Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Bibeln

En God Jul!

Av , , Bli först att kommentera 7


Så här dagen före julnatten vill jag önska dig God Jul med en av helgens bibeltexter. Ett hoppfullt ord från Jesaja bok om honom som är julens huvudsak. Skriven många hundra år innan han föddes.

(Jag har förresten årets billigaste julklappstips också. Ring en ensam, sjuk eller avsidestagen och önska God Jul. Det kan bli den mest uppskattade gåvan den här julen.)

”Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hednafolkens Galileen. Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram. Det folk som du inte givit stor glädje, låter du bli talrikt. De skall glädja sig inför dig, så som man gläds under skördetiden, så som man fröjdar sig när man delar byte. Ty deras bördors ok, deras skuldrors gissel och deras plågares stav bryter du sönder liksom i Midjans tid. Ja, varje stövel buren under stridslarm och varje mantel vältrad i blod skall brännas upp och förtäras av eld. Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste. Så skall herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans kungarike. Det skall befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta.”
‭‭Jesaja‬ ‭9:1-7

Vad hände idag?

Av , , 10 kommentarer 8

De flesta har idag minst en aning om vad som enligt Bibeln hände under påsken och som ”den kristna världen” firar. Men det kan snart vara historia. Halveringstiden på kännedom om kristendomen är kort. Många barn har idag inte fått veta mycket mera än godiset, kycklingarna och häxeriet, bl.a. för att undervisningen i skolan inte alltid lever upp till skollagens krav vad gäller kristendomskunskap. Kraven är inte så lama som många tror.

Så här står det bland annat:

”Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.”

Det är ändå en del, man ska ha hört så pass mycket av bibelberättelser att man kan återge en del av dem. Då ska man veta att detta är kunskspskravet i trean. En lärare sa nyligen till mig att skolmyndigheterna skrämt upp lärarna så mycket vad gäller kristna inslag att lärarna inte ens vågar uppfylla skollagen. Kan det vara så?

Nåväl, här nedanför har jag satt in femte akten av de sex som utgör en sammanfattning av evangeliernas berättelse om det som hände där i Jerusalem. När Jesus utlämnades i människornas ställe.

Femte akten 

Vad Kristus gör och lider på Golgata och vad som sker i hans dödsstund

När de hade hånat honom, tog de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom till att korsfästas. Och han bar själv sitt kors. När de förde bort honom, grep de en man som kom från landet, Simon från Cyrene. På honom lade de korset, för att han skulle bära det efter Jesus. (Matt 27:31-32, Mark 15:20-21, Luk 23:26, Joh 19:16-17)

En stor folkmassa följde honom, bland dem många kvinnor som sörjde och grät över honom. Då vände Jesus sig om och sade till dem: ”Jerusalems döttrar, gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn. Ty det kommer en tid då man skall säga: Saliga är de ofruktsamma, de moderliv som inte har fött, och de bröst som inte har gett di. Då skall man säga till bergen: Fall över oss, och till höjderna: Dölj oss! Ty om man gör så med det friska trädet, vad skall då inte ske med det torra?” (Luk 23:27-31)

Två andra brottslingar fördes också ut för att avrättas tillsammans med honom. Och de förde Jesus till Golgata, det betyder Huvudskalleplatsen. De gav honom vin att dricka blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. (Matt 27:33-34, Mark 15:22-23, Luk 23:32)

Där korsfäste de honom, och tillsammans med honom två andra, en på var sida och Jesus i mitten. Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom. Men Jesus sade: ”Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör.” Pilatus hade också låtit göra ett anslag som sattes upp på korset. Där stod: ”Jesus från Nasaret, judarnas konung.” Det anslaget läste många judar, eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden och texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska. Då sade judarnas överstepräster till Pilatus: ”Skriv inte judarnas konung, utan skriv att han har sagt sig vara judarnas konung.” Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.” (Matt 27:37-38, Mark 15:25-28, Luk 23:33-34, 38, Joh 19:18-22)

