I måndags var det kommunfullmäktigesammanträde.

Liberalerna hade två interpellationer och en motion som behandlades på sammanträdet. En av interpellationerna var ställd av min partikollega Anders Norqvist om skärmtid i Umeås förskolor.

Regeringen har sedan en tid gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer om barns skärmtid och man vill även ta bort kravet om digitalt lärande i förskolan som infördes av Skolverket i läroplanen för förskolan 2018. När det infördes i läroplanen 2018 var det utefter ett uppdrag från dåvarande regering som bland annat gick ut på att se över hur barns digitala kompetens kunde stärkas. Nu när det gått ett antal år sedan dess och man experter larmar om att små barn inte bör exponeras för skärmar i varken hemmet eller förskolan.

Exempelvis Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn under två år inte ska ha någon skärmtid alls, därefter är rekommendationen att begränsa skärmtiden till en timme per dag för barn upp till fem år. Den svenska barnläkarföreningen instämmer med WHO:s rekommendationer och menar också att förskolan bör vara helt skärmfri eftersom skärmar används frekvent i hemmen.

Med anledning av detta ställde Anders Norqvist följande frågor i en interpellation till För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten

1.   Finns det en samlad bild av i vilken grad digitala verktyg, såsom surfplattor, används av barnen i förskolan?

2.   Förekommer det att barn i Umeå kommuns förskolor använder digitala verktyg individuellt utan vuxenstöd. Om ja, i vilken utsträckning och i hur långa stunder?

3.   Anser du att det finns behov av riktlinjer för användning av digitala verktyg i Umeå kommuns förskolor?

Det blev en intressant debatt där S med Moa Brydsten i spetsen attackerade min partikollega och skolminister Lotta Edholm (L) och Liberalerna i sin helhet för att vara klåfingriga och att vi avser förbjuda digital teknik i förskolan. Det stämmer såklart inte. Brydsten visade att hon vurmade och försvarade digital teknik i förskolan och jag uppfattade att hon inte såg något problem med användandet därav speglade det svaret på frågorna i interpellationen. Egentligen gick det inte att utröna något mer i svaren på frågorna än detta försvarande. Brydsten avslutade även debatten med att insinuera att jag själv förordar förbud mot digital teknik och att hon minsann lyssnat på flera intervjuer med skolministern där ministern säger att avsikten är att förbjuda digital teknik i förskolan helt.

Jag vet inte var Brydsten har lyssnat någonstans för jag har aldrig hört min partikollega säga något sådant, utan det handlar som sagt att ta bort kravet om att man måste använda digital teknik i förskolan. Brydsten får gärna komma med källor och bevis på var ministern har sagt något om förbud så att man kan ta Brydsten på allvar.

Liberalerna har i regeringsställning visat stort mod i att ta tag i problemen i för- och grundskolor och menar att man behöver ”gå tillbaka till grunderna” i skolan. Som Liberalerna säger, från skärm till pärm! Men givetvis kommer man inte förbjuda något utan det är en balans man behöver ha i fråga om digitalt lärande i förskolan vs analoga böcker, papper och pennor.

Sedan ska vi inte glömma bort vad förskollärarna själva säger i frågan om skärmtid även om frågan är tudelad inom yrkeskåren. 

I dialog som jag haft med en förskollärare så säger denne att när man frågar barnen på en måndag vad de gjort i helgen eller om det varit lov och frågat vad de gjort på lovet så svarar fler och fler barn “jag har suttit med paddan” hela helgen. Därför sa förskolläraren – vi tagit bort Ipads mer och mer från undervisning och återgår till det analoga för vi ser att barnen behöver komma bort från paddorna. En del barn ser vi till och med är beroende och blir alldeles skakiga i kroppen om de inte får fortsätta hålla i och sitta med förskolans ipad osv. Vi går tillbaka mer och mer till analog lärandemiljö och vi ser även att barnen blir lugnare av detta. 

