Den trötta gnun är tillbaka:)

Efter en lugn helg, så var det då dags att börja arbetsträningen.

Jag fick starta med att gå och byta kläder till en mindre storlek – haha:O) – en angenäm syssla…

Men då jag inte hade alla plagg inlämnade i automaten, så kunde de inte byta storlek, utan det fick jag komma och göra sen.
SÅ jag fick ta på mej det jag hade och jag insåg, att jag kunde inte lägga något i byxfixkorna, får då halkade de av mej:O)

Får fixa det på onsdag, då…

Men annars så gick det ävl skapligt, stresspåslaget var HÖGT i kroppen, men jag härdade ut och efter ca 1 ½ timme, så var kroppen på golvet, hjärtat slog som vanligt och jag var dödstrött!

Och vrålhungrig!

Hem, stekte upp köttbullar, åt och slocknade i soffan.
Tur jag ställde klockan!

Så blev det att åka till "mejeriet" och inhandla div mjölkprodukter för att sedan gå ut en runda i det vackra vädret.

Mina vänner korrarna var vid matlådorna och jag lyckades få bild på dem,ska fixa dem, ska ni få se på sötnosarna:O)

Till middag blev det ugnsstekt korv m wokade grönsaker och potatis för de som ville.

Sen var det gonatt för Kin@n

5 kommentarer

  1. Mona

    Vad bra att du överlevde, även om du blev trött. Kul att kläderna var för stora, jag har ett par mysbyxor som jag tappar om jag lägger mobilen i byxfickan, men jag gillar dem ändå, de är så skönt infisna.
    Blir lite nyfiken på vad det kan vara för nåt du jobbar med, när du måste ha speciella kläder. Är du syrra på ett sjukhus kanske?
    En annan behöver inga skyddskläder på kontoret, är bara en vanlig kontorsråtta, eller systemutvecklare som det heter så fint.

  2. Kina Levin

    Svar till Mona (2011-10-11 21:42)
    Jag jobbar inom vården, undersköterska på en intensivvårdsavdelning.

    Blev lite full i skratt när jag kände att brallorna gled neråt, när jag stoppade mobilen i byxfickan:)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.