Soldaterna som hade korsfäst Jesus tog hans kläder och delade dem i fyra delar, en åt varje soldat. Också livklädnaden tog de. Men den var utan sömmar, vävd i ett enda stycke, uppifrån och ända ner. Därför sade de till varandra: ”Vi skall inte skära sönder den utan kasta lott om vem som skall få den.” Ty Skriften skulle uppfyllas: De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad. Så gjorde nu soldaterna. (Matt 27:35, Mark 15:24, Luk 23:34, Joh 19:23-24)

Vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster Maria som var Klopas hustru och Maria från Magdala. När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin mor: ”Kvinna, se din son.” Sedan sade han till lärjungen: ”Se din mor.” Och från den stunden tog lärjungen henne hem till sig. (Joh 19:25-27)

Folket stod där och såg på. De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade: ”Du som bryter ner templet och bygger upp det på tre dagar, hjälp dig själv, om du är Guds Son, och stig ner från korset!” Också översteprästerna och de skriftlärda och de äldste gjorde narr av honom och sade: ”Andra har han hjälpt. Sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels konung. Han må nu stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. Han litar på Gud. Nu får Gud rädda honom, om han har honom kär. Han har ju sagt: Jag är Guds Son.” Även soldaterna gick fram och hånade honom. De räckte honom surt vin och sade: ”Om du är judarnas konung, så hjälp dig själv.” (Matt 27:39-43, Mark 15:29-32, Luk 23:35-37)

En av brottslingarna som var upphängda där skymfade honom och sade: ”Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss!” Men den andre tillrättavisade honom och sade: ”Fruktar inte heller du Gud, du som är under samma dom? Vår dom är rättvis. Vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont.” Och han sade: ”Jesus, tänk på mig, när du kommer till ditt rike.” Jesus svarade: ”Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset.” (Matt 27:44, Mark 15:32, Luk 23:39-43)

Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen. Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: ”Eli, Eli, lema sabaktani?” Det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” Några av dem som stod där hörde det och sade: ”Han ropar på Elia.” Jesus visste att allt redan var fullbordat, och han sade därefter för att Skriften skulle uppfyllas: ”Jag törstar.” En av dem sprang då och fyllde en svamp med ättikvin, fäste den runt ett spö och gav honom att dricka. Men de andra sade: ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom.” När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: ”Det är fullbordat.” Och Jesus ropade med hög röst: ”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande.” Och när han hade sagt detta gav han upp andan. (Matt 27:45-50, Mark 15:33-37, Luk 23:44-46, Joh 19:28-30)

Och se, då brast förlåten i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, gravarna öppnades, och många heliga som hade insomnat fick liv i sina kroppar. De gick efter hans uppståndelse ut ur gravarna och kom in i den heliga staden och visade sig för många. (Matt 27:51-53, Mark 15:38)

När officeren och de som tillsammans med honom bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade: ”Denne var verkligen Guds Son.” Allt folket hade samlats för att se på, och de slog sig för bröstet när de såg vad som skedde och vände hem igen. (Matt 27:54, Mark 15:39, Luk 23:47-48)

Men alla hans vänner, också de kvinnor som hade följt honom från Galileen, hade stått på avstånd och sett detta. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome. De hade följt Jesus och tjänat honom, när han var i Galileen. Där var också många andra kvinnor som hade gått upp till Jerusalem tillsammans med honom. (Matt 27:55-56, Mark 15:40-41, Luk 23:49)

Eftersom det var tillredelsedag och judarna inte ville att kropparna skulle hänga kvar på korset över sabbaten – det var nämligen en stor sabbatsdag – bad de Pilatus att de korsfästas ben skulle krossas och kropparna föras bort. Soldaterna kom därför och krossade benen på dem som var korsfästa tillsammans med honom, först på den ene och sedan på den andre. När de därefter kom till Jesus och såg att han redan var död, krossade de inte hans ben, men en av soldaterna stack upp hans sida med sitt spjut, och genast kom det ut blod och vatten. Den som har sett detta har vittnat för att också ni skall tro, och hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning. Ty detta skedde för att Skriften skulle uppfyllas: Inget ben skall krossas på honom. Och ett annat skriftställe säger: De skall se upp till honom som de har genomborrat. (Joh 19:31-37)

Påsken

Av , , 2 kommentarer 7


Här har det varit bloggsemester under helgen. Lugnt och stillsamt, på den fronten alltså.