Nedan en artikel man kan läsa där ministern själv uttalar sig om påståendet om att L skulle förorda förbud mot digital teknik:

https://www.svd.se/a/xg0rAV/lotta-edholm-vi-foreslar-inget-forbud-mot-digital-teknik

Fråga till dig som läsare: Är det rätt att ta bort kravet i läroplanen om digitalt lärande i förskolan? Någon annan reflektion? Kommentera!

Umeå ungdomsråd hade i fredags en debattartikel i VK publicerad som utgick från Liberalernas motion om att en utredning ska göras om hur ett ungdomsfullmäktige i Umeå kommun kan organiseras.

På måndag ska nämligen denna motion debatteras av politikerna i fullmäktigeförsamlingen och beslut ska tas om motionens yrkande. Då är det upp till bevis hur många Umeåpolitiker som på riktigt värnar ungas engagemang och delaktighet i det demokratiska samtalet.

Många kommuner i Sverige har idag inrättat ungdomsfullmäktige där unga får en möjlighet att lyfta sina ideér och förslag på vad dom vill förändra, förbättra och utveckla i sin vardag och framtid. Detta forum ger också politiker en ökad kunskap om ungas behov och prioriteringar gällande kommunens ansvar och verksamhet. I mötet mellan unga och politiker kan det uppnås en större förståelse och tillit till vår valdemokrati samt minska klyftan som idag finns mellan unga och politiker.

Jämställdhetsutskottet i Umeå kommun har berett motionen och yttrat sig. De yrkar på avslag och hela deras argumentation upplever jag som tröttsam. Umeås slogan ”Umeå vill mer” lyder inte i deras yttrande. Utskottet tycker att enbart de ungdomar som redan besitter en verktygslåda för att navigera i den typen av sammanhang är de som kommer att delta i ett ungdomsfullmäktige. Där visar utskottet att man redan bestämt sig att inte ens göra en omvärldsanalys för att se hur ett ungdomsfullmäktige kan organiseras, för ack så fel utskottet har.

Ett ungdomsfullmäktige kan organiseras på olika sätt och det mest framgångsrika exempel jag sett är det i Skellefteå kommun. Där möts politiker och ungdomar utifrån en inarbetad modell för att diskutera frågor. Ungdomarnas ideér till politikerna har förberetts ute i skolorna där representanter från skolorna sedan deltar på ungdomsfullmäktige. Vari ligger detta att det endast är ungdomar som exempelvis är engagerade i partiernas ungdomsförbund som deltar på dessa forum?!

I Skellefteå ungdomsfullmäktige 2022 fick eleverna frågan ”Hur tycker du att Skellefteå kommun ska växa mot 2030?” 534 förslag och idéer kom in. Elever från 18 skolor deltog. Det är helt fantastiskt.

Det som är intressant är att utskottet även yttrar sig om Umeå ungdomsråd och att samarbete med dom bör utvecklas. Umeå ungdomsråd uttrycker sig i din debattartikel om det hela så här:

Under 2023/2024 bereds en motion om forum för samråd med barn och unga i Umeå kommun.  Motionen använder begreppet “Ungdomsfullmäktige”, men menar i enkelhet att kommunen  ska se över hur ett sådant forum ska organiseras och sedan inrätta ett sådant forum. Som  sakkunniga i frågan bidrog Umeå Ungdomsråd med sakinformation till beredningen. Vi  förklarade relevanta begrepp, hur det sett ut tidigare i Umeå kommun, och att det finns lika  många varianter av ungdomsforum som det finns kommuner i Sverige.  

Den 29 april 2024 ska Umeå kommunfullmäktige fatta beslut om motionen, och tyvärr är  förslaget till beslut att rösta “nej”. I beslutsunderlaget ser vi samma myter som tidigare om  ungas delaktighet. Jämför vi Umeå med andra kommuner så ser vi klart och tydligt att stödet  till ungas delaktighet är lägre, och att en sådan utredning som föreslås i motionen är  välbehövligt och rätt steg att ta. Vi är djupt kritiska till att inget samråd med barn och ungdomar  skett om själva förslaget, vilket i sig fastslår att Umeå kommun behöver sådana strukturer.

