Friskolor sägs inte ta emot barn med funktionshinder!
Nu är det dags igen. En tiondel av rektorerna har varit avvisande när en del mediafolk i dagarna velat kolla deras skolor. Det var tio procent, men radio, TV och tidningar rationaliserar bort analysen och drevet går mot alla friskolor.
Nu vet alla som vill att det ska vara så att friskolor inte tar emot barn i svårigheter.
Trots att många friskolor har en minst lika stor eller större andel barn i svårigheter jämfört med det kommunala snittet.

I vissa kommuner utgår det extrapengar till de kommunala skolor som tar emot barn som behöver t.ex. ombyggnationer för att de ska kunna gå på skolan. Till de kommunala alltså, inte till friskolor. Som ibland också är ganska små. Då måste de ibland neka, vilket lagen säger att de får.

Det kan också vara så att man har en elev i en klass med en speciell problematik, t.ex. ganska grav adhd. I ett sådant läge kan det vara det värsta man gör att ta emot en elev till med identisk problematik i den klassen. Då kan det vara bäst att neka.

De skolor som generellt driver en linje där man undviker barn i svårigheter har jag däremot ingen förståelse eller känsla för. Jag känner heller inte till någon friskola på kristen grund där det finns sådana tendenser. Där kan man istället tassa lite nära det andra diket. Att det ibland blir något för många med svårigheter i den blandning av alla sorters elever man annars har.

Nittio procent av de kontaktade skolorna nekade inte att ta emot just de här barnen som man låtsades söka plats för, men i överskrifter och på löpsedlar dras vi alla över en kam. ’Friskolorna tar inte emot barn med funktionshinder!’

Det är oärligt, oetiskt, gravt missvisande och upprörande att man kastar ur sig så svepande och felaktiga formuleringar.

Idag har det startat en studiecirkel i politik hemma hos oss, men jag fick inte vara med. Vid fikat fick jag delta och så fick jag städa bort och diska.
Det var kvinnornas kväll.
Alla som tänkt komma hade inte möjlighet, men jag hoppas att de blir fler eftersom. Inbjudan har gått ut till moderata medlemmar, men alla som tänkt komma är nog inte moderater.
Cirkeln handlar om kommunal politik och ikväll började man att titta på mötesteknik och litegrann av kommunallagen.

Ett par av de närvarande är ledamöter i var sin nämnd och det är väl inte otroligt att fler i gruppen får erfarenhet av nämndsarbete om världen står och vi får leva.

Jag blev faktiskt lite smått osäker och aningen avis när jag tjuvlyssnade. En del saker de tog upp hade jag behövt ha mer koll på. Jag är ju en färsking i politiken. Två andra män har också frågat om de får vara med, men just den här cirkeln är och blir för kvinnor. De får i regel sitta och lyssna lite för mycket i de flesta fall.

Inom mitt parti har vi i ärlighetens namn några ’utvecklingsområden’. Ett är Norrland och vårt inland, ett annat är detta med kvinnorna. Idag när det är så få som tar ansvar för vårt gemensamma samhälle har vi inte råd att ha så få med från den ena halvan av befolkningen. Särskilt inte från den bästa och noggrannaste.

Det är inte små förväntningar Obama bygger upp med sitt lite diffusa budskap om ’Change’. Förändring. Ibland infinner sig en känsla av att människor får fylla begreppet Obama tillhandahåller på egen hand.

Det finns en ’nersida’ i det välpolerade mantrat.
Kommer han att få ihop en administration som fyller kostymen strateger och ’spinnerskor’ har tillverkat med löftet om Förändring?
Hur stort manöverutrymme kommer små dödliga människor att ha i de stormiga, trånga och grynniga farvatten där de ska segla det stora Amerikaskeppet?

Kan varan människorna nu hoppas på och ser framför sig levereras i förväntad mängd och kvalitet om han skulle vinna? Hur blir det om inte?

