Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Utbildning till arbetslöshet

Nu gör jag kanske en och annan ledsen, även av mina unga vänner. Det är inte illa ment, tvärtom.

Ett nutids- och framtidsproblem är att så många unga utbildas till arbetslöshet. Det är något som främst drabbar de unga själva, men som också kommer att drabba samhällsekonomin, branscher och pensionerna negativt. Även arbetsmarknaden i stort kommer att drabbas. Utbildade och arbetande människor ger nya verksamheter som ger nya jobb. Dessutom skatteintäkter och välfärd.

Olika grupper inom olika områden, inte minst vården, står infor stora och snabba pensionsavgångar. Bristen på t.ex. sjuksköterskor kommer snart att bli akut. Främst utanför storstadsområdena. Mycket snart kommer vi att tvingas "importera" sjuksköterskor om inget förändras snabbt och drastiskt. Vi tvingas redan ibland dra ner på vården p.g.a. arbetskraftsbrist. Nu talar vi inte om människor i allmänhet, utan människor med efterfrågade utbildningar.

Det är tragiskt att vi utbildar så många ungdomar till arbetslöshet. De som mer eller mindre förleds att ta en rätt lattjo utbildning som kittlar för stunden, men som för de allra flesta inte kommer att leda till ett arbete. (Ändå sämre läge är det förstås för dem som festar och/eller skolkar bort skoltiden eller faller igenom av andra anledningar i en tuff värld)

Under många år har vi lockat många unga att rätt enögt "satsa på sin dröm". För en del har det blivit hyfsat rätt, men för alltför många har det fått trista långtidskonsekvenser. Nu tänker jag mest på gymnasieutbildningar där det "bär iväg" bort från verklighetens arbetsmarknad med snabba steg. Jag har mött exempel även i senare utbildningsled.

Jag skulle vilja uppmana er som har ungdomar som snart ska välja till gymnasiet – försök göra en insats för deras framtid, inte bara för deras "nu". Försök att ge realistiska förväntningar och att hjälpa era barn, släktingar eller unga vänner in på en utbildning som kan leda till arbete och fylla ett behov.

SpecialIntressen, läggningar, förmågor, experimentlust och drömmar kan utvecklas ändå. Det kan t.o.m. gå mycket lättare om man har ett arbete att försörja sig på.

 

Etiketter: , , , , , ,

2 kommentarer

  1. mikael

    Hej Jan! Håller i mångt och mycket med dig. Men man behöver lyfta upp detta en nivå, då det inte bara handlar om gymnasieskolan utan också om den högre utbildningen i Sverige.

    Problemet är att vi idag har så många program och fristående kurser som inte leder någonstans, men inget händer för att reformera det här och försöka lösa problemet. Det är likadant i hela EU.

    Däremot har Kanada lyckats lösa problemet genom sitt federala program ”federal student work experience program” som har utvecklat en samverkan mellan akademi och verklighet, och därmed minskat risken för arbetslöshet.

  2. Jan Nilsson

    Svar till mikael (2010-11-16 12:32)
    Jag nämner lite om högskolan också. Som arbetsgivare inom skolan kan man få stöta på otroliga poängmeriter där helheten bara i extrema fall skulle kunna ge behörighet. Och då möjligtvis i en storstad.
    Då blir man lite ledsen på den sökandes vägnar och aningens förgrymmad på systemet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.