Ungdomsrådet avslutar sin artikel med att uppmana umepolitikerna att bifalla motionen.

Att skapa mötesplatser och forum där unga och politiker möts är viktigt. Att låta unga vara delaktiga och utveckla vår kommun är en garant för att vi bygger det Umeå kommun som våra invånare vill ha både nu och i framtiden. På måndag kan Umeåpolitikerna visa hur mycket de tycker att ungas åsikter är värda att lyssnas på i ett samlat forum där politiker och unga möts. 

Imorgon 17 april är det votering i riksdagen om förslaget på ny könstillhörighetslag i Sverige.

M och L har varit pådrivande i frågan men dessvärre är det många inom partierna som hyser stor oro och har försökt förmå sina respektive partier att pausa eller återremittera förslaget. Jag är en av dessa och jag är även ledamot i centralstyrelsen för Liberala kvinnor. Det är många representanter inom kvinnoförbunden hos partierna som försökt förmå sina partier att pausa förslaget och återremittera ärendet. Det är förståeligt att man vill trycka fram en lag som behöver moderniseras men dessvärre går det för snabbt nu och mycket har hänt på kort tid och länder som har infört liknande lag kan man få rapporter från nu om att det inte riktigt blivit så positivt som man trott. Därför hade förslaget behövts skickas ut på ny remissrunda då man nu använder sig av gamla remissyttranden från när S satt i regeringen.

Sedan ett decennium har antalet barn med könsdysfori i västvärlden ökat kraftigt, i Sverige med elva gånger, från 196 barn 2008-2012 till 2160 barn 2018-2022. Behandling med hormoner och mastektomi (borttagande av en kvinnas bröst) är vanligt, i Sverige fick 440 barn hormonbehandling 2017-2021 och den yngsta flickan som fått mastektomi var 14 år. Då medicinsk och kirurgisk behandling av barn med könsdysfori saknar evidens är detta en genuin vårdskandal.

Med det nya lagförslaget kan alltså barn, med målsmans tillåtelse, kunna byta juridiskt kön. Femtio procent av de barn som söker vård för könsdysfori har minst en neuropsykiatrisk diagnos eller annan psykisk ohälsa såsom självskadebeteende, suicidtankar eller annat. Föräldrar runt om i vårt land kämpar med sina barns psykiska ohälsa med allt vad det innebär för både individen och familjen. Genom att föräldrar nu får ansvaret för att låta sitt omyndiga barn byta juridiskt kön kommer pressen att bli ännu större. Utan specialistläkare som stöd och en medicinsk diagnos som grund.

Vad ska man säga till Sveriges föräldrar som känner en enorm press på att skriva under en ansökan de kanske i själva verket inte alls tror på?

I lagförslaget stipuleras det också att icke-binära personer ska få genomgå underlivskirurgi. Det innebär att en person som anser sig varken vara man eller kvinna skall kunna erbjudas en kirurgisk åtgärd för att skapa ett könsorgan som varken är manligt eller kvinnligt. Det här, påstår man, ska ske med ”vetenskap och beprövad erfarenhet” som grund. Varken vetenskapen eller den beprövade erfarenheten något om könsneutrala könsorgan, hur ska man lösa detta?

Det är förståeligt att förslaget är framtaget med de bästa intentioner att hjälpa en utsatt grupp transpersoner men den kommer få oanade konsekvenser även för andra. För tonåringar som letar efter sin plats och identitet i världen. För den växande gruppen flickor med psykiatriska diagnoser som söker en lösning för sitt mående. För de pojkar som inte passar in i pojkmallen. Men också för de kvinnor som oroar sig för om de kommer att möta en vuxen med manliga könsorgan i duschen på simhallen.