Läs även andra bloggares åsikter om Obamas förändring, Obama, McCain. Amerikansk valrörelse

Intressant

Det finns en intressant artikel i SvD idag. Den handlar om det beklagansvärda att många björnar skadskjuts innan de dödas.
Det står några tänkvärda saker i artikeln, samtidigt som man undrar om journalisten egentligen ser vad han skriver.

Att man helst ska skjuta björnen från sidan är ju klart, där har man den överlägset största träffytan. Sen står det så här i artikeln:

’På jaktutbildningar får man lära sig att djur bör skjutas från sidan, då chansen för ett dödande första skott är störst. Men enligt studien skjuts 40 procent av björnarna framifrån. Dessutom var fler än varannan björn i rörelse vid skottillfället, vilket ökar risken för skadeskjutning. ’

Trots alla goda intentioner skjuts knappt hälften av björnarna framifrån och fler än så är i rörelse vid tillfället. Nån matematiskt kunnig eller hyfsat snabbtänkt praktiker som ser vad det står?

Enligt artikeln är ungefär hälften av björnarna på väg mot jägaren när första skottet avlossas. Vad ska älgjägaren som ser det guppande huvudet komma emot sig göra? Vänligt men bestämt avböja skott och be nalle sitta fint med sidan till? Det verkar så enligt distriktsordförande Anders Ekholm i Sveriges Rovdjursförening.

När den blixtsnabba björnen kommer rytande i kanske upp emot 40-55 km/h med eller utan hund framför sig skjuter man, om man hinner. Jag förstår inte att så många faktiskt träffar.
Ett björnskott har nog sällan med rovdjurshat att göra. Lika lite som älgjägaren hatar älgen hatar han förmodligen björnen. Undantag finns säkert.

Ska man minska skadskjutningarna av björn får man nog införa åteljakt igen. Då kan jägaren vänta in det perfekta sidskottet i lugn och ro med gott stöd för geväret. Det skulle också bli färre olyckliga skott mot honor som har en unge gömd i skogen.
Utan åteljakt får vi nog bara se björnarna och skadskjutningarna bli allt fler.

Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om Björnar, björnstammen, björnjakt

Ericsson har förvånat marknaden i dagarna. Det har liksom gått för bra. Så pass att de kände sig tvungna att släppa nyheten om det oväntade resultatet lite i förväg.
Har Nilsson börjat skriva börskommentarer nu? Det kommer att inträffa ungefär samtidigt som jag presenterar min modeblogg. Aldrig någon gång.

Jag vill ta Ericsson som enkelt exempel när det gäller förväntningar och hantering av kommunal ekonomi.

I det allvarliga världsekonomiska läget ligger Sverige bättre till än man skulle kunna tro. Bankerna är generellt sunda efter att ha varit hyfsat återhållsamma sen den stora fastighetsbubblan sprack på tidigt 90-tal.
En god sak av det dåtida eländet har varit att även stat och många kommuner lärt läxan och kämpat för att hålla budgetbalans.
Statsfinanserna står jämförelsevis starka idag. Bl.a. tack vare att Borg & co inte har gjort som Östros & co velat. Det finns också mycket mer resurser redo för arbetsmarknadspolitiska åtgärder än Sahlins skrämselpropaganda vill påskina. Det är gott att hon, Ohly & co inte fått bestämma de senaste åren.

Vad hade det här nu med Ericsson att göra?

Jo, det är ett enkelt resonemang, men jag tror det kan behöva föras.
Ericssons 2008 har gått bättre än väntat, men resultatet blir inte lika bra framöver. Om ett år kommer vi att se fler följder av finanskrisen i den svenska ekonomin, i företagens, många familjers och den offentliga sektorns ekonomi. Förhoppningsvis blir det så att många av de varslade får behålla jobben. Förhoppningsvis kommer Sverige och särskilt det ’realekonomiska’ Norrland att klara sig relativt bra. Förhoppningsvis drabbas Sverige inte av något övernervöst panikstopp.

