I dagens VK pratar de två huvudpersonerna bakom tågeländet i mun på varandra och försäkrar att alla beslut i den inflammerade tågfrågan är tillfredsställande och att allt kommer att bli såå bra. Så småningom. De tusentals missnöjda resenärerna längs Botniabanan får dock en ordentlig smäll på sina frusna kinder. För vad gubbarna egentligen säger är "fortsätt frysa ni, det blir ju bättre sen".
I papperstidningen skriver kommunalrådet i sin insändare "Jag är ingen vän av monopol som det var förr när SJ fick göra som de ville". Men kan han verkligen mena att det är bättre nu när det handlar om oidentifierbara aktörer som gör som de vill? I vissa fall är det faktiskt inte opportunt att friskriva sig från en socialistisk hållning gentemot viktiga samhällsfunktioner. I det här fallet handlar det om skattebetalande och biljettabonnerande människors resor till och från sina jobb. Så på sätt och vis är tåglinjen mellan Sundsvall och Umeå en viktig sträcka på den mångomsjungna jobblinjen. Och den vill väl inte kommunalrådet tumma på?
Gomorron!
Etikett: Norrtåg
Bromsa ansvarslösheten!
Var i samhällsstegen går egentligen gränsen för den totala ansvarsfriheten? När samhällets institutioner ställer till det för oss svarar dess talesmän att "man valt att göra på det här sättet, men tyvärr har det senare visat sig vara ett katastrofalt beslut". Det enda de då avslöjar är att det med största sannolikhet är en man (eller möjligen män) som fattat beslutet. Ett av de mest flagranta exemplen är det fatala inköpet av de tåg som var tänkta att trafikera Botniabanan. Vem eller vilka är det som utrett och inhandlat de odugliga tågset som nu står infrusna? Borde inte samhället ha mekanismer som i efterhand kan gå in och ställa inkompetenta beslutsfattare till svars för katastrofala misstag? Förhållandet med det urusla beslut som Norrtåg fattat är ju bara ett exempel i raden felgrepp som gjorts av välbetalda människor som fått förtroendet att handha samhällstillgångar – som vi alla bidrar till via skattsedeln. Därför borde vi ha rätt att få veta var "man" gömmer sig och dessutom vilka som gömmer honom. Men denna hett eftertraktade broms verkar ha frusit inne för gott. Tyvärr får vi nog vänta betydligt längre än till "slutet av februari" innan den börjar fungera om ingen gör nåt…
Cybertrubbel?
Eftersom det fortfarande saknas tillgång till bredband på tågen som trafikerar Botnianbanan skulle man – om man är lite konspiratorisk – kunna tro att Norrtåg är skraja för att ERTMS-singalen ska störas av Spotifys taktfasta signaler.
Härligt att ”sitt å bresa” på gammtåget
Idag är det gammtåget som gäller in till stan. Dvs "Tjuvstart 2010"-modellen med benutrymme för vuxna karlar. I 200 knyck och med fungerande bredband. De du!
Gomorron!
”Det blir bättre sen”
säger Norrtågs affärsutvecklingschef Lena G Olsson i dagens tidning. Vem tror hon att hon lurar? Det är inte i första hand förseningar det gäller, problemet är att det ofta in går några tåg överhuvudtaget. Man frågar sig varför Norrtåg (eller vem/vad det nu är) gav sig på att försöka uppfinna en ofelbar mänsklig hjärna (signalsystemet ERTM) istället för att trimma det analoga signalsystem som prövats i över ett århundrade. Har man kostat på närmare 20 miljarder på en järnväg borde funktionen vara viktigare än leklusten. Förresten, hade man använt dessa slantar till att skapa snabba pendlingsmöjligheter söderut från Umeå vore det f-n så mycket smartare att fräscha upp den befintliga E4-an och befolka den med snabbussar. En annan plusfaktor i ett sådant arrangemang är att dagens bussar till skillnad mot tågen är utrustade med internet.
Efterskottsbetalning på Norrtåg?
Det börjar kännas brano’ asadeli’t* att köpa månadskort på Norrtåg nu. Ungefär som när man ska köpa ett presentkort i en butik som man misstänker vara på fallrepet. Man vet inte om man får något för pengarna. Så här borde det vara istället med tågabonnemanet: man köper ett kort för låt oss säga en hundring. Detta kort är i sin tur kopplat till ditt Visa (eller motsvarande) och du betalar endast för de gånger du åker. Hur svårt kan det vara?
Den här veckan har jag åkt tre gånger med tåget. Och varje dag endast ena vägen, den andra har jag tvingats ta bussen pga att tåget falerat (E4-bussarna går gudskelov fortfarande). En bra sak med bussarna är att de är utrustade med moderniteten internet vilket gör att Spotify kan kopplas upp via Wi-Fi och funkar såväl när Ängersjö, Bäcken och Sörmjöle passeras. Tågen saknar fortfarande den faciliteten…
Gomorron!
