Vad är kärleken?

Varför älskar vi de människorna som vi älskar?  Vad är det som egentligen definierar kärlek?  Vilka människliga egenskaper avgör huruvida vi älskar en annan person eller inte?  Hur kan begreppet ”kärlek” framkalla såväl positiva känslor som negativa känslor och allt emellan?  Vad betyder kärlek för oss människor?  Hur mättar man kärleken?  Vad är det som gör kärleken att antigen växa eller dö? När inser man att kärleken tar slut?

Kärleken är livets mäktigaste begrepp och det finns förstås många olika sorters kärlek.  Syskonkärlek, äktenskaplig kärlek, föräldrakärlek, familjekärlek, vänkärlek och grannkärlek. Man kan även ”älska” sin hobby, böcker, jobb, livet, Gud, o.s.v.  Det går därför inte att definiera kärleken i ett enda avseende eftersom det finns så otroligt många olika nivåer och begrepp av kärlek!  

Det finns många exempel på behovbaserad kärlek när man älskar någon annan p.g.a. de behöver någon stans att bo, någon annan att hjälpa till med ekonomien, någon annan att ta ansvaret, någon annan att lita på eller när man inte har ett annat val i livet, exempelvis kvinnor som blir misshandlade men påstår ändå att de ”älskar” sina män – bara p.g.a. de har inga pengar och ingen annanstans att fly!  För mig är detta en ohälsosam sortens kärlek.

Men ändå kan man generalisera begreppet kärlek till en vis mån.  Äkta och hälsosam kärleken bör förstås göra man lycklig, pigg, belåten, tillfredsställd, trygg, stärka, stimulerad, lugn och rofylld. Men äkta kärlek måste också innebär en del lojalitet och stöd även när det känns tufft, så därför framkallar kärleken emellanåt negativa känslor också exempelvis frustration, misstro, svek, brist på tålamod och besvikelse.  Men, var går gränsen? När blir de negativa känslorna så många att vågen tippar från kärleken till förakt?

Oroa er inte! Detta inlägg handlar INTE om min kärlek till min man!  Han och hans kärlek är bland det bästa som har hänt mig hela mitt liv!  Nej, det som inspirerade detta inlägg är min älskade men mycket besvärliga dotter samt en avliden syster som var en mycket krånglig och underlig person som åstadkom många mörka stunder för mig och mina föräldrar. Men, jag älskar min dotter och älskade "på ett sätt" min syster ändå. Jag kommer en dag att skriva mer om min syster, men nu måste jag avrunda detta för mig terapeutiska inlägg med ett citat:

Älska alla, lita på några, skada inga andra.
William Shakespeare