Det jag vill säga är att vi ska se nyktert på årets siffror. I Vännäs kommer det att vara plussiffror, kanske t.o.m. bättre siffror än väntat.
När man då ser insatser som skulle ha behövt göras i vården och skolan och hur vi skulle behöva underhålla de kommunala fastigheterna för mångdubbla belopp mot idag är det lätt att göra misstag. Många väljare kommer att se på överskottsmiljonerna i ett ’privatperspektiv’. Då är det frestande att öppna kranarna lite och drömma att det kommer att fortsätta att se lika bra ut. Frestande att dra på sig kostnader och köpa sig kortsiktig popularitet genom att satsa lite mer och spara lite mindre för ovädersdagarna.
Varken Ericssons eller Vännäs resultat kommer att se likadant ut nästa och nästnästa år. Det ska alla veta.

Många säger att man som oppositionspolitiker inte ska ta för mycket ansvar. Man ska brassa på, kräva, lova och vara ’schangtil’ och så sätta press på majoriteten. Ungefär som Mona Sahlin.

Jag kanske är för dum för att vara en klok och framgångsrik oppositionspolitiker. Som medborgare hoppas jag i alla fall att Vännäs där jag tillsammans med ca 8400 andra är ’delägare’ ska stå så bra rustat som möjligt för kyligare tider.

Jag har det hellre som en villaägare i Västerbottens inland än som en i ett av Stockholms hetare områden. Hellre ett billigt hus med försiktig och jämn utveckling än ett betydligt dyrare och högbelånat där jag ena året får känna mig väldigt rik för att nästa år bli utfattig.

Jag har hållit (s) helt skyldiga till den långtgående neddragning av försvaret som i ett krisläge skulle kunna vara det dyraste vi gjort i Sverige. Det sista året har jag också varit väldigt besviken på Alliansen när det gäller försvaret. Det ’nedläggningsstopp’ Alliansregeringen nu infört är för lite med tanke på förändringarna i vår omvärld. En anpassning till Sovjets sammanbrott var nödvändig, men den har tappat proportionerna. Verksamhetsmässigt mer än kostnadsmässigt.

På slutet har jag förstått lite mer av vilken skuld försvarsledningen har. Hur obegripliga prioriteringar från de omkring 2000 byråkraterna i försvarets högkvarter t.ex. får till följd att man kan göra en värdegrundsenkät bland de anställda som fortfarande finns kvar för omkring 100 miljoner, medan Norrlands stridsflygare inte får flyga JAS alls under året.

Jag har haft nöjet att flyga både Viggen och Gripen (JAS) i simulator, förstås utan att bergripa så mycket. Särskilt den sistnämnda simulatorn sägs ha stor nytta med sig i utbildning och vidmakthållande av kunskaper. Nu är det ändå inte bara torrsim Norrlands vakthundar behöver.
F21:s piloter skulle vara väldigt glada om de fick sina 160 flygtimmar varje år, fast jag tycker det låter väldigt lite. 2008 får de vad jag förstår inte en minut. Hälften av piloterna får flyga lite i ett annat plan som inte kan jämföras med Gripen på samma dag. Kan ingen ta itu med försvarsledningen?

I ett läge där vårt land hela tiden får en större strategisk betydelse verkar det som om samma försvarsledning skulle vilja lägga ner verksamheten i hela Norrland. Trots att Nordkalotten blir hetare och hetare och länderna omkring oss ser över eller rustar upp sitt försvar i området. Trots att ca 15% av världens urantillgångar ligger här i Norrland och skulle kunna bli oemotståndliga för ’någon’ i en osäker framtid – om energibehovet blir tillräckligt stort och priset för att ta hand om uranet blir tillräckligt lågt. Jag undrar vad miljöpartiet, ett av det mest ’försvarsomedvetna’ partierna skulle anse om en Norrländsk uranutvinning med något annat lands metoder och miljötänk?