En sista bedjan till riksdagsledamöter oavsett parti – se till att lagförslaget går på återremiss så nya fakta kan bedömas och lösningar finns på plats för att hantera de problem som lyfts i debatten – av både specialistläkare och forskare men också av helt vanliga människor. Annars kan det här leda till en genuin vårdskandal precis som så många har lyft i debatten. 

En fråga som dominerat i debatten hos regionpolitiken senaste tiden är den om matproduktion på sjukhusen i länet och huruvida även Lycksele lasarett ska bli tvungna att få mat levererade i plastlådor. För den insatte så beslutade regionstyrelsen i veckan att patienter således på Lycksele lasarett ska få matlådor från Umeå levererat till sig i stället för mat som lagas på plats vilket möttes av stor besvikelse i Lycksele. Förståeligt. Har man ett uppskattat kök på plats som lagat färsk mat åt patienterna så är det att föredra.

Att det ska vara miljövänligt, säkert vid kris, en kostnadsbesparing, valfrihet gällande antalet rätter och med en lång hållbarhet (med upp till en vecka!) var fördelarna tyckte man. 

Det sistnämnda vill jag lyfta upp som jag inte sett skrivits om något i debatten. 

Om det är något vi behöver prata om så är det alla vidriga ingredienser som tillsätts i maten som inte bör höra hemma där. Man brukar säga att mat är medicin också. Huruvida dessa plastlådor enligt en metod som gör hållbarheten upp till en vecka är medicin är jag skeptisk till. Särskilt då hållbarheten blir lång pga massor av konstgjorda tillsatser i maten. 

I februari var flera partier inklusive mitt eget och smakade på dessa plastlådor hos upphandlade Medirest som sköter plastlåde-matlagningen. Jag tog foto på ingredienserna på min serverade plastlåda (se nedan bild).

Vad sägs om socker, glukossirap, jästextrakt, modifierad stärkelse, maltodextrin, smakförstärkare, mononatriumglutamat, dinatriumguanylat, dinatriumsirap, förtjockningsmedel, stabiliseringsmedel, aromer, färgämnen till lunch eller middag?

Nej tack, inte jag i alla fall. Jag säger nej till en matlåda som lagades för sju dagar sedan fullproppad med konserveringsmedel och socker. Eller vad tycker du, kurrar det i din mage?

Sjukhus bör erbjuda hälsosam och näringsrik kost, då får vi även friskare patienter. Tror jag!

Varför fungerar inte färdtjänsten som den ska i Umeå kommun? Nu får det vara nog!

I måndags var det kommunfullmäktigesammanträde och jag hade en interpellation på dagordningen som handlade om färdtjänsten i kommunen. Som ni kanske sett har Västerbottens-Kuriren i sin granskning av färdtjänsten i kommunen rapporterat om allvarliga problem för de som har färdtjänstbeslut. Det är långa förseningar, taxibilar som inte dyker upp och taxichaufförer som enligt uppgift vänder när de ser att personen de ska hämta har rullstol. Kunderna känner sig illa behandlade av chaufförer, vilket skapar frustration och oro för säkerheten.Trots regler och avtal, möten, kommunen och taxibolagen sinsemellan så verkar problemen fortsätta. 

Personer med funktionsnedsättningar av olika slag är en grupp med rättigheter och ska kunna leva sitt liv precis som alla andra utan funktionsnedsättningar. De ska också kunna ta sig från punkt A till punkt B för att delta i skola, arbete, fritidsaktiviteter på utsatt tid och ha en meningsfull vardag.

Med anledning av detta ställde jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (L) som besvarades av tekniska nämndens ordförande Christina Bernhardsson (S):

1. Vad händer med alla anmälningar som rapporteras in av kunderna till kommunen och varför får inte kunden återkoppling på anmälan?

1. Hur tänker berörda nämnder som hanterar färdtjänst och dess beslut agera för att komma till bukt med problematiken med Cabonline?

