Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: USA

Det går upp och det går ner

Av , , Bli först att kommentera 3

Det är ganska fantastiskt hur saker kan förändras.

5-7 oktober genomförde CNN en undersökning om amerikanernas inställning till Obama och Bush. Man sökte invånarnas svar på vilken som ansågs som den bäste presidenten.

47 % svarade Obama och 45 % Bush. Urvalet var inte så stort, som en svensk "sista-veckan-innan-valet"-undersökning ungefär. 1008 svar säger ändå något.

Jag upplevde den fullständiga euforin påen demokratisk valvaka i Washington under senaste presidentvalsnatten. Om man där och då hade sagt att det skulle bli ett liknande opinionsresultat som i helgen hade inte många trott det. Säker inga i just den lokalen.

Det går upp och det går ner. Rätt snabbt.

Så här på årsdagen

Av , , 4 kommentarer 3

Igår tänkte jag skriva ner lite intryck och reflektioner så här ett år efter valresan till USA. Kanske från valdagen, den demokratiska valvaken och vandringen hem genom Washington. Natten som inte liknade något annat jag varit med om. Ikväll kände jag ingen inspiration, så det får vara. Det får räcka med en bild på Washington Monument, tagen dagen efter Obamas segernatt.

Monumentet började förresten byggas 1848 och slutfördes 1884, det kom ett inbördeskrig emellan. Det har klarat många stormar under sina 125 färdiga år. Fortfarande är det världens högsta stenskultpur, nästan 170 meter. Rest helt utan kranar från Alimak i Skellefteå – Västerbottens verkstad nr 1. Man undrar hur de gjorde. Historien imponerar ofta mer på mig än nutiden.

Bilden är lite blåtonad och bilden av USA ett år efter valet är väl också lite "blue". Man behöver inte vara USA-hatande ny- eller gammelkommunist för att inse att deras enorma budgetunderskott och statskuld fortfarande är ett farligt tungt sänke för världens ekonomi så som vi känner den.

Det vore onekligen enklast för oss om det gick att hitta en väg ut ur deras nuvarande situation. USA:s medborgare brukar stå för rätt mycket av vår välfärd. Genom handel med oss, och genom köp av varor helt eller delvis tillverkade i Sverige. (Råkar du på politiker som säger att de finansierar välfärden – spring!)

Så här på årsdagen efter valet får man konstatera att Obama inte har det lätt. Det handlar inte bara om enskilda problemområden. Att bära på så stora förväntningar som han måste vara en mardröm i sig. Thomas Friedman på "The New York Times" sa nyss: ”Obama behöver stimulera sitt presidentskaps prosa genom att återta sin kampanjs poesi”. Frågan är om det räcker.

 

En annan värld fotad i New Yorks tunnelbana VI

Av , , Bli först att kommentera 0

JN
Sista bilden, från en annan värld.

Många amerikaner, t.ex. Obama, är helt övertygade om att stridshandlingarna i Afganistan indirekt är humanitära insatser. Här, där vi älskar att hata USA och allt man gör, väcks det kanske någon liten nyanserande tanke när vi hör om hur talibaner kastar syra i ansiktet på flickor som vågat börja skolan. Eller hur skolorna överfalls och förstörs så systematiskt som man förmår.
Men vanligtvis har vi svårt att sätta oss in i andras tänkesätt.

Hade regeringar och människor i USA aldrig velat riskera liv för någon annan är det oavsett vad vi tycker frågan hur Sverige och Europa hade sett ut idag.
Det kan vi behöva komma ihåg.
Vi som haft en unik fred.

Jag är tacksam för den.

Stötvis högtrycksbloggande

Av , , Bli först att kommentera 0


Det har varit roligt med dessa möten med reportrar, journalister och politiska proffs. Inte en ’dryging’ så långt ögat har nått. Initierade kunskapsförmedlare, allihop.
Så var det också med SvD:s USA-korrespondent Karin Henriksson som vi fick en lunchmöte med igår.

Är Nilsson riktigt klok som bloggar som om han hade betalt för det när han är några korta dagar i Amerikat?
På ett sätt har han ju betalt för det. Jag har fått, eller vunnit, resan av moderaterna i Västerbotten, klart som korvspad att jag ska blogga. Får jag den här förmånen ska jag ju ’ta med’ så många som möjligt på upplevelserna. Även de som aldrig varit och aldrig blir mina partikamrater.

Kan inte det vara något man kan lära av Obama och McCain om politiskt arbete och regerande också? Att styra efter idéer och bästa förstånd och också se till deras bästa som aldrig kommer att rösta på en.

På nätet har man sett hätska och otrevliga konfrontationer mellan republikaner och demokrater. Den ende av oss i gruppen som sett någon yttring av valkampanjande i New York gjorde det i förrgår. En dam stod och hoppade på en refug och viftade med ett McCainplakat. Hon hade gjort flera skyltar och bjöd ut andra till refugen. Till slut stod de 4-5 stycken där, hoppade och viftade. På trottoaren stod det fler och hojtade slagord för Obama. Han som såg det sa att det inte var några ’hard feelings’. Det var mycket leenden och ingen hätskhet. Förmodligen skulle man kunna ha gått och fikat tillsammans efteråt.
Här i Washington kunde man innan valet prata politik överallt och med alla. På det överdådiga hotellrummet fanns förtryckta kartor över USA där det låg en blå och en röd penna med rosett omkring. Så man skulle kunna följa valet på TV och färglägga eftersom.
Vad gäller bloggandet så är det också mer nöje än arbete.

Nu dröjer det ett tag innan det kommer några texter. Tack för hjälp och omnämnanden här och där!

Jag fick lämna USA mycket fortare än jag tänkt

Av , , Bli först att kommentera 0


FN:s område är nämligen inte en del av USA och omfattas inte av dess lagar.

FN, ständigt lika bankrutt, lika omsvärmat av rykten om byråkrati, korruption och prestigekamper. Och ständigt lika önskvärt att ha fungerande för att få till stånd gemensamma lösningar.

När man kommer in i FN-huset finner man strax till höger hörnet där man minns dem som gett sitt liv i arbete för Förenta Nationerna. De individer som lyfts fram är båda svenskar. Dag Hammarsköld och Greve Folke Bernadotte. Den förste död i en flygkrasch nära Indola, Kongo under oklara omständigheter. Den andre mördad av judiska extremister under medlingsförsök i Jerusalem.

Just innanför minnesavdelningen finns det ’tysta rum’ som Hammarsköld lät iordningställa för sig och andra. Ett rum att dra sig tillbaka till när kaoskrafterna brusade på som värst.

På bilden ser ni tältet där man har utrustning för scanning, som på en flygplats ungefär. Området har hotats och 2003 sprängdes FN:s högkvarter i Bagdad. Samtidigt blir det lätt lite mycket, som när vår grupps äldste medlem kollades tills den gamle juristen och domaren nästan kokade. Jag undrar om han hade höftprotes? Det slutade i alla fall inte pipa om honom.
FN och USA måste ju kolla, man har inget val, men risken är att en del tycker det blir för jobbigt med all säkerheten och kanske drar sig för att komma på besök.
Mer om FN senare.