Varför glittrar det inte?

Så var det dags igen att påbörja andventspyntet. Fjolårets belysningar och gardiner skall tas fram ut garderober och undanstoppade kartoner lyftas ut och fram. Vi tar fram den första lilla kartongen. Den stora med juleljusen får vänta. Andersson är mycket tradionell. Staken skall inte sättas i för tidigt och granen den kläs på julaftonen. I år skall vi fira lilla julafton den 6 decenber. Då skall hela familjen samlas även lilla barnbarnet och det skall ske hos oss. Så jag kollar jusen i grenarna och sliter i kontakterna, Andersson hänger upp och tar ner och hänger upp. Vilket liv, varför är aldrig flolårets alla ljusdekorationer hela? Nytt i år är motorcykeln med tomten. Vår framtid kanske består av motorcykelfäder i det okända vem vet. Men jag vill inte ha en okänd tomte som förare. Jag har ju alltid velat provköra min sons motorcykel men alltid fått NEJ. Motivet är att jag saknar muskler och att jag inte kan lyfta upp cykeln med ena armen. Jag undrar hur många ’grabbar’ som kan det. Så jag tränar med armhävningar och hoppas på en provtur med min sons motorcykel kanske i vår vem vet?
I morgon har vi kommunstyrelsens arbetsutskott. En knepig fråga är det nya naturreservatet på Starrmyran. Länstyrelsen vill ha ett ’tyckande’ från oss politiker. Jag tycker inte om naturreservat något som vi i Nordmalings kommun har mer än nog av. Nu har tydligen markägarna sagt JA. Här har Länstyrelsen redan betalat ut intrångsersättning och ett avtal finns mellan fastighetsägarna och länsstyrelsen. Vad finns att tycka? Jag tycker av princip NEJ till konfiskering av privat egendom men om alla är överens så får jag väl acceptera Starrmyrans naturreservat.Min principen kvarstår dock.
Värre är det med tjänstemannaförslagen om nedläggningar av skolor i kommunen. Alla partier lovade i valet att ingen skola skulle läggas ner! Jag tänker hålla det löftet och har därför noterat detta till kommunstyelsens protokoll ingen skolnedläggelse!
Socialdemokraternas vallöften måste hållas. När jag säger NEJ så vet jag att det är JA till en levande landsbygd och en framtid för orter utanför tätorten. En annan fråga är utslussningen ensamkommande barn och frågan om ett Atlas även i Umeå. Någonstans bland alla dessa papper om PUT-boende och flera platser för ensamkommande barn noteras från förvaltningen ’finaseras via statligt bidrag’ Jag har den uppfattnignen att kommunen måste kunna erbjuda både utlänningar och kommunmedborgare ett bra liv. Det kan inte bara vara den statliga penningen som avgör! Och frågan är hur länge får kommunen bidrag? Ordet Solidaritet ringer i mina öron.
Min motion om barnomsorg på obekväm arbetstid är åter uppe på dagordningen, finns det hopp eller?
Nu skall Lille Boy och jag gå ut i solen och sparka kring i löven under snön