukar saga att jag ska kopa det hemskaste och fulaste jag hittar, enligt min smak. Da brukar det bli bra.

Det bränner i armarna

Av , , Bli först att kommentera 1

…

Det handlar inte om träning. Jag hade tänkt mig till träneriet ikväll, men av det blev intet.

Till största delen beror det på vaccineringen jag genomgick idag. Det är bl.a. gamla hederliga hemskheter jag "boostervaccinerats" mot. Polio, stelkramp och tyfoidfeber. En medresenär fick ännu fler "shots". Det är väl att det finns vaccin mot dessa och liknande sjukdomar, trots allt som sägs om vaccinering idag.

I början på januari bär det av till Indien om det går som det är tänkt. Vi är några som ska besöka ett par barnhem och några kristna församlingar i södra Indien. Ett av barnhemmen bärs ekonomiskt här ifrån västerbotten.

Det indiska samhället präglas som bekant av enorma skillnader. Både mellan områden och landsdelar och mellan människor. Jag vet inte om mötena med ofattlig rikedom och yttersta fattigdom kan bli så nära någonstans som där. Återkommer kanske om det.

Nu kan mycket ha ändrats. Det är 12 år sedan vi var där sist och man säger att vi kommer att ha svårt att känna igen oss på grund av saker som det ekonomiska uppsvinget haft med sig. Det ska bli spännande att se hur utvecklingen varit. I flera fattiga "inlandsområden" gissar jag att skillnaderna är små. Exempelvis där "vårt" barnhem ligger.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se