Etikett: unga

Det krävs annat än bara mer pengar till skolan!

Av , , 1 kommentar 5

Svenska resultat i PISA-undersökningen utvecklas sämst av alla mätta länder. De flesta politiska partier tävlar nu i att förklara vilka orsaker som ligger bakom tappet och sammantaget förenklas bilden genom en vilja att lösa allt med mer pengar.

Det är politiskt bekvämt att kräva mer resurser till skolan för att lösa problem. Genom att föreslå mer pengar, mer lärare eller högre lön är det enkelt att visa på handlingskraft. Det är dock en medicin som kan ge långtgående biverkningar.

Att Sverige idag har bland de högsta skattetrycken borde ju borga för toppbetyg ifall pengar vore allt. Nu är det dock inte så. För hur motiverade blir elever, föräldrar och samhälle av kunskapens dygd, genom att mer pengar forslas in i verksamheterna? Knappast avsevärt.

En läsförståelse och matematikkunskap på dalande trend är något att oroa sig över. För även fast vi i Sverige generellt klarar oss bra även efter skolgången, så är dessa två ämnen essentiella för att vi ska kunna utveckla och förvärva nya kunskaper och ta till oss information. Utan denna kunskap blir inlärningen långsam och frustrerande för eleven.

Utöver de sjunkande resultaten markerar PISA-undersökningen att svenska elever ger upp snabbt när uppgifterna blir för svåra och i större utsträckning kommer för sent till lektionerna. Två faktorer som inte går att mäta i betyg eller pengar, utan i attityder och värderingar.

I någon mening är vår inställning till skolan och bildandet det mest centrala. Den bräcker inlärningens barriärer. En avgiftsfri skola får inte tas för att vara utan värde. I de rutinmässiga vistelserna i skolan får berättelsen om varför eleverna går dit inte gå förlorad. Den om bildningens egenvärde och varför en bra framtid startar med att vi lär oss läsa, skriva och räkna. Den berättelsen får inte bli förtappad i en syn där skolan bara finns till.

Människor är inte som ett digitala minne som vi pluggar in i datorn och förflyttar information och kunskap till. Eleverna måste känna en mening och ett suktande engagemang för att ta till sig kunskap. Förebilder, där samhället, föräldrarna och lärare uppvärderar kunskap, prestation, flit och hårt arbete.

Skolans förmedling av dessa värden är centrala för att lyfta elever med svagare utbildningsbakgrund. Föräldrar och kanske en omgivning som generellt inte väcker detta intresse. Det är ett viktigt uppdrag som inte får gå förlorat.

Svensk skola upplever förstås ett mer mångfacetterat problem, som sträcker sig från lärarutbildning till löner och lärarledd undervisningstid. Långt över alla politiska styrmedel hägrar dock en lösning som kan ge fler nyckeln till kunskapens källa. Men då krävs ordning och reda i skolan, lärare som ges legitimitet i klassrummet och en positiv syn på kunskap och bildning redan i tidig ålder. Endast där kan dörren öppnas till bildningens rikedom.

 

1 kommentar
Etiketter: , , , , ,

Det behövs reformer för fler unga i arbete

Av , , Bli först att kommentera 3

Skriver tillsammans med Ordförande i KDU Västerbotten, Charlotta Enqvist denna debattartikel om behovet av fler unga i arbete

http://norran.se/2013/10/debatt/det-behovs-reformer-for-fler-unga-i-arbete/

 

Ett jobb är mer än en inkomst och en skatteintäkt för kommunen. Ett arbete att gå till är en central del i människors välmående, och något som ger gemenskap, självförtroende och makt över ens egen vardag.

För ungdomar är ett jobb mer än så. Det är också en viktig ingång till att lära sig rutiner, social kompetens, hur en arbetsplats fungerar och att förstå rättigheter och skyldigheter som följer med ett arbetsliv. Färdigheter som får en att växa som människa och som även är viktiga i det vardagliga livet.

Men för många unga ser arbetsmarknaden inte så ljus ut. Sverige brottas med en betydande arbetslöshet, som dessvärre riskerar att bli långvarig – dels utifrån konjunkturproblem, men även på grund av svensk arbetsmarknads strukturella problem.

Vi kan i Sverige inte påverka världsekonomins problem i sin helhet. Men vi har ett betydande utrymme för att utveckla svensk arbetsmarknad till det bättre, så att fler ungdomar och andra långt från arbetsmarknaden har bättre förutsättningar till jobb.

Vi unga kristdemokrater välkomnar den satsning regeringen nu gör med lärlingsutbildningar. Detta är något som vi i KDU drivit som en del i en arbetsmarknