Nu har det kommit ca 11,5 millimeter snö längs Botniabanans sträckning och tågen har stannat. Men som tur är finns det fordon kvar häruppe i Norrland som är byggda för att fungera i snö. Det franska företag som tillverkat tågseten har nämligen inte en susning om vilken påverkan is och snö har på tågtrafik. Och eftersom personerna som projekterat tåglinjen blint följt upphandlingsdirektiven och valt det billigaste alternativet blir det som det blir. Och vi som har betalat hela kalaset får som vanligt ta skeden i vacker hand. Tågen har dessbättre fungerat bra de senaste månaderna tack vare snöbristen (vilket vi kan tacka den globala uppvärmningen för) men en mindre bra konsekvens av detta är att bussarna börjat lukta geriatrik. De enda som åker med buss när tågen fungerar verkar nämligen vara skolungdomar med bristfällig hygien och åldringar…
Gomorron!
Catwalk
I morse befann jag mig på cat walk, dvs på promenad med katten. Han anser på katters vis att vi människor enbart finns till för att tjäna dem. Om man jobbar (i deras värld jagar) tillåts man vara ifred, men har man inget särskilt för sig ska man leka med dem. I det här fallet skulle jag gå upp med hushållsavfall till "komposten" och det är ju något som inte bara katten utan även hustrun tror att jag gör enbart för njutningens skull…
Gomorron!
Batterierna påfyllda – Check!
Idag tog jag kameran istället för geväret när jag gick upp i skogen. Jag hade således bestämt mig för den snälla promenadvarianten, som även – enligt tidigare statistik – är mest givande. Jag har en faiblesse för myrkanter, de har alltid något att erbjuda i form av mossor, stubbar och träddelar under nedbrytning. Någon timmes cirklande runt en myr och kameran börjar kippa efter gigabytes och batteripåfyllning. Och under samma tid fylls både mina sinnen med åtskilliga gigabytes inspiration samtidigt som mina batterier fulladdas.
Märkliga formationer på en förtorkad trädgren i myrens kantzon.
Björken har klämts fast mellan tallarna – jobbigt för björken, men mina ögon upplever sensuella linjer i bilden.
Lätträknade årsringar i den rimfrostbelagda stubben, 115 stycken kunde jag räkna till. En intressant iakttagelse är att tjockleken på årsvarven tvärökade för cirka 60 år sedan för att 10 år senare återgå i samma lunk som tidigare igen fram till slutavverkningen för ett tiotal år sedan Detta var således en av de kvarlämnade frötallarna.
Och i sommargrannens rimfrostbelupna fönster ståtar år efter år de vackra fjädrarna.
En liten råbock har flyttat in på tomten. Helt obrydd har den idag legat och idisslat trots att jag med stånk och stön riggat upp min kamerautrustning alldeles i bockens närhet. Efter några minuter blev den dock bortkörd av en – kanske svartsjuk – stor hankatt med namnet Pricken.
Tjänstvilliga dödgrävare i media
Jag blir så less på borgerlighetens oblyga "reverserade" kampanj för Alliansen! Reverserade? Ja, eftersom media saknar indikationer om några som helst progressiva politiska initiativ från Alliansens tvingas man istället använda sin kreativitet till att smutskasta motståndarsidan. Socialdemokraterna är nu helt utlämnade åt dödgrävarna i media; Schibstedts underhuggare i Aftonbladet, Expressen naturligtvis (som trots troheten till de besuttna hamnar i skuggan av Schibstedt), TV4, TV3 och samtliga reklamkanaler, SVT-journalister med ambitionen att draftas av penningstinna TV4 osv. Arma sossar!
Gomorron!
Senaste kommentarerna