1. Hur kommer det sig att Cabonline kan bestämma sitt eget vitesbelopp vad gäller avvikelser?

1. Hur ska Umeå kommun hantera en kommande upphandling av färdtjänst för att undvika samma problematik med upphandlad aktör?

Jag tycker att utifrån svaren jag fick att kommunen hanterar uppföljning av avtal mindre bra. Jag önskar att man sätter hårt mot hårt mot leverantören som faktiskt måste bättra sig. Det går inte att som leverantör skylla på ”vädret” i vinter och att det är anledningen att det strulat så mycket. Strulet har ju pågått långt innan vintern kom och i flera års tid. Som tur är ska en ny upphandling av färdtjänst göras under hösten då den gamla gått ut och då har kommunen chans att verkligen göra rätt för sig och stipulera villkor mot bolagen som deltar i upphandlingen.

Jag kommer återkomma i frågan litet senare när upphandlingen gjorts för att se vad som skiljer sig åt i den gamla upphandlingen. Har man inte ändrat något och samma bolag vinner upphandlingen igen utifrån tidigare samma villkor så har styrande politiker inte gjort sitt jobb.

Jag hoppas att i och med granskningen av VK och att vi politiker uppmärksammat problemet, att Cabonline tar och skärper till sig nu, oavsett väder och vind. Sedan vill jag uppmana alla som nyttjar färdtjänst och stöter på strul med detta att anmäla varenda sen ankomst eller annat som strular!

Jag blir så oerhört frustrerad och ledsen över er alla som nyttjar färdtjänst och som kommer sent eller inte alls till skola, arbete, möten, aktiviteter och annat som rör er vardag. Det blir en stor osäkerhet som skapar onödig stress och det är något ni inte ska behöva känna. Punkt.

Kunskap är den viktigaste faktorn för att stärka människans möjlighet att leva i frihet. Utbildning och kunskap ger människan möjlighet att, utifrån sina egna förutsättningar, förbättra sin livssituation.

Liberalernas ståndpunkt är klar. Vi prioriterar en hög personaltäthet inom skolan för att uppnå studiero och trygghet samt en god kunskapsutveckling. Elever som halkar efter ska få stöd och elever som kan gå före ska få utmaningar. Det kräver en skolpolitik som står för kunskap, värnandet av lärarnas kunskapsuppdrag och som ser behovet av höga förväntningar på alla elever.

När svensk skola är som bäst är den fantastisk – men allt för ofta brister den.  Sveriges elever och lärare förtjänar en skolpolitik som vågar möta skolans utmaningar och som alltid sätter kunskap i första rummet. Med Liberalerna i regeringen sätter vi skolan åter i fokus och tar tydliga steg mot att förbättra den svenska skolan. Detta ska partiet även göra i Umeå kommun.

Med anledning av detta har Liberalerna i Umeå beslutat att utse Anders Norqvist till talesperson för  skolfrågorna i kommunen.

Anders har erfarenhet om skolfrågor efter att ha suttit i För- och grundskolenämnden 2019-2022 och han sitter för närvarande i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Anders är också ledamot i kommunfullmäktige.

Det behövs en kulturförändring i samhällets syn på barns tillgång till skärmar. I skolan och på fritiden. Nätjättar som Snapchat och Tiktok måste börja jobba med föräldrarna – inte emot dem. Liberalerna agerar nu mot barns skärmberoende. 

Detta tycker jag är bra och det är lite tråkigt att det här har missuppfattats av många att det handlar om förbudspolitik. För mig handlar det om att uppmärksamma ett stort problem som är väl konstaterat bland inte minst forskarna som nu ser resultatet av alla beroende iPad/mobil-ungar. Min fundering är dock vad gäller föräldrar som också är beroende av sina mobiler. För om inte föräldrar som har samma beteende förändras, hur ska barn förändras då? Barn gör som vuxna gör.

Så därför är jag något skeptiskt till nattlås på mobiler som föräldrar föreslås nedan bestämma om men om inte föräldrar anammar samma sätt och frigör sig också från vår tids beroendeframkallande elektronik så tycker jag att det är problematiskt.

