Att skrämmas.

Jag skulle aldrig ha överlevt i detta liv om jag varit rädd. Att vara rädd är inte min grej. Något som vid flera tillfällen inneburit hot och trakasserier. Men va då, rätt skall vara rätt eller hur?

Vad vore livet om jag skulle springa när någon eller några hotar?  Helt klart är att det har aldrig varit min modell. Förresten är jag dålig på att springa. Min familj brukar säga om det så stormar och "haglar taljknivar" så står morsan kvar på barrikaden om  hon tycker sig ha rätt. Att jag genom årens lopp fått många hotbrev och otäcka telefonsamtal struntar jag i. Jag brukar tänka på  de stackare som lägger ner tid och möda på att försöka få mig ur "balans". Ett är säkert min livs väg är inte kantad av rosor nej de flesta gånger av törnen. Konsekvens blir naturligtvis en liten rödhårig valkyria kanske. Nu skall striden för min del handla om andra saker där rätten att i en demokrati få ha uppfattningar är självklar.

Veckans sammanträde var "kaotiskt" och som jag befarade togs BU- förvaltningens konsekvenser fram först  när vi skulle behandla budget 2010. Konsekvenserna skall skickas ut i förväg sa jag och fick medhåll av kommunalrådet. Ännu bedrövligare var det att politikerna i BU- utskottet därmed inte  haft möjlighet att ta del av dessa dokument. Bakläxa var vi politiker överens om. Socialnämndens konsekvenser var så svåra att förstå, så svåra att kommunalrådet skickade tillbaka dessa  till nämnden för att den skulle tydliggöra vad  dom menade. Tala om villervalla. Ett nytt sammanträde väntar.

I morgon skall jag och Billy ut å åka vi skall till Medlefors för styrelsemöte. Ett är säkert här går det att läsa beslutsunderlaget. I morgon kväll är jag åter hemma hos Lille Boy och Andersson och jag undrar om dom tänker överraska mig med ett litet rött paket med vita snören?  Det håller på att vara dags för present………………………………….det är farsdag ropar Andersson.

Bild: Billy vid ingången till Medlefors Folkhögskola