* Ganska osäkert
Abramssons BussNorrtåg 10
Nu har det kommit ca 11,5 millimeter snö längs Botniabanans sträckning och tågen har stannat. Men som tur är finns det fordon kvar häruppe i Norrland som är byggda för att fungera i snö. Det franska företag som tillverkat tågseten har nämligen inte en susning om vilken påverkan is och snö har på tågtrafik. Och eftersom personerna som projekterat tåglinjen blint följt upphandlingsdirektiven och valt det billigaste alternativet blir det som det blir. Och vi som har betalat hela kalaset får som vanligt ta skeden i vacker hand. Tågen har dessbättre fungerat bra de senaste månaderna tack vare snöbristen (vilket vi kan tacka den globala uppvärmningen för) men en mindre bra konsekvens av detta är att bussarna börjat lukta geriatrik. De enda som åker med buss när tågen fungerar verkar nämligen vara skolungdomar med bristfällig hygien och åldringar…
Gomorron!
Tack för det, Norrtåg!
Det är verkligen synd att de expansiva idéerna bakom Botniabanan nu åtföljts av minimalistiska utförare som tydligen har gett sig f-n på att sänka resenärernas ohöljda glädje över de nya möjligheterna till pendling.
Idag när jag åkte hem från Umeå Östra fanns inga sittplatser kvar eftersom det lilla tågsetet redan var överfullt när det nådde lasarettet. Försenat gled sedan ekipaget med snigelfart mot Hörnefors som är många resenärers ändstation. Och apropå ända så hade de flesta hörneforsare inte fått tillfälle att vila sin ända i en tågfåtölj under hemresan. Färden fortsatte nämligen mot Nordmaling med resenärer stående i mittgången. Däremot ökade farten en aning, trots att de flesta avstigande var studenter av den magra sorten. Jag överväger nu att inte köpa någon månadsbiljett i september, särskilt som det talas om prishöjningar på 20 procent och inga som helst förbättringar av resekvalitén.
Och kvalitén på viseringen ska vi inte tala om, tågvärdarna hade inte en chans att hinna med bråkdelen av biljettkontrollerna. Det är nog bra om de klarar det under normala förhållanden.
Norrtåg verkar ha glömt bort att tillsätta tjänsten som trafikansvarig. Ingen bryr sig således om detta kaos…
Japp, nu är man i ”selen”
Så sitter man här igen. Resan gick som vanligt bra och tåget gick på avtalad tid. Det är väldigt lätt att kritisera Trafikverk, SJ och Norrtåg när det är förseningar och problem så jag tycker att jag kosta på mig att även tala om när allt fungerar. Om du drar dig till minnes har det funnits andra infrastruktursatsningar som haft användarproblem när de dök upp. Glöm inte eländet med de första mobiltelefonerna, först NMTs oanvändbarhet, sedan 3, 3G för att inte tala om det mobila bredbandet och hur nyckfullt det är i våra trakter. Systemen som styr trafiken längs järnvägsspåret från Nyland till Umeå är nya och revolutionerande för den spårbundna trafiken och det är nog inte så jävla enkelt att få varenda siffra rätt från första stund. Det skulle kännas väldigt B att åter tvingas köra bil eller åka buss till jobbet nu när pendlingståget äntlgen nått upp till norra norrlandskanten. Expressens artikel är förmodligen ett beställningsjobb från Norrbotniamotståndarna i Alliansen. Samtidigt fick väl tidningen en ordentligt upplageboost längs norrlandskusten.
Den komplette jägaren, njää
Idag fick jag bekräftelse på ett fenomen jag tänkt på länge: det går inte att fokusera på jakt och fotografering samtidigt. Man kunde annars tro att den kompletta skogspromenaden för mig vore att greppa kameran som försetts med det korta objektivet och ha en långskjutande bössa på axeln. Men när jag väl är ute i den djupfrysta spenaten upptäcker jag snabbt att ekvationen är omöjlig. Blicken måste nämligen fokuseras på trädtoppar och/eller tätvuxna granar för att upptäcka eventuella tuppar i tid vilket innebär att närbilder med kameran inte är att tänka på. Att helt bortse från jaktmomentet är inte en option när man har dragit med sig trekilosbössan. Efter några timmar utan en enda tupp i sikte blir det bara tungt och jävligt att ha så mycket att bära på. Ytterligare en bekräftelse på hur viktigt det är att ha ett bestämt mål med sina göranden och låtanden – i stort som i smått. Förövrigt är mitt nästa må att komma i tid till tåget i morgon bitti. Norrtåg har ju äntligen sjösatt sin målsättning att köra ytterligare en tur på morgonen, kl 06.11 från Nordmaling. Håll tummarna!
Gonatt!
Senaste kommentarerna