En lockelse

Här är min senaste ring. Visst är den en lockelse? Otroligt vacker men för mina fingrar har den inte den bästa passformen. Vad finns att göra? Jag köpte ringen  i Stockholm och tog den  till vår lokala guldsmed. Hos henne kan det mesta fixas. En av brudarna bakom disken sa du får göra som kvinnorna gjorde förr i tiden. -När de gifte sig köpte dom så stora ringar så att de skulle passa livet ut. För att fixa ringstorleken lindade de tråd i ringen så att den blev mindre. När fingrarna med åren blev större tog dom bort ett lager tråd och så passade ringarna fingrarna hela livet.

Kvinnorna  på guldsmedsaffären  i Nordmaling kan både det ena och det andra. Dom är trevliga och uppfinningsrika. Jag säger, tack för det.

I morgon när jag åker till Socialdemokraternas valkonferens i Umeå sitter ringen på högra lillfingret. Jag  hoppas att vi kan fastställa både landstingslistorna och riksdagslistan utan något "större bråk". Det är ju så att "många känner sig kallade men få äro utvalda"

Vi socialdemokrater i Nordmaling fastställde kommunfullmäktigelistan i måndags utan någon omröstning. Vad som sedan händer bestämmer väljarna. I demokratins namn gäller personkryssen för placeringen på listan. Vad som helst kan hända så  det är spännande eller hur?

Nu skall Lille Boy och jag ta kvällspromenaden.