Skärtorsdagen, långfredagen, påsklördag och påskdagen har passerat. Och så annandag påsk idag.
Kristendomens största högtidshelg.
Den handlar om Guds Sons ställföreträdarskap, medlaruppgiften, de mänskliga sveken och hjälplösheten, korsfästelsen, sonandet av den samlade skulden, uppståndelsen, en dödad död och ett levande hopp. Allt beskrivet både i gamla och nya testamentet.

Påsken är över för i år, men en stor del av jordens befolkning tror liksom jag att det som berättas är verkligare och mer bestående än allt det vi kan se, mäta och ta på. Så, när vi önskar Glad Påsk är det inte bara en önskan om några bra lediga helgdagar. Vi tror att han som blev gjord till våra synder och svek och tog straffet för allt har stått upp från graven. Som ett tecken på att det Ställföreträdaren, Medlaren, gjorde ”gills”, för alla människor. Att livet främst handlar om att ta emot det.

Så, de här allra sista minuterna av påsken 2014 vill jag önska dig en Glad Påsk!

Julavslutning

Av , , Bli först att kommentera 13


Härom dagen var jag på julavslutning på min förrförrförrförrförra skola, Mariaskolan. Det blev en mycket internationell upplevelse. Bland annat med elevernas julsånger på tigrinja, swahili, ryska, svenska och engelska. Engelska är ju vardagsmat, men inte riktigt när det är elever från förskoleklassen till trean som sjunger traditionella engelska julsånger med åtskilliga verser. Tydligt, starkt och inte utan stolthet och pirr inför utmaningen.

Glädjande i allmänhet är att det inte längre ska vara snack om man får sjunga sånger med julens egentliga innehåll vid skolavslutningarna. Egentligen är det självklart även utifrån gällande lagar och förordningar. Sveriges läroplan säger att eleverna ska känna till betydelsen av Bibelns viktigaste berättelser och ha lärt känna de viktigaste psalmerna. Hur man i aktuella åldrar gör det utan att sjunga dem vet inte jag. Ett lämpligare tillfälle att uppfylla en del av detta än t.ex. julavslutningen har jag svårt att se.

God förjul!

Det som skedde under påsken

Av , , 5 kommentarer 12

För de flesta är påsken förmodligen ungefär som viken helg som helst, bara lite längre. För många årets främsta mathelg. För andra ensam och lång.

Påsken är också en stor helg i judendomen, firad till minne av uttåget ur Egypten. Den är kristendomens största helg, firad till minne av vad hela Bibeln handlar om enligt Nya testamentet. Att Gud sände en ställföreträdare för människan, en medlare mellan sig och människan. Bibeln säger att han inget ont hade eller gjorde, men att han blev gjord till synd. Det var mänsklighetens koncentrerade missgärningar mot Gud och varandra som hängde på det mittersta korset, som fick sitt straff när Jesus dog. Uppståndelsen från det döda framställs som kvittot på att försoning verkligen har skett. Döden är besegrad.

Temat går igenom hela Bibeln, uttåget ur Egypten och offerlammet det berättas om där är en av många förebilder på offret och befrielsen.

Det finns många tankar omkring påskens händelser och det har gjorts mycket film på temat. Mer och mindre lyckat, styckat och anpassat till bildformatets begränsningar. Jag skulle rekommendera att man läser originalet, till exempel de fem akterna, en sammanfogning av evangeliernas berättelse av det som hände omkring Jesus i Jerusalem under de vi kallar skärtorsdagen, långfredagen (Good friday på engelska) och påsklördagen. Sen kommer påskdagen.

För några är det religionshistoria, för andra allmänbildning och för några är det liv och hopp.

God Jul!

Av , , 4 kommentarer 11

Om några timmar fylls huset med de närmaste, hittills har det varit en ovanligt lugn julafton. Frun har nästan känt sig orolig för att vi ska ha glömt något när det varit så stillsamma dagar här innan. Det har även funnits tid att umgås med andra innan jul.

Önskar alla en riktigt God Jul. Inte minst er som jobbar i samhällets och medmänniskornas tjänst de här dagarna. Och dig som på något sätt är särskilt trasig just precis nu.

Skickar julevangeliet och julepisteln. Kanske det finns någon som behöver dem. Kanske finns det någon som du kunde läsa julens texter för. Som en påminnelse om vad den handlar om.


 

Luk 2

 

Jesu födelse

 

1 Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus* utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. 2 Detta var den första skattskrivningen, och den hölls när Kvirinius* var landshövding över Syrien. 3 Alla gav sig då i väg för att skattskriva sig, var och en till sin stad. 4 Så for också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som heter Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. Han for dit 5 för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som var havande. 6 När de befann sig där var tiden inne då hon skulle föda. 7 Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget.

8 I samma trakt uppehöll sig några herdar, som låg ute och vaktade sin hjord om natten. 9 Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta. 10 Men ängeln sade: "Var inte förskräckta! Se, jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. 11 Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren*. 12 Och detta är tecknet: Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba." 13 Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

14 "Ära vare Gud i höjden
och frid på jorden,
till människor hans välbehag."*

15 När änglarna hade farit upp till himlen, sade herdarna till varandra: "Låt oss nu gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta." 16 De skyndade i väg och fann Maria och Josef och barnet som låg i krubban. 17 Och när de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. 18 Alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem. 19 Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta. 20 Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt som de hade hört och sett, alldeles som det hade blivit sagt till dem.

 

 

 

Jes 9

 

Ett barn blir oss fött

 

1 Men det skall inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. I gången tid lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar skall han ge ära åt trakten utmed havsvägen, landet på andra sidan Jordan,* hednafolkens Galileen.
2 Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus,
över dem som bor i dödsskuggans land
skall ljuset stråla fram.
3 Det folk som du inte givit* stor glädje,
låter du bli talrikt. De skall glädja sig inför dig,
så som man gläds under skördetiden,
så som man fröjdar sig när man delar byte.
4 Ty deras bördors ok, deras skuldrors gissel
och deras plågares stav bryter du sönder liksom i Midjans tid.
5 Ja, varje stövel buren under stridslarm
och varje mantel vältrad i blod skall brännas upp och förtäras av eld.

6 Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given.
På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är:
Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste.
7 Så skall herradömet bli stort och friden utan slut
över Davids tron och hans kungarike.
Det skall befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet
från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta.

 

Första advent

Av , , Bli först att kommentera 7

Sätter in en av texterna för dagen vars namn betyder ”ankomst” och syftar på Jesus Kristus. Han som enligt Bibeln kom för att betala för våra synder, brott och brister och ge oss sin rättfärdighet och frid. Vi lever i en tid med mycket andlighet och acceptans för det mesta. Märkligt nog tycks acceptansen för just Bibelns budskap ligga riktigt lågt.

Här nedanför finns i alla fall en av texterna för dagen. Den handlar om när Jesus kom tillbaka till Nasaret där han hade vuxit upp. Den som vill läsa mer kan slå upp och läsa hela kapitlet. Då kommer man att se att det inte var så mycket acceptans för budskapet då heller.

”I Andens kraft vände Jesus tillbaka till Galileen, och ryktet om honom gick ut i hela trakten däromkring. Han undervisade i deras synagogor och blev prisad av alla. Så kom han till Nasaret, där han hade vuxit upp. På sabbaten gick han till synagogan som han brukade. Han reste sig för att läsa ur Skriften, och man räckte honom profeten Jesajas bokrulle. När han öppnade den, fann han det ställe där det står skrivet: ”Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att predika glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, för att ge de betryckta frihet ” ”och predika ett nådens år från Herren. ” Sedan rullade han ihop bokrullen, räckte den till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina ögon fästa på honom. Då började han tala till dem: ”I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar.” Men alla vittnade mot honom och häpnade över de nådens ord som utgick från hans mun. Och de frågade: ”Är inte han Josefs son?”” (Lukasevangeliet 4:14-22 SFB)

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Till vem?

Av , , Bli först att kommentera 7


Just nu är det många runt omkring oss som har det svårt på flera olika vis. Några riktigt svårt. Sjukdom, riktigt svår sjukdom, drabbade barn, hot mot arbete, uppgift och utkomst. Med mera.
Det är inte alltid lätt att vara människa.

Många kan undra hur man kan tro på Gud när man ser allt elände som kan hända. Själv tänker jag istället ungefär som Petrus sa när Jesus undrade om även lärjungarna skulle lämna honom:

”-Herre, till vem skulle vi gå?”

Tankar kring Titanic

Av , , 4 kommentarer 12


Trots att en del unga trott att Titanic bara var en film så har fartyget som gick under idag för 100 år sedan av olika anledningar levt kvar i mångas tankar och medvetenhet. En mig närstående minns sin farmors berättelser om Titanics undergång på 60-talet. Minst 4 000 böcker har skrivits om fartyget om händelsen runt om i världen.

Namnet Titan kommer från grekiska mytologin. Den första generationens gudar, födda efter himlen och jorden, kallades där titaner. Den nu väldigt döde rumänske kommunistdiktatorn Ceausecu brukade låta kalla sig titanernas titan mot slutet när han alldeles tappat verklighetsorienteringen.

Att kalla ett fartyg osänkbart är också ett exempel på det övermod som små människor ska försöka undvika. Det är lätt att hamna i nästan religiös hänförelse över både det ena och det andra framställt av människohand, eller över människor, men det är ingen bra idé. Min övertygelse är att det vi gör, har, hör och ser här under solen förändras, föråldras och slutar. Inte alltid på jungfruturen som Titanic, men förr eller senare. Det gäller också världsriken och ideologier och ibland går det fort där också.

Att man är medveten om det behöver inte stå i motsättning till vilja och strävan att utveckla, vårda och förfina det vi har runt omkring oss. Eller uppfinna nytt.

Personligen hör jag till minoriteten som tror på Bibelns Gud och på den Jesus som efter brödundret också befallde lärjungarna att samla ihop maten som blivit över så att den inte skulle ”förfaras”.
De saker som i evighetsperspektiv är små är inte betydelselösa för den som tror. Tvärtom kan tron ha med sig ett starkt driv att få ”jordsakerna” att fungera.

Försoning och uppståndelse

Av , , 2 kommentarer 7

Jag sätter in ett par texter som återger det som firas under helgen vi just haft. Den första är Markusevangeliets 15 kapitel, helt och hållet. Den andra är en av påskdagens texter ur Johannesevangeliets 20 kapitel.

Försoningsdagen och uppståndelsedagen.

 

Markus 15

Jesus inför Pilatus

1 Redan tidigt på morgonen fattade översteprästerna sitt beslut tillsammans med de äldste och de skriftlärda, hela Stora rådet. De band Jesus och förde bort honom och utlämnade honom åt Pilatus. 2 Pilatus frågade honom: "Är du judarnas konung?" Jesus svarade: "Du säger det själv." 3 Och översteprästerna anklagade honom häftigt. 4 Pilatus frågade honom på nytt: "Svarar du ingenting? Du hör hur mycket de anklagar dig." 5 Men Jesus svarade inte längre, och det förvånade Pilatus.

6 Vid högtiden brukade Pilatus frige en fånge, en som de begärde. 7 Där fanns nu en man som hette Barabbas. Han satt fängslad tillsammans med andra upprorsmän som hade begått mord under oroligheterna. 8 När folket kom fram och begärde att få vad han brukade bevilja dem, 9 svarade Pilatus: "Vill ni att jag skall frige judarnas konung?" 10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade utlämnat honom. 11 Men översteprästerna hetsade folket till att begära att han i stället skulle frige Barabbas. 12 Pilatus frågade dem än en gång: "Vad skall jag då göra med honom som ni kallar judarnas konung?" 13 De skrek: "Korsfäst honom!" 14 Pilatus frågade dem: "Vad har han då gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!" 15 Och då Pilatus ville göra folket till viljes, frigav han Barabbas, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

Jesus hånas och misshandlas

16 Soldaterna förde nu in Jesus på gården, det vill säga residenset, och kallade samman hela vaktstyrkan. 17 De klädde på honom en purpurmantel och flätade en törnekrona och satte den på honom. 18 Sedan hälsade de honom: "Leve judarnas konung!" 19 Och de slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och böjde knä och tillbad honom. 20 Och när de hade hånat honom, tog de av honom purpurmanteln och klädde på honom hans egna kläder. Sedan förde de ut honom att korsfästas.

Jesus korsfästes

21 Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus far, kom just in från landet. Honom tvingade de att bära Jesu kors. 22 Och de förde Jesus till Golgata, det betyder Huvudskalleplatsen. 23 De försökte ge honom vin tillsatt med myrra, men han tog inte emot det. 24 Och de korsfäste honom och delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. 25 Det var vid tredje timmen som de korsfäste honom. 26 På anslaget stod vad han var anklagad för: "Judarnas konung". 27 Tillsammans med honom korsfäste de två rövare, den ene på hans högra sida, den andre på hans vänstra.* 29 De som gick förbi hånade honom och skakade på huvudet och sade: "Se på den! Han som skulle bryta ner templet och bygga upp det igen på tre dagar! 30 Hjälp dig själv och stig ner från korset!" 31 På samma sätt gjorde översteprästerna och de skriftlärda narr av honom och sade: "Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. 32 Messias, Israels konung, han borde nu stiga ner från korset, så att vi får se det och tro!" Också de som var korsfästa tillsammans med honom smädade honom.

Jesus dör

33 Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker som varade till nionde timmen. 34 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eloi, Eloi, lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?" * 35 Några som stod där hörde det och sade: "Hör, han ropar på Elia!" 36 En av dem sprang då och fyllde en svamp med ättikvin, fäste den runt ett spö och gav honom att dricka och sade: "Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom." 37 Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan. 38 Då brast förlåten* i templet i två stycken, uppifrån och ända ner. 39 När officeren som stod mitt emot honom såg att han gav upp andan på ett sådant sätt, sade han: "Den mannen var verkligen Guds Son." 40 På avstånd stod även kvinnor och såg på. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses mor, samt Salome. 41 De hade följt Jesus och tjänat honom, när han var i Galileen. Där var också många andra kvinnor som hade gått upp till Jerusalem tillsammans med honom.

Jesus begravs

42 Det var redan kväll, och eftersom det var tillredelsedag, dagen före sabbaten, 43 kom Josef från Arimatea dit, en högt ansedd rådsherre som också han väntade på Guds rike. Han tog mod till sig och gick in till Pilatus och bad att få Jesu kropp. 44 Pilatus blev förvånad över att Jesus redan var död och kallade till sig officeren och frågade honom, om Jesus redan hade dött. 45 När han fick veta det av officeren, lät han Josef få den döda kroppen. 46 Josef köpte då ett linnetyg, tog ner honom och svepte honom i linnetyget och lade honom i en grav, som var uthuggen i klippan. Sedan rullade han en sten för ingången till graven. 47 Maria från Magdala och Maria, Joses mor, såg var han blev lagd.

 

Johannes 20:1-18

Den tomma graven

1 Tidigt den första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen var borttagen från den. 2 Hon sprang därifrån och kom till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: "De har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de har lagt honom."

3 Då begav sig Petrus och den andre lärjungen ut till graven. 4 De sprang båda på samma gång, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. 5 Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in. 6 Strax därefter kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg linnebindlarna ligga där 7 och duken som hade täckt huvudet. Men den låg inte tillsammans med bindlarna utan för sig, hopvikt på en särskild plats. 8 Sedan gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven, och han såg och trodde. 9 Förut hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda. 10 Därefter vände lärjungarna tillbaka hem.

Jesus visar sig för Maria från Magdala

11 Maria stod utanför graven och grät. Och medan hon grät lutade hon sig in i graven. 12 Hon fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudets plats, den andre vid fötternas. 13 Och de sade till henne: "Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade: "De har tagit bort min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom." 14 När hon hade sagt det, vände hon sig om och fick se Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. 15 Jesus sade till henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: "Herre, om det är du som har fört bort honom, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom." 16 Jesus sade till henne: "Maria." Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: "Rabbuni" – det betyder lärare. 17 Jesus sade till henne: "Rör inte vid mig, ty jag har ännu inte farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud." 18 Maria från Magdala gick då och berättade för lärjungarna att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne

2 kommentarer
Etiketter: , , ,