Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: julfrid

Fridfullare än väntat

Av , , Bli först att kommentera 8


Juldagen blev stillsam. Ingen julotta eller juldagsgudstjänst och inga spontana vänskapligheter över julmatsrester med några av dem man kan begå sånt med. Definitivt ingen realisationstortyr.

Förkylningen som senaste månaden åkt runt på periskopdjup som en andravärldskrigsubåt i Nordsjön drog iväg en torped som träffade midskepps bihålorna. Jag är inte sänkt, men linkar vidare med ett fåtal knop när jag inte ligger dockad i soffan. Har ringt några gamla vänner som man inte hört rösten på de senaste åren, eller årtiondet. Trevligt. Det ska förhoppningsvis bli några fler innan helgen är över. Har några riktigt gamla gamla vänner som också ska ringas, några nittiplussare. Dagens dödsbud påminner om att man inte ska skjuta upp sådant.

Kungen och drottningholmsmusiken har jag också hört. Allt har inte varit som man önskat där heller och med vilken människa är det så? Jag är i alla fall glad för att vi har ett kungahus istället för ett av dessa grå presidentskap som nog kan fungera, men som det går tretton på dussinet av och som kostar mer. Om man inte börjar trava skandaler på hög så hoppas jag vi får behålla vårt kungahus.

God Jul!

Av , , 4 kommentarer 11

Om några timmar fylls huset med de närmaste, hittills har det varit en ovanligt lugn julafton. Frun har nästan känt sig orolig för att vi ska ha glömt något när det varit så stillsamma dagar här innan. Det har även funnits tid att umgås med andra innan jul.

Önskar alla en riktigt God Jul. Inte minst er som jobbar i samhällets och medmänniskornas tjänst de här dagarna. Och dig som på något sätt är särskilt trasig just precis nu.

Skickar julevangeliet och julepisteln. Kanske det finns någon som behöver dem. Kanske finns det någon som du kunde läsa julens texter för. Som en påminnelse om vad den handlar om.


 

Luk 2

 

Jesu födelse

 

1 Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus* utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. 2 Detta var den första skattskrivningen, och den hölls när Kvirinius* var landshövding över Syrien. 3 Alla gav sig då i väg för att skattskriva sig, var och en till sin stad. 4 Så for också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som heter Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. Han for dit 5 för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som var havande. 6 När de befann sig där var tiden inne då hon skulle föda. 7 Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget.

8 I samma trakt uppehöll sig några herdar, som låg ute och vaktade sin hjord om natten. 9 Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta. 10 Men ängeln sade: "Var inte förskräckta! Se, jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. 11 Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren*. 12 Och detta är tecknet: Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba." 13 Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

14 "Ära vare Gud i höjden
och frid på jorden,
till människor hans välbehag."*

15 När änglarna hade farit upp till himlen, sade herdarna till varandra: "Låt oss nu gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta." 16 De skyndade i väg och fann Maria och Josef och barnet som låg i krubban. 17 Och när de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. 18 Alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem. 19 Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta. 20 Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt som de hade hört och sett, alldeles som det hade blivit sagt till dem.

 

 

 

Jes 9

 

Ett barn blir oss fött

 

1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet på andra sidan Jordan,* hednafolkens Galileen.
2 Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus,
över dem som bor i dödsskuggans land
skall ljuset stråla fram.
3 Det folk som du inte givit* stor glädje,
låter du bli talrikt. De skall glädja sig inför dig,
så som man gläds under skördetiden,
så som man fröjdar sig när man delar byte.
4 Ty deras bördors ok, deras skuldrors gissel
och deras plågares stav bryter du sönder liksom i Midjans tid.
5 Ja, varje stövel buren under stridslarm
och varje mantel vältrad i blod skall brännas upp och förtäras av eld.

6 Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given.
På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är:
Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste.
7 Så skall herradömet bli stort och friden utan slut
över Davids tron och hans kungarike.
Det skall befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet
från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta.

 

Jullyx och armod

Av , , Bli först att kommentera 6


Det beror nog på att vi dragit ner det yttre, kanske lite på att den bättre hälften studerar och kunnat styra sin tid lite mer – även om studier och jobb tillsammans blir 140%. Vi känner oss i alla fall ganska i fas med julförberedelserna, rätt färdiga på det positiva viset. Detta trots att det är två dagar till julafton då släkten kommer och att vi tänker ta det lugnt i morgon.

Det är en ny känsla, lite lyxig. I gammeldagarna brukade vi ibland pyssla på som bäst under Bertil Perrolfs julinvakarprogram från Visby och lyssna till havets brus innan vi stängde av och kanske gick tillbaka till någon julskiva för det sista. Då hade jag också i regel förberedelser för en julotta någonstans.

Tänker också på dem som inte har någon att fira med och den som knappt har råd. Speciellt på en som förmodligen kommer att köpa så pass med droger att det går att glömma ensamheten en stund. Det har varit, är och kommer att vara olika. Men för någon kan vi alla lätta ensamheten litegrann. Ett telefonsamtal kan hjälpa en bit.

Jag tänker också på en annan fattigdom. Julens grund och centrum förloras alltmer för allt fler och många unga kommer knappt i kontakt med kristendomen alls. Trots att skolans läroplan kräver att man både får möta psalmer och kan redogöra för innehållet i de ”viktigaste” bibelberättelserna. Förr växte även den som inte trodde upp med referensramarna och kännedom om Jesus, den utgivande personifierade barmhärtigheten. Men det bekämpades tidigt och medvetet under t.ex. DDR-vännen och utbildningsministern Stellan Arvidssons tid.

Jag tror vi kommer att se fler konsekvenser av att detta försvinner än de flesta tror. Mycket som många idag tänker är självklart kommer nog att visa sig vara mindre givet. Jag är glad att statsministern i dagens lördagsintervju sa att det ska få finnas kristna inslag vid skolavslutningarna. Men det återstår att se vilka konsekvenser det kan få.

Som innan julafton

Av , , Bli först att kommentera 5

Med central julmusik om honom som är julens huvudsak (på stereon som snart hade varit veteranklassad om den varit en bil) har jag ikväll fått vila mig en massa medan hon som fortfarande är på nedersidan 50-strecket klätt granen. Lite har jag hjälpt till, men det är försumbart. Det känns som dan före dan.

Hittills har jag till hundra procent handlat julklapparna i Vännäs. Eller, det kanske var en födelsedagspresent när jag tänker efter. Hur som helst, jag har gjort det lokalt, utan parkeringspengar. Ska jag in någon dag till Umeå innan jul blir det nog pendeln. Fast det är osäkert, jag jobbar även den 23:e.

Ett oväntat julbord blev det också här på slutet, likaledes lokalt. Jag tror det var ännu bättre än det dittills bästa. Återkommer nog till det.

Nu ska jag bjuda henne som idag jobbat mer än jag på något gott.

 

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,