Min hjälte

Det var väldigt svårt att fånga vinglasens riktiga skönhet på bilden ovan.

Min man är min hjälte av flera anledningar men just nu vill jag nämna bara en av dem. Ni som läser våra blogginlägg vet att vi har under de senaste nio åren jobbat stenhårt för att renovera vår sommarvilla i Riverside. Arbetet delades upp enligt kraft och förmågan och därför utförde stackars Kalle de tyngsta och äckligaste jobben såväl inne i huset som ute på tomten.

Bland de äckligaste jobben för honom var att plocka bort bokstavligen hundratals pappers- och plastsäckar fyllde med diverse skräp från källaren. Problemet var nämligen att en slags översvämning som orsakades av ett okänt vattenläckage hade förekommit ungefär 10 år tidigare. Allting i säckarna – mestadels tyg och papper – hade sugit upp en hel del av detta vatten och därefter började mögla! 

Han öppnade samvetsgrant var och en säck i början oavsett hur äcklig den var för att se till att det inte fanns någonting viktig i de stinkande säckarna. Efter ett tag lärde han sig att bedöma innehållet enligt säckens vik och form men också med hjälp av sin magkänsla. På det sättet kunde han slippa öppna alla säckarna innan han kastade dem in i den stora sopcontainer som vi hyrde.

Men en särskild säck väckte hans magkänsla så snart han lyfte den. När han öppnade säcken såg han några föremål som noggrant hade lindats in i några lager tidningsblad – slemmiga med mögel. Han hade hittat den fullständiga och för mig ovärderliga uppsättningen av etsade vinglas som var en bröllopspresent till min mormor och morfar! Tänk hur glad och tacksam jag blev!

Vinglasen förblir kvar i Riverside så att mina barn kan ärva dem någon dag.