En ursäkt till (s) var det. Jag anser att ni har huvudansvaret för att det ser ut som det gör, men förstår nu att det till en del får delas på fler och att ni inte bär detaljansvaret för det usla läget. Rätt ska vara rätt. Ursäkta min felbedömning.

Läs även andra bloggares åsikter om Försvaret, Flygvapnet, F21, Försvarsledningen, Försvarsdepartementet

Intressant

Golfbollarna jag haft i halsen håller på att minska i storlek, febern och hostan har gett sig och man borde ju vara frisk. I eftermiddag blev jag i alla fall ganska less på att vara förkyld och bedrövlig. För att testa statusen tog jag en promenad till kyrkogården. Den ligger alldeles intill, i nordlig riktning.

Farbror Emil, det stora original som flyttade det här huset till sin nuvarande plats och bodde i det 1970-1984, vilar tillsammans med sin Stina i graven som ligger allra närmast vårt hus.
Hans första fru hette Engman och dog tidigt. Han gifte sig med Stina Sköld, som varit missionär i Etiopien och flytt för Italienarna under Abessinienkriget. Vid giftermålet skippade han namnet Karlsson, slog ihop fruarnas efternamn och gjorde sig ett nytt till Stina och honom – Sköldengen.

Emil var ett original. Han växte upp under mycket fattiga förhållanden, och lärde sig att arbeta hårt. Han blev byggare och EFS-predikant. Var bl.a. arbetsledare när Viktoriakyrkan byggdes vid Överstjuktan i väglöst land. Mellan Ammarnäs och Tärnaby. Med bl.a. SvD och kungens livmedikus Axel Munte som finansiärer.
En del av berättelserna från hans arbete där är nog lite överdrivna. T.ex. hur han bar järnspisen över fjället till kyrkan.
Så här står det i alla fall på www.vindelfjällen.se om kyrkbygget som det här husets förre herre var arbetsledare för:

Viktoriakyrkan

Nära Överst Juktans utlopp ligger Viktoriakyrkan. Jukt Erik, Ante i Falträsk, Johan Persson i Ammarnäs samt prosten Göte Haglund kom med idén om kyrkan, mitt mellan Ammarnäs och Tärnaby. Svenska Dagbladet startade en insamling. Prosten Haglund blev kallad till Stockholms slott, till Axel Munthe, livmedikus åt drottning Viktoria. Han donerade 12 000 kr med förbehållet att kyrkan skulle uppkallas efter drottningen. Virket höggs och sågades på platsen. Det togs under Korpberget där granskogen är särskilt ståtlig. Totalt gick kyrkobygget på 36 000 kr. Kyrkan togs i bruk 1938.

Läs även andra bloggares åsikter om Viktoriakyrkan, Vindelfjällen, Juktån, Ammarnäs, Tärnaby, Västerbottensfjällen

Ett äppelträd på kyrkogården vid Vännäs kyrka i Vännäsby.

Det finns ju flera sätt. Ett av de vanligaste såg vi prov på idag igen, den här gången i Malmö. Det var säkert en väldig blandning av människor med olika sorters politisk grundsyn. Några förmodligen antidemokratiska kommunister som tillsammans med andra störde det lagliga möte (sd) fått tillstånd till.

Själva vill man nog få hålla de möten man söker tillstånd för. Fast man söker kanske inte alltid. En del av ’antirasisterna’ missar ju inga tillfällen att få utmana eller kanske t.o.m. slåss med polisen. Man såg leendena under huvtröjorna på några av de yngsta.

Ska det aldrig gå in i huvudet på yttervänsterns spektrum av aktivister och huliganer att de motverkar sitt syfte så det sjunger om det? Att deras agerande ger (sd) sympatier de inte borde ha.

Fast, syftet är kanske mer att bråka än att hindra att (sd) får politiskt inflytande. Då kanske det till och med gynnar vissa antirasisters ego och utlevelsemöjligheter att det nya partiet kommer in i riksdagen.

