Etikett: Region Västerbotten

Vad hände med visionerna för vården i Västerbotten?

Av , , Bli först att kommentera 3

En bok i min bokhylla fångar mitt intresse, ”Det bästa som hänt oss: Skellefteå lasarett 1990–2015”, 350 välskrivna sidor med foton, som ger bilden av ett dokument som har gjorts med stort engagemang av personal under dessa 25 år. Vad har hänt under de senaste åren, då bilden är en helt annan då personal får komma till tals?

 

Min partikamrat Lena Sandberg skriver i Norran

Jag har ett förflutet som landstingspolitiker och sjuksköterska och får en känsla av sorg att vårt samhälle har gett oss en situation i vården som absolut inte blev den som jag kämpade för.

2004 antog landstingsfullmäktige ett folkhälsopolitiskt program som i sin vision, enligt skrivning i dokumenten ”som arbetsgivare ska hälso och sjukvården främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen” ett av de elva folkhälsomålen som ingick i Visonen för Västerbottens läns landstings motto att 2020 skulle vi ha en hälsa i världsklass för befolkningen. En vårdarbetare skriver Västerbottens befolkning blir friskare, men faktiskt inte i världsklass, men tyvärr inte medarbetare i politikerstyrda organisationer som kommun och landsting.

Jag fortsätter och läser i mina sparade handlingar och läser i Personalvision 2015 beslutad 2006. 2010 presenteras en nulägesbeskrivning med visionen att alla känner lust, glädje och stolthet i sitt arbete, och ser helheten även i ett övergripande perspektiv med mera. Jag ägnade stor del av min talartid i fullmäktige med att peka på alla vackra ord och handlingsplaner som hade producerats och som majoriteten verkade ha glömt. Tyvärr blev dialog-svaret ofta till mig, du klagar då alltid. Och det har aldrig varit populärt att lyssna till oppositionen, 2013 presenterade Alliansen Framtidspaket för Skellefteå lasarett om att stärka lasarettets ledning och status som akutsjukhus, fungerande äldrevård och god vård för våra barn.

Inledningsvis i boken finns en tillbakablick om hur kristnas kamp i samhället också har format vården. Bibelns budskap ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, ska ni göra för dem” hade präglat det mesta i vårt samhälle. Kan bara konstatera att vi har fått ett hårdare samhällsklimat , som vi helst inte vill samtala om.

Vilket ansvar har de fackliga företrädarna för dagens personalsituation? Själv minns jag strejken 1995, som inte gick sjuksköterkornas väg. Det finns anledning till eftertanke.

Lena Sandberg

Var finns personalen?

Av , , 2 kommentarer 5

Skriver i Norran tillsammans med gruppledarna för Allians i Västerbotten.

När Region Västerbotten gör bokslut kan vi konstatera att vi har många verksamheter att vara stolta över. Samtidigt ser vi att finansieringen av sjukvården bekostas av framtida skattebetalare. Dagens personal kommer inte att kunna ersättas i den omfattning vi är vana vid. Vården som ges idag kommer inte att kunna garanteras framöver.

 

Under lång tid har den rödgröna majoriteten skjutit tuffa beslut framför sig. Det leder till att regionen står dåligt rustad att möta en lågkonjunktur, hög inflation och en orolig omvärld. Vi måste inse att vi inte kommer att ha råd med allt och vårdens kärnuppdrag måste värnas. Den regionala utvecklingen måste fokusera på att skapa en god livsmiljö och förutsättningar för tillväxt i hela länet.Trots att majoriteten presenterat åtgärdsprogram för att minska antalet anställda som inte jobbar vårdnära, ser vi att så inte blivit fallet. Antalet anställda har sedan 2018 ökat med 357 individer. Av dessa är 235 administratörer, men bara 37 sjuksköterskor. Det sätter fingret på bristande förmåga till politisk styrning.

Redan innan pandemin var vårdköerna i Västerbotten bland de längsta i landet. Nu när andra regioner börjat korta köerna, blir köerna längre i Västerbotten.  En orsak är dålig personalpolitik som gör att man tvingas stänga vårdplatser och skjuta upp operationer. En ny personalpolitik som flyttar beslut ned i organisationen krävs. Personalen behöver tydliga karriärvägar och fungerande löneutveckling. Arbetsmiljön måste förbättras så att regionen kan bli en attraktiv arbetsgivare.

Kurvorna pekar åt fel håll och problemen skjuts på framtiden. Majoriteten har lagt förslag om att minska administrativ överbyggnad. Men när ingen ska bli arbetslös frågar vi hur det ska spara pengar. Alliansen vill gå tuffare fram för att vända utvecklingen. Vi väljer att vara tydliga och ta ansvar över regionens utmaningar och prioritera vårdpersonalen.

Den politiska oförmågan att leda regionen är påtaglig och behovet av en ny ledning har aldrig varit tydligare. Vi ser hur ett växande län både skapar nya möjligheter och nya krav på regionen. Denna utveckling vill vi ta vara på. De utmaningar som regionen står inför går att lösa. Utifrån tuffa men nödvändiga prioriteringar går det att vända utvecklingen.

 

Alla patienter kan få en hälsoplan!

Av , , Bli först att kommentera 1

Nu är det möjligt att tillsammans med kallelsen till undersökning och behandling skicka ut ett hälsoformulär via 1177.se till vuxna patienter. Det gäller både primärvård och sjukhusvård.

När patienten fyllt i svaren på frågorna om sina levnadsvanor, det vill säga om mat, fysisk aktivitet, alkohol, rökning och upplevd hälsa, kommer svaren tillsammans med färdiga råd att bli tillgängliga för enheten och den medarbetare som kallat patienten.

Frågorna är ett urval från de nationella så kallade indikatorfrågorna och det digitala formulär som används i Västerbottens hälsoundersökningar. De ger ett tillförlitligt och pedagogiskt underlag för att samtala om levnadsvanor.

– Det var nödvändigt att utveckla frågebatteriet till ett digitalt hälsoformulär så att det nu är enklare att genomföra Västerbottens hälsoundersökningar. Som en bonus får vi ett bra stöd för alla andra besök i hälso- och sjukvården, säger Carina Gustafsson, hälsoplanerare och projektledare för det nya digitala stödet.

Uträknat och klart
När svaren kommer tillbaka till exempelvis den läkare, fysioterapeut eller undersköterska som kallat patienten är allt uträknat och klart med tydliga råd till patienten.

De medarbetare som vill ha ett stöd för hälsosamtal skickar formuläret från patientens journal (EyeDoc) till hens 1177.se. När patienten besvarat samt bekräftat svaren på 1177.se så visas de i patientens journal. Formulärssvaren beräknas via algoritmer och ger en individuell stjärnprofil, individuella och generella levnadsvaneråd samt grunden för en hälsoplan.

– Det är superviktigt att med ett större fokus på förebyggande arbete. Vi måste se till att behovet av hälso- och sjukvård minskar då vi vet att resurserna inte kommer att öka. Det nya och enkla formatet för levnadsvanestöd underlättar ett nödvändigt arbete, säger Isabell Zemrén, chef för närsjukvårdsområde södra Lappland.

Den sammanställning, hälsoplan, som automatiskt genereras och syns i journalen kan under besöket skrivas ut som en minnesanteckning till patienten. I den individuella hälsoplanen finns även stjärnan från Västerbottens hälsoundersökningar fast nu med färre uddar.

– Jag hoppas att det nu ska bli enklare att samtala om levnadsvanor med patienterna. Även om samtalet alltid kommer att ta tid ger det färdiga underlaget ett smidigare och snabbare upplägg, säger Carina Gustafsson.

Ett steg i rätt riktning
Den återrapportering som görs till Socialstyrelsen visar att Region Västerbotten idag inte är speciellt bra på att följa rekommendationerna när det gäller att ge patienterna stöd för bättre levnadsvanor. Allt som underlättar för medarbetarna att genomföra hälsosamtal är ett steg i rätt riktning.

Att arbeta med att förebygga ohälsa är prioriterat i vår regionplan, i hälso- och sjukvårdslagen och i patientlagen.

I det utskrivna materialet finns konkreta tips på vilka aktiviteter som stärker patientens hälsa. För att komma i gång med en livsstilsförändring kan man som patient göra en egen plan, söka stöd digitalt via 1177.se eller göra en egen vårdbegäran för behandling på beteendemedicin.

Bland annat utvecklingskoordinatorer för Cosmic väntar otåligt på att funktionen ska komma på plats. Då de ser flera utvecklingsmöjligheter för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i och med att ett mer tidsenligt stödprogram kan erbjudas.

Elin Lindgren, distriktsköterska och utvecklingskoordinator i primärvården har var sett det utvecklade levnadsvanestödet och anser att många professioner får nytta av formuläret.

– Det blir enkelt att överblicka patientens levnadsvanor och se vilka insatser som gör störst nytta, säger hon

Välkommen Johan!

Av , , Bli först att kommentera 2

Det är nu klart att Johan Gammelgård blir Region Västerbottens nya direktör för digitalisering och service. Han börjar sin tjänst den 1 september 2023.

Johan Gammelgård, född 1972, arbetar sedan 2019 som direktör för administration och innovation i Umeå kommun. Han har en gedigen bakgrund som chef och ledare inom kommunen och var tidigare tillväxtdirektör, administrativ direktör och chef för kommunledningsstaben.

– Det är mycket som händer i Region Västerbotten nu och det ger stora möjligheter, men innebär också utmaningar. Johan har en lång och bred erfarenhet som chef och ledare och det känns mycket positivt att han tackat ja till uppdraget, säger Tommy Svensson, regiondirektör.

Johan Gammelgård börjar sin tjänst den 1 september 2023. Han efterträder Sara Lewerentz som blivit ny regiondirektör i Region Jämtland Härjedalen.

– Digitalisering och service har en mycket viktig roll i att skapa bästa möjliga förutsättningar för att hälso- och sjukvårdens målbild ska kunna uppnås. Det känns fantastiskt spännande att tillsammans med alla medarbetare inom digitalisering och service ta oss an framtiden, säger Johan Gammelgård.

Viktigt besöka verksamheter.

Av , , Bli först att kommentera 3

I går onsdag var jag på intressanta besök i verksamheterna tillsammans med gruppledarkollegorna i alliansen Nicklas Sandström Ewa-May Karlsson och Maria Lundqvist Brömster. Vi besökte dels hjärtcentrum men också medicincentrum och så hade vi en lunch tillsammans med vår sjukvårdsdirektör Brita Winsa där vi diskuterade utmaningar, framtid och kommande budgetar.

På hjärtcentum fick vi bra information om de utmaningar man har, men också vilken fin verksamhet vi har på hjärtcentrum. Man är ca 420 medarbetare som tar emot ca 6000 mottagingsbesök/ år och ca 1100 thoraxpatienter årligen. Många kommer från våra grannlän i regionvården. Vi fick också reda på utmaningarna rent ekonomiskt då t ex en Tavi klaff kostar i storleksordning 180 000 kr. På hjärtcentrum, som bildades på 80 talet, har man kontinuerligt arbetat fram nya metoder som nu är standard. Fredrik förklarade lite vad som hänt de år han arbetet vilka var många. Han fick lämna vårt möte för han skulle in och operera ett hjärta.

Besöket på medicinscentrum visar också på deras utmaningar. T ex ökar dialyspatienterna lavinartat. Nu har vi självdialys också men den kan inte alla klara även om man i allt större utsträckning arbetar med att öka självdialysen. Andra utmaningar är t ex bemanningen på MAVA och SPEVA. På MAVA har man ca 102% beläggning och på SPEVA är beläggningsgraden 107%. Även om den har lättat lite på senare tid så man har kunnat öppna några fler vårdplatser, så är det en tuff situation att klara bemanningen inför sommaren. På medicinscentrum är man ca 320 medarbetare, 60 läkare och inte mindre än 34 000 öppenvårdsbesök görs årligen. Något jag funderade på när vi lämnat besöket är att de 3 personer som sköter posthanteringen borde inte behövas i tider av digitalisering. Men fortfarande är det stor hantering av fysiska pappershandlingar.
Stort tack för väldigt intressanta besök.

I samtalet med sjukvårdsdirektören samtalade vi runt utmaningar som t ex ekonomin, personalförsörjningen bl a, men också om etiska frågor i vården. Men också att vi tagit med oss erfarenheterna från besöken under förmiddagen.

Tack för förtroendet!

Av , , Bli först att kommentera 4

Fått förtroendet att åter en period få förtroendeuppdrag i Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). En viktig medlemsorganisation som tillvaratar kommuners och regioners intressen och är en viktig part mot staten.

Har tidigare haft ett mindre uppdrag i SKR-sfären. Men denna period har jag tillsammans med Anders Ivarsson fått uppdraget att som revisor granska hela SKR. Granskning är viktigt för alla verksamheter har en tendens att svälla så det kommer vara uppgiften att bevaka att allt sker på ett korrekt men också på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Att man sedan tillhör SKR:s partigrupp som fortsatt leds av Bengt Germundsson är en förmån och får därmed tidig information vad som kommer ske i kommuner och regioner framöver är förstås jätteviktigt och bra för att förbereda arbetet på hemmaplan. Sitter som bekant på centrala roller både i Vännäs kommun men också i Region Västerbotten.

Tack för förtroendet!

Region Västerbotten ska äntligen se över kostymen.

Av , , 2 kommentarer 6

Äntligen börjar vi ta i arbetet att minska kostymen. Regionfullmäktige har gett de tre nämnderna, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden, ett antal uppdrag med olika inriktning i syfte att minska regionens kostnader. Ett av dessa inkluderar att minska regionens administration.

Ett underskott på minus 350 miljoner kronor beräknas kunna hanteras av uppdragen från regionfullmäktige genom att minska fasta kostnader, effektivisera administrationen och frigöra tid för verksamheten.

Minskad administration

100 miljoner ska hanteras genom att minska administrationen i Region Västerbotten. Detta gäller samtliga av regionens tre nämnder. Omställningen ska i första hand hanteras genom så kallad naturlig personalrörlighet. Det innebär att pröva tillsättning av vakanser, visstidsanställningar och se över konsultkostnader samt pensionsavgångar.

– Varje nämnd fattar beslut om vilka åtgärder som ska genomföras och de får inte påverka den direkta vården eller tillgängligheten negativt, säger regiondirektör Tommy Svensson.

Fördelningen mellan respektive nämnd är:

  • Regionala utvecklingsnämnden cirka 8 miljoner kronor.
  • Hälso- och sjukvårdsnämnden cirka 58 miljoner kronor.
  • Regionstyrelsen cirka 32 miljoner kronor.

Påbörjas omgående

Arbetet sker under 2023 och bidrar till att minska den negativa kostnadsutvecklingen under året. Resultatet av neddragningarna anpassas till budget 2024.

– I ett första steg kommer respektive nämnd fatta beslut om fördelning och ge uppdrag till respektive förvaltningschef att genomföra uppdraget. I samband med de besluten kommer vi även föra in ett anställningsstopp för administrativa tjänster med start den 27 april 2023, säger Tommy Svensson.

Ökade kostnader för hyrpersonal.

Av , , Bli först att kommentera 3

Regionernas kostnad för hyrpersonal ökar ständigt. För några år sedan jobbade man tillsammans med SKR och fick ner behovet och målet var att regionerna skulle ligga runt 2 % utav den egna personalkostnaden. Många regioner klarade det målet men Region Västerbotten är långt därifrån. Vi ligger på ca det dubba.

Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor och läkare ökade med 1,6 miljarder förra året mot 2021 i hela landet. För bemanningsanställda sjuksköterskor ökade kostnaderna från 2,4 miljarder till 3,4 miljarder och för inhyrda läkare från 3,7 till 4,3 miljarder.

I regionerna Blekinge, Gotland Jämtland/Härjedalen, Norrbotten och några till var kostnaderna dubbelt så höga som året innan. Så var det dock inte för Västerbotten för vi har legat på hög nivå hela tiden.

Det är bekymmersamt när slantarna går iväg till hyrpersonal istället för att man kan få till lönenivåerna och arbetsvillkoren i bredd över alla anställda. Samtidigt som vi inte klarar oss utan hyrpersonal för att upprätthålla vården.

Får vara slut med centraliseringsivern!

Av , , Bli först att kommentera 3

Skriver i dagens VK tillsammans med alliansgruppledarna om vikten av ett nära ledarskap. 
Centraliseringen till Regionens hus har gått så långt att verksamhetscheferna för dessa stora enheter har tagits ifrån mandat och befogenhet att styra och därmed förutsättningarna att leda, det skriver oppositionen i Region Västerbotten.

Problemen i region Västerbotten är många och omfattande. Det märks inte minst på de kollapser, vårdkriser och den personalflykt som just nu sker på område efter område. Det som gör situationen ännu mer allvarsam är att regionen står utan en politisk ledning som har ambition att leda verksamheten. Ansvariga socialdemokrater med sina stödpartier i form av Vänsterpartiet och Miljöpartiet gör sig till offer för omständigheterna och skyller på andra för sina misslyckanden.

Kulmen på detta är när de saknar moralisk kompass och går så långt att de deltar i manifestationer mot sig själva. När verksamheten och dess ledning inte vet vartåt de ska styra så blir en redan svårstyrd organisation ännu svårare att leda. Vi har länge efterlyst tydliga prioriteringar där vård ska gå före annat. Framför allt i vårt tydliga ställningstagande att minst 100 medarbetare som inte jobbar i den direkta vården behöver lämna för att frigöra resurser. Nu vill vi ta ytterligare ett steg för att styra regionen på rätt kurs.

Under minst 20 års tid har regionledningen styrt till alltmer centralisering. Mindre basenheter har samlats ihop till mycket stora centrumbildningar. Nästa steg har varit att bilda än större länskliniker där ledar- och chefsansvar flyttats ifrån orten. Medarbetare har fått en allt större känsla av att närmste chef är schysst, en av oss, men inte den som bestämmer utan det är någon annan som man aldrig har träffat utan bara hört talas om.

Centraliseringen till Regionens hus har gått så långt att verksamhetscheferna för dessa stora enheter har tagits ifrån mandat och befogenhet att styra och därmed förutsättningarna att leda. Exempelvis så tillåts inte en chef med 400 till 500 anställda själv sätta löner utan förväntas följa det Excel-ark som skickats från Regionens hus. Därför är det inte konstigt att en av regionens största fackförbund i form av vårdförbundet väljer att säga upp sitt samverkansavtal med regionen. Ett annat tydligt tecken är att verksamhetschefer flyr på löpande band och många väljer att inte förlänga sina chefsförordnanden.

Vi har under lång tid föreslagit ett tydligare ledarskap på de respektive sjukhusen i form av en platschef. Nu vill vi ta ytterligare ett steg genom att göra länets tre sjukhus till egna resultatenheter med en egen sjukhuschef. Det betyder att sjukhuschefen får ett långtgående mandat och befogenhet att inom given budgetram lösa respektive sjukhus vårduppdrag. För den enskilda kliniken är vår ambition att avdelningschefen får ett väsentligt större mandat, att vara både chef och ledare.

Det innebär också att de mandat och befogenheter som idag finns på regionens hus i Umeå flyttar ut till respektive sjukhus. HR- och ekonomistabsfunktioner blir således en del av sjukhuschefens stab för att kunna lösa sitt uppdrag. De många och otydliga chefsleden blir färre och medarbetare och chefer vet vem som bestämmer. De tre sjukhuscheferna får därmed i uppdrag att lösa en god och nära vård utifrån de givna förutsättningarna som finns i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Sjukhuschefen för NUS får ett särskilt uppdrag att värna och utveckla NUS som ett universitetssjukhus och regionsjukhusvård, samtidigt som det lokala uppdraget att lösa hälso- och sjukvård för Umeåregionen behöver prioriteras. Därmed förändras Hälso- och sjukvårdsdirektörens uppdrag i grunden och blir att värna till helheten och en gemensam färdriktning. Vi har idag ett fungerande samarbete mellan sjukhusen där olika vårdingrepp flyttas till ett enskilt sjukhus för att kunna kraftsamla. Det behöver givetvis beaktas och utvecklas i linje med en förändrad organisation.

Vi är väl medvetna om att det inte finns en perfekt organisation och en organisationsförändring i sig löser inte alla problem. Däremot ser vi ett stort behov av att bryta den stora centraliseringsvåg som skett under de senaste årtiondena i vår region. Mandat och befogenhet måste tillbaka till vårdgolvet och den enskilda kliniken eller hälsocentralen. Det löser i sig inte behovet av ytterligare prioriteringar att exempelvis minska på administration och överbyggnad.

Vi har fortsatt mycket stora utmaningar när det gäller att få en fungerande primärvård som kan jobba förebyggande. Det i sig avlastar trycket på sjukhusens akutmottagningar. Trots en förändrad organisation och en minskad överbyggnad kvarstår dock en politisk ledning utan vilja, initiativförmåga eller handlingskraft vilket i sig är den mest problematiska delen av regionens utmaningar. Den går emellertid att byta ut efter valet 2026, men fram till dess kan vi som en konstruktiv opposition peka på en annan väg som regionen kan ta.

Nicklas Sandström (M), Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C), Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD), Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L), Gruppledare

100 måste bort!

Av , , 6 kommentarer 9

Vi måste lägga om personalpolitiken och prioritera den patientnära vården. Skriver tillammans med allianskollegorna i Folkbladet. Det innebär att 100 administrativa tjänster måste bort.

