Sparven

I morse när jag gick ut satt en liten sparv i cyrenhäcken vid verandan. Den såg helt stelfrusen ut. När jag tittade närmare på den kunde jag konstatra att den inte kunnat flyga upp till fågelmataren utan hamnat i buskarna berdvid. Där satt den lite burrig med gul näbb och slutna ögon.Visst blir man bedrövad. Här var ett av vinterns offer. Lille Boy bekymmerslös som vanligt skuttade över till grannen som parkerat och öppnat bildörren så att hans stora hund kunde komma ut. Våra hundart känner varandra ibland blir det en liten ’tampalur’ men i all välmening. Har du sett den döda sparven i min cyrenhäck sa jag till grannen. Han kom genast över och konstaterade att sparven var en fink. Sedan tog han finken i handen och smekte fågeln över ryggen. På något sätt så kände jag vingslag när grannen gick bort med den döda fågeln. Livet är och i dag kantades det av en liten död fågel. Denna fågel får mig att tänka på alla de som fryser och saknar både mat och husrum. Det finns många sparvar i vår värld men även i vårt land. Jag tänker på Rädda Barnens rapport om hur svårt många svenska barn har det.
Idag en vanlig dag med protokolljustering på kommunkontoret, telefönkonferens, besvarande av e-post och sedan studiecirkel med metallarna från Olofsfors.
Kom ihåg att: Du söv dåligt på en köödd som jer stöppe opp ve hä du skull ha gjort (Uppskjutande är en dålig huvudkudde)

Gokväll