Julklapp

Någon önskelista hade jag inte gjort, men en börs hade inte varit dumt sa jag till Andersson.
När sedan 2/3 delar av familjen samlats så började julklappsöppnandet. Någon tomte hade vi inte i år eftersom fjolårets tomte blev uttittad av Lille Boy och utbuad av resten av familjen. Vuxna människor behöver inte en tomte för att ge klappar bestämde vi då så i år tomtefritt. När vi öppnat vår klappar kunde jag till min bedrövelse konstatera att en av klapparna till Andersson inte fungerade. Trist det den var överraskningen. Nu blir det åter till affären på Lördag för att byta. Den största överraskningen jag fick var ett litet kuvert från Andersson där stod till REAN och en slant fanns med. Hurra nu har äntligen Andersson förstått att ’vi kvinnor alltid har bara gamla trasor i garderoben’. Efter allt ätande och drickande avslutade vi kvällen med det svenska skådespelet ’ Tomten är far till alla barnen’. Tänkvärt i dessa tider.
Innan nattlampan släcktes lovade vi varann att ’gå på julottan’. Vad hände jo klockan ringde och Andersson knuffade i mig -dags att stiga upp om vi skall hinna till ottan sa han. Aldrig har sängen känts så skön som i morse. Kan vi inte avstå frågade jag. Nä nu går vi, vi bestämde det i går sa Andersson. Det vet jag men sa jag -Kom Nu sa Andersson. annars går jag själv fortsatte han. Han gick själv jag bröt julloftet att i år gå i julottan.
Nu sitter han i kavaj och kravatt och se nöjd ut. Jag får väl instämma i diktarens ord. ’ När så många har klarat det, kommer också du att klara det’. Jag konstaterar att jag får nöja mig med TV-gudstjänsten i år, men åt året då är det dags igen. Nu skall vi Lille Boy, Andersson och jag gå ut och se vad som bjudes i kvarteret denna förmiddag.