Ofrivilligt dopp eller ett ’blurrigt’ sätt att angöra land

Inlandstrippen till hemkommunen gick över Torvsjö förbi Idbacka och naturligtvis korsettutställningen. Jag konstaterar att det i ’folkmun’ kallade Venusberget fortfarande visade korsetter hängande på streck på en åker nära vägen. Visst var korsetterna en protest eller? Väl framme vid sommarstugan lastade vi ur bagaget och gick till stranden. Båten skulle i sjön och nätet läggas ut. Andersson rodde med säker hand vår båt och vi lade ut nätet. Väl tillbaka vid Malgomajs strand skulle jag först lämna båten (de första skola bli de sista). Att kliva ur en gungande båt är inte det lättaste. Det kan faktiskt vara som att ’angöra en brygga’ men oändligt mindre. Jag satsade och trodde mig ha land under foten och steg ut men vips så vickade båten och jag halkade på kanten och ’plask’ i vattnet. Malgomajs vatten är inte kallt vid stranden men jag vill ändå inte rekomendera ett dopp med kläder på kropp. Där stod jag med vattnet upp till midjan och stövlarna fylda. Lille Boy som varit vår hjälpreda stod på båtkanten och titttade ner på matte. Sedan hoppade han vigt i land. Den som har fyra ben är ibland bättre rustad. Nu bar det av genom riset upp till stugan cirka 50 meter men det kändes som 50 kliometer. Väl framme blev det klädbyte. Inga problem jag har alltid kläder i stugan. Det tristaste är nog att bli kallad ’klumpig och utan balans’ Andersson föreslog att jag skulle gå en kurs i balans teknik i stället för styrdans som jag anmält mig till. Morgonen därpå vitjade vi och allt gick bra. Jag klarade av att dra upp nätet med två abborrar och fem sikar alla stora och fina. Hur rensningen och lossningen av fisken från nätet gick till det är en annan historia väl värd att berättas en kväll i augustiskymmningen. Ett är säkert ’TRÄGEN VINNER’ i alla lägen.
I dag var jag in på kommunkontoret. Tänk så tomt ett kommunkontor kan vara första dagen i augusti.