Men detta är sanningen:

För mycket skärmtid har negativa konsekvenser för barn. Skärmanvändningen bidrar till försämrad inlärning, sämre språkutveckling och koncentrationssvårigheter. Många föräldrar känner en oro över barnens skärmtid och i många hem är det en ständig källa till familjebråk.

Därför lägger nu Liberalerna i regeringen om politiken, med mobilfria dagar i skolan, lagstiftning för att alla elever ska ha rätt till skolböcker av hög kvalitet och stopp för ogenomtänkt användning av skärm i förskola och skola. Istället satsar vi stort på riktiga böcker till eleverna, barn lär sig bäst med papper och penna.

Skärm- och sociala medierberoende är på väg att bli ett folkhälsoproblem som drabbar barnen även utanför skolan.

Sociala medier tar mer och mer plats i barns liv – tre av fyra barn på lågstadiet använder sociala medier dagligen. I åldersgruppen 9-12 år använder 12 procent sociala medier mer än tre timmar per dag, en ökning med 400 procent sedan 2018 enligt Mediemyndigheten. Och forskarnas larm är att vuxenvärlden måste reagera.

Därför vill Liberalerna:

Sätta stopp för barns nattskrollande. För många barn fastnar i sociala medier istället för att sova på nätterna. Långt fler ungdomar lägger sig efter klockan 23 en vardag nu jämfört med hur det var på 1980-talet. Sömnbristen riskerar att leda till ökad psykisk ohälsa och sämre skolresultat. Därför vill Liberalerna ge föräldrar bättre verktyg till föräldrar genom att grundinställningen ska vara att stora plattformar, spel och streamingtjänster är nedstängda för barn nattetid om inte föräldrar anger något annat.

Att målsmans godkännande ska krävas för att barn ska gå med i sociala medier. Allt mer tyder på att för hög användning av sociala medier inte är bra för barn. Sociala medier är beroendeframkallande och fulla med skadliga ideal. Makten ska ligga hos föräldrarna, inte teknikjättarna. Liberalerna vill därför att det ska krävas målsmans godkännande för att gå med i sociala medier.

Inrätta en inrätta expertkommitté för att se över barns skärmanvändning. Efter inspiration av Frankrikes president Emmanuel Macron vill vi tillsätta en expertkommitté för att ta ett brett grepp om ungas skärmanvändning och nå en sund reglering av användning av skärmar för barn.

Mobilfria skoldagar. Mobilerna i skolan stör även när de inte används på lektionerna. Istället för att snacka med kompisarna och spela pingis fastnar många elever med näsan i mobilen. Vi vill att skolan ska vara en motvikt mot Tiktokhjärnan.

Läs mer:

L vill ha barnlås på mobiler – inga sociala medier efter klockan 23.00 https://sverigesradio.se/artikel/l-vill-infora-barnlas-pa-mobiler-inga-sociala-medier-efter-klockan-23-00

Liberalerna vill begränsa ungas användning av sociala medierhttps://www.dn.se/sverige/liberalerna-vill-begransa-ungas-anvandning-av-sociala-medier/

Nya råd: Små barn ska inte använda skärmar alls https://www.dn.se/sverige/nya-rad-sma-barn-ska-inte-anvanda-skarmar-alls/

Forskarlarm: Ta ifrån barnet mobilen på natten https://www.dn.se/sverige/forskarlarm-ta-ifran-barnet-mobilen-pa-natten/

Regeringen tar bort kravet på skärmar i förskolanhttps://www.dn.se/sverige/regeringen-tar-bort-krav-pa-skarmar-i-forskolan/

Grundskolan ska bli helt mobilfri
Tidöpartierna överens: Grundskolan ska bli helt mobilfri – DN.se

Idag är det internationella kvinnodagen och dagen till ära har jag tillsammans med andra gruppledare i länet en debattartikel i VK tillsammans med jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L).