Intressant

(S)-märkte Thomas Hartman har piffat upp blogghörnet av vk.se på slutet. Idag skriver han något som bör läsas. Klicka här.
Utan att generalisera och smutskasta alla som under rationaliseringar och omorganisationer sliter i Försäkringskassans olika verksamheter så känner vi nog alla människor som drabbats hårt både av sjukdom, FK:s centrala direktiv (enligt Hartman) och enskilda handläggares attityd.
Jag känner människor som i svåra situationer tvingats gå ända till länsrätten för att få hjälp med det mest självklara. Till exempel efter att en läkare som aldrig träffat dem kört över väl insatta och kompetenta läkares utlåtanden.

’Förenklarna’, de som har god lust att skylla även krisen i världsekonomin, OPEC:s oljepris och socialdemokraternas pumplag på Alliansregeringen, har haft en förklaring. Det är regeringens fel!
Man har raderat minnet så att alla de tilltagande svårigheter som många verkligt sjuka haft med FK har inträffat efter 2006. Trots att ingen enda lag eller förordning ändrats predikade man att FK:s bedömningar var ett resultat av den nya regeringens politik.
I retoriken kunde man nästan ana Husmark-Persson smyga omkring på kassans kontor på nätterna och göra människofientliga marginalanteckningar i de sjukas mappar.

Det känns som en frisk sanningsfläkt att se Hartman göra slut på den här sortens argumentering. Så här skriver han:

’Vissa bloggare och politiker brukar mena att det är fel att ifrågasätta Försäkringskassans organisering utan att detta beror på den nya regeringens hårdare regler. Men det är att göra det allt för lätt för sig.
LO/TCO:s rättsskydd JO-anmälan handlar om sättet verksamheten sköts på. Man menar att försäkringskassan gör sig skyldig till en häpnadsväckande nonchalans mot de försäkrade och brott mot lagen. Det har knappast med den borgerliga regeringen att göra.’

Tack, Hartman. Långsiktigt tjänar (s) på att den lägsta och osannaste sortens argument städas undan, det är jag övertygad om.
Luften blir också renare att andas och det blir lättare att bota sjukdomen om man sätter rätt diagnos från början. I detta fall det som är sjukt på Försäkringskassan.
Receptet att lägga ner kassan tror jag dock inte riktigt på. *s*

Det är kanske diffust och flummigt, men de flesta upplever nog att klimatet blivit hårdare i vårt samhälle. Återigen har vissa förenklare på vänsterkanten väldigt lätt för att göra politik av detta. Det handlar enligt de mest enögda om oss borgerliga som saknar empati, inte bryr oss om människor och bara vill trampa ner de svaga. Morsning.

Min uppfattning är att det här problemet är mycket allvarligare än vi anar och ligger mer hos oss individer än vi vill veta. Vi kämpar i verksamheter och samhälle för att få till en värdegrund som ska ersätta den värdegrund det här samhället byggdes på en gång. Det blir många, långa dokument, men det blir lite verkstad och det blir ofta väldigt kallt i mötet med människorna.

Det är väl inte så enkelt, men för att sätta saken på spetsen vill jag säga så här:
FK kunde kanske köra en hel del av sina mål- och policydokument i tuggen och istället laminera ett A3-ark som kan placeras väl synligt mitt emot handläggarnas skrivbord. Där skulle det stå en påminnelse som skulle hjälpa dem i den praktiska tillämpningen av FK:s regler:

’Allt vad ni vill att människorna ska göra er, det ska ni också göra dem’.

Man kunde trycka upp några miljoner och sända ut dem till alla rektorer, lärare, elever, fondförvaltare, mäklare, politiker, journalister, renhållningsarbetare, bussförare, chefer och fackombudsmän också.

Till sist, ett tack till er hårt arbetande människor på Försäkringskassan som tar ert tjänstemannaansvar utan att helt koppla bort hjärta och samvete.

Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om Försäkringskassan, Den gyllene regeln, empati