Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Internationell ambassadörsdag

Av , , Bli först att kommentera 4

I fredags var det ambassadörsträff i Bjurholm. Ett 60- 70-tal av Bjurholms ca 170 "ambassadörer" var samlade.

Det här evenamanget och ordningen med ambassadörerna kom till för tio år sedan efter att kommunens stora arbetsgivare, Elopak, hade tackat för sig och stämningen var låg. Man inbjöd sådana som bott i Bjurholm, hade fastighet eller annan anknytning, att bli ambassadörer för orten. Man får då en del information runt året och man inbjuds till en träff med paltmiddag varje sommar.

Jag har träffat rätt många människor som jag inte alls visste hade bjurholmsanknytning de år jag har varit med. Skolkamrater, föräldrar till vänner, politiker och andra. Det finns många fler som BORDE vara ambassadörer. En del någorlunda jämnåriga och yngre t.ex.

I år vid paltmiddagen var Agneta och jag omringade av exporterade bjurholmare från Täby och Haninge. Med rötter i Otternäs, Lillarmsjö och andra ställen.

Det blev ganska internationellt i år. Här ser vi smeden/ konstsmeden Sebastian Reichlin på säckpipa. Jag gissar att han fastnade för instrumentet under sin mångåriga gesällvandring genom Europa. Den ledde honom till Skottland, men också till Mattias Baudin i Olofsfors där han fastnade för en flicka med rötterna i Agnäs. Resultatet blev bla. Agnäs nya smedja.

En del smakprov av det som tillverkas i smedjan ställdes ut på hembygdsområdet. Tyvärr hann jag inte fota den fina "gungälgen" som jag fastnade för, men den finns på Sebastians och smedjans hemsida.

På bilden har vi Hanan och Robin som är med och informerar i "turistladan" i sommar. Till hösten ska båda börja naturprogrammet. Robin bidrog med pianomusik.

Vi fick även höra en del om utvandringen till Brasilien från Sverige och Norrland under förra århundradets fattiga början. Svenskar utan stort  framtidshopp här hemma kom att bli en del av "mångkulturen" i Brasilien. Så pass att en del av staden Misiones exempelvis har en stadsdel som heter Villa Svea, en luthersk kyrka som heter "Olaus Petri" och en skola, "Instituto privado Carlos Linneo" med 1500 elever. Om detta berättade filosofie doktor Gunvor Flodell som med sin make, prästen Sven Arne Flodell, var med och byggde upp skolan. Han kom dit som präst för exilsvenskarna 1963.

Jag bidrog kanske också en liten, liten smula till det internationella genom att sjunga en sång om Agnäs, men med melodi från Irland.

Hallå, ni som kommer från Bjurholms samhälle och byar, men har hamnat i exil. Eller ni som har stuga eller jaktmark i kommunen. Ring t.ex. Malin Lagerlöf på 0932-14018 eller maila till [email protected] och säg att ni vill bli ambassadörer. Och så kommer ni till träffen nästa sommar!

(Gå annars in och läs på Bjurholms hemsida eller skriv ut anmälningsblanketten direkt)

 

Konstruktivt?

Av , , 2 kommentarer 10


Just nu känns mycket i den politiska debatten väldigt, väldigt lågt och avinspirerande. Kreativiteten, inriktningen och mycket av fördelningen av mediautrymmet drar mer åt att skada än åt att lyfta konstruktiva alternativ. Mänskliga brister och haverier utnyttjas till fullo i kampen om makten.

Jag tror inte att medborgarna kommer att belöna sabotagestrategin med ökat politikintresse.
De största förlorarna skulle nog bli demokratin, samhället och morgondagen, om dessa politikens dödgrävare skulle framhärda och lyckas sätta agendan under längre tid.

Nu tror jag inte att de gör det. Vissa poäng kan man ta, men med de här arbetssätten brukar man i längden sabotera också för sig själv.

Relativt ledigt

Av , , Bli först att kommentera 6


Det blev i alla fall en rejäl sovmorgon.

Sen kom en sak som genom sin angelägenhet stävade rakt igenom de utlagda ”semesterlänsarna”. En sak som måste få sin lösning. Semester är inget absolut begrepp.

Men det känns riktigt skönt ändå. Bara detta att ha en paltmiddag att se fram emot idag måste betraktas som livskvalitet.

Ledigt

Av , , Bli först att kommentera 4


Och inte bara i morgon. Nu står det några veckors ledighet på schemat. Med avissa vbrott, bland annat för ett allvarligare möte och MBL-förhandling på onsdag.

Det är roligare att anställa. Det har jag också fått göra idag, åtminstone knyta ihop säcken och underteckna avtalet. Som så ofta är det andra som spårar och man får åka efter.
På tal om att åka efter tror jag det är viktigt att öva sig i efterföljarskap också om man ska vara ledare. De flesta av oss är ju mer efterföljare än ledare även om vi har chefstitel.

Jag minns en engelsk skolutvecklare som forskade kring efterföljarskapet. Hon konstaterade att det var mycket fler som ville lära om ledarskap än om efterföljarskap. Fast det sista ofta är svårare och minst lika nödvändigt.

Inget jobb i Bjurholm i morgon alltså. Det firas med att åka till Bjurholm på Ambassadörsträff.