Här kommer artikeln i sin helhet:

Liberal feminism handlar om att varenda människa ska ha möjlighet att styra sitt liv. Det har vi tagit strid för sedan vi slogs för kvinnors rösträtt. Vi är stolta över att Sverige har blivit ett av världens mest jämställda länder, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Jämställdhetsarbetet har på många sätt misslyckats på grund av den förra regeringens passivitet. Mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer är fortfarande ett omfattande samhällsproblem. Och hedersförtrycket är, trots år av löften från ledande politiker, fortfarande en skamfläck i vårt samhälle.

Med Liberalerna i regeringen ser vi till att vända utvecklingen. Lagstiftningen skärps, stödet till utsatta förbättras och myndigheternas arbete effektiviseras. Låt oss ge tre konkreta exempel:

1. Just nu genomförs ett skifte i rättspolitiken. Ett skifte från fokus på gärningsman till brottsoffrets behov av upprättelse och samhällets behov av skydd. Inte minst är en kraftfull kontaktförbudslagstiftning en viktig del när det kommer till att skydda kvinnor och barn från våldsamma män.

2. Regeringen tar på allvar tag i det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Bland annat ser vi till att förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggiften kartläggs. Vi vidtar också åtgärder för att barn inte ska föras ut från vårt land mot deras vilja och vi ser till att med kraft bekämpa hedersförtrycket inom skolans värld.

3. Sist men inte minst. De öronmärkta summorna för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck överstiger tidigare regeringars öronmärkta satsningar inom jämställdhetspolitiken, såväl 2023 som 2024. I år avsätts 600 miljoner kronor för att vända utvecklingen.

Detta är bara några av många åtgärder som just nu genomförs för att öka friheten för fler. Att bekämpa mäns våld mot kvinnor, annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att bekämpa grova brott, men också om frihet, trygghet och jämställdhet. Det handlar om att stå upp för vårt öppna samhälle – i alla lägen.

Paulina Brandberg (L) Jämställdhetsminister

Hanna Lundin Jernberg (L) gruppledare Liberalerna Umeå

Victoria Hvirfvel (L) gruppledare Liberalerna Lycksele

Maria Lundqvist Brömster (L) gruppledare Liberalerna Nordmaling

Nicke Grahn (L) gruppledare Liberalerna Dorotea

Torsten Lundborg (L) gruppledare Liberalerna Åsele

Liberalernas Umeås fullmäktigeledamöter har skickat in en motion till fullmäktige där vi yrkar på att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att utreda möjligheten att fördjupa relationen med Taiwan genom ett tydligt tematiskt partnerskapsprojekt eller vänortsavtal.

Mer om detta skriver jag och Anders Norqvist tillsammans med en av Liberalernas toppkandidater i EU-valet Simona Mohamsson i debattartikel hos Västerbottens-Kuriren.

”Vår inställning är enkel: Umeå ska alltid sträva efter att etablera sina samarbeten och utveckla utbyte med städer som inte bara delar utmaningar och intressen med Umeå utan som också står för demokratiska värden och respekterar mänskliga rättigheter.

Kinas upptrappade aggressioner mot demokratin Taiwan måste mötas av den fria världens solidaritet och fördjupade lokala samarbete”

I dagens Västerbottningen har Liberalerna Umeås fullmäktigegrupp en insändare publicerad som handlar om de frågor som partiet satte högst på agendan inför valet 2022 och som vi vill driva under mandatperioden.

I hela vårt Umeå vill Liberalerna att det ska det både löna sig att utbilda sig, arbeta och driva företag, men också finnas ett socialt trygghetsnät som fångar upp när man behöver hjälp eller stöd i livet. En politik med både hjärta och hjärna.

Som nybliven gruppledare ser jag fram emot att sätta Liberalernas frågor ännu tydligare på dagordningen. Det är snart dags för andra halvlek i pågående mandatperiod så det är dags att kavla upp ärmarna.

Insändaren i sin helhet: