Kejsarens Nya Kläder

I Nordmaling händer alltid något. Kejsaren har skaffat sig nya kläder. Han svänger sig, jublar och argumenterar, så fint, så perfekt, så bra. Hela hans hov applåderar visst är Kejsaren fantastisk. Vi andra ser att kejsaren är naken och att det han framför är taget ur Fablernas värld. Nu väntar vi på att alla skall se att Kejsaren är naken och att det han framför är sagor ur Fablernas väld. Då måste en förändring ske. För visst är det synd om alla som kommit i kläm, när Kjejsaren och hans hov drar fram.
I helgen hade jag otur jag rusade på, så att min tå försvan under foten. Med andra ord jag snubblade på tån. Därmed var helgen räddad. Tänk att fötter är så viktiga. Andersson påstår att jag inte ser mig för och att jag har för bråttom. Sedan räknar han upp alla gånger under i en tidsram på 20-år som jag snubblat, halkat, och ramlat. Tänk att även han har bra minne. Vi får en minnernas kväll. Andersson påstår med bestämdhet att jag är ’klumpig’. Du förstår dig inte på kvinnor säger jag. Hur många gånger har inte en män hjälpt kvinnor och dessutom tyckt att det var härligt säger jag. Min tå är öm och doktorn sa ta det lungt. som om du skulle kunna ta det lungt säger Andersson. Du som alltid har något projekt på gång. Utan kvinnor stannar Sverige svarar jag. Har du tänkt på att det vackra sitter i betraktarens öga? När Lille Boy får se min tå blir han hänförd. Han vill vara den som har omvårdnaden om både foten och tån. Släpp inte hunden på tån nu när du har ett sår där säger Andersson. Hundens tunga är läkemedel för både kropp och själ svarar jag. Ett är säkert vi kvinnor i alla åldrar skall akta oss för Herrarna i Hagen för någon kan vara en Kejsare i Nya Kläder. Det kan vara mycket bättre med en hund. Då vet man vilken päls som gäller. Lille Boy instämmer med ett skall.