Läget i sjukvården i länet försämras i en allt snabbare takt. Framför allt beror det på bristen på sjuksköterskor som jobbar patientnära i dygnet runt vården. Det är framför allt där som det riktigt vårdtunga arbetet sker.

Utifrån den personalpolitik som den styrande S-majoriteten bedrivit de senaste åren har man värdesatt måndag till fredag på kontorstid högre än dygnet runt arbete.

Det gör att det många gånger inte lönar sig bättre att jobba helger och nätter framför att göra annat vårdarbete eller för den delen byta bana till en administrativ tjänst.

Detta i kombination med att regionen under väldigt lång tid inte prioriterat att hänga på andra aktörer när det kommer till vårdlöner då man helt enkelt inte haft ekonomiska resurser för det. Det gör att regionen ligger i botten när det kommer till olika lönejämförelser mellan Sveriges 21 regioner.

Vi saknar i dagsläget cirka 150 distriktsläkare inom primärvården och bara på NUS cirka 200 sköterskor för att lyckas bemanna tillräckligt många vårdplatser.

I stället har den administrativa överbyggnaden fått växa. Sedan 2018 har administrationen ökat med nästan 20 procent medan antalet sjuksköterskor bara med 1,3 procent. Därtill har vårdplatserna minskat med 9 procent och mängden chefer ökat med samma siffra.

Det har steg för steg lett fram till en ohållbar personalsituation. Vårdpersonalen får inte den uppskattning som de förtjänar. Det har gått så långt att Vårdförbundet har sagt upp samverkansavtalet då man inte upplever att regionen lyssnar. Inte bara facken är kritisk utan även IVO riktar skarp kritik mot regionen.

Det rimmar mycket illa då regionen har som ett av sina mål att vara en god arbetsgivare. Vi kan inte ha en situation där erfaren personal, som vi så väl behöver, lämnar regionen som arbetsgivare. Vissa lämnar yrket helt. Vi saknar i dagsläget cirka 150 distriktsläkare inom primärvården och bara på NUS cirka 200 sköterskor för att lyckas bemanna tillräckligt många vårdplatser.

Det betyder i klartext att minst 100 medarbetare som inte jobbar med vårdnära/direkt patientarbete skulle få lämna regionen.

Alliansen har genom åren lagt fram ett flertal förslag för att på sikt komma till rätta med den allvarliga situation som sjukvården befinner sig i. Något som inte fått gehör från S-majoriteten.

Nu när situationen förvärrats än mer behöver prioriteringarna bli än tuffare. Det innebär att vi har förslag på åtgärder som riktar sig framför allt på att minska den administrativa överbyggnaden, höjda taxor och avgifter samt fokus på att få till en mer sammanhängande vård.

Det betyder i klartext att minst 100 medarbetare som inte jobbar med vårdnära/direkt patientarbete skulle få lämna regionen. Det skulle också betyda att länsborna skulle få betala avgifter och taxor i nivå med övriga riket. Vi väljer att vara tydlig med detta, det menar vi är att ta ansvar för de utmaningar vi står inför. Men vi gör ändå nödvändiga prioriteringar som frigör resurser och satsningar på vårdpersonal. Vårdpersonalen är regionens viktigaste resurs.

Det är först när det finns tillräckligt med personal som det på allvar går att komma till rätta med arbetsmiljö, vårdplatsbrist och ohälsosamma arbetstider.

Region Västerbotten behöver utöver prioriteringar på vårdpersonal en personalpolitik som gör att den nuvarande personalen vill stanna kvar och som lockar framtida medarbetare. Ledarskapet på alla nivåer är helt avgörande för att kunna lyckas med utmaningarna på kort och lång sikt.

Regionen måste åstadkomma ett tillitsfullt och nära ledarskap. Mandat och befogenheter måste flyttas nedåt i organisationen. Första linjens chefer måste ges förutsättningar att kunna leda verksamheterna framåt.

Politiken måste börja lyssna på dem som kan verksamheten bäst – personalen. Vårdpersonalen behöver bli fler som jobbar patientnära. För att detta ska vara möjligt krävs lönesatsningar och en god löneutveckling.

Möjlighet till kompetensutveckling, olika karriärvägar och inflytande är nödvändigt.

Det är först när det finns tillräckligt med personal som det på allvar går att komma till rätta med arbetsmiljö, vårdplatsbrist och ohälsosamma arbetstider.

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M)

Regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)

Gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

Gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)

Gruppledare