Det drar ihop sig till olympiska spel igen, men den här gången kommer inte alla att kunna se tävlingarna på TV. Sändningarna kommer nämligen inte att visas i den fria televisionen. Liksom på så många andra områden har krämarsamhället har tagit full kontroll över även detta arrangemang vilket innebär att vi tvingas betala för ett extra abonnemang och dessutom genomlida debila reklamavbrott för att ha möjlighet att följa spelen.
Att det överhuvudtaget finns så många framstående idrottsutövare i det här landet beror på att vårt redan sedan tidigare skattetyngda folk skapat alla förutsättningar som krävts för att idrottsintresserade talanger har kunnat beredas möjlighet att utveckla sina färdigheter. Ishockey- och fotbollsarenor, skidbackar, elljusspår, idrottsmedicin m.m. för åtskilliga miljarder har under åren ställts till dessa ungdomars förfogande. Men när det blir dags för de absolut största tävlingarna ska vi alltså tvingas betala extra för att få möjlighet att följa dem i bästa möjliga konkurrens.
Att det inte protesteras mer mot detta sanslösa förfarande kan bara bero på en sak: de tongivande mediamänniskorna har redan skaffat de abonnemang som krävs för OS och de skiter som vanligt i de familjer som inte har råd med både den allomfattande TV-licensen och ett extra abonnemang. De är mer bekymrade över hur det efterblivna ryska folket ser på hbtq-människor och ateister, men det är ju delvis en annan historia.
Gonatt!
Etikett: miljarder
2 717 759 521
and still ticking. Under drygt 63 år har nu mitt arma hjärta pickat över 2 miljarder gånger. Men verkningsgraden har minskat betydligt de på senare år. Skulle tro att den ligger på ca 70% av vad den var bara för ett par år sedan. Då orkade jag vara i farten hela för- och eftermiddagar plus kvällar med sysslorna här hemma (ved, smärre reparationer, lite röjning osv). Denna sommar räcker musten bara halva eftermiddagen, eftermiddagskaffet utgör för det mesta slutpunkten på arbetsdagen.
Däremot har andra sinnen gått anner vägen. Färgseendet och hörseln har fått en renässans. Jag stannar nuförtiden ibland upp mitt i arbetet och bara njuter. När verktygen tystnat och hörselskyddet åkt av blir det nämligen knäpptyst. På avstånd kan jag kanske höra en skrikande torn- eller lärkfalk och ibland även de tranor som häckat i närheten. Tystnaden och fågelsången inramad av den kolgröna sensommaren som nu smyckats med rosor, blåklockor och andra sent blommande växter får mig att glömma tid och rum.
På det finurliga sättet kompletterar kropp och själ varandra. När hjärtat börjar bli slitet och behöver gå ned i takt hjälper själsförmögenheterna till genom att ta ett steg framåt. Pulsen avtar för en stund och det arma hjärtat får därmed "minuter".
P.S. Nu har det tillkommit ungefär 880 slag sedan jag började med detta nonsens. Pulsen ligger på 98 slag/minut för tillfället. För tyvärr kräver även hjärnkraft sin tribut…
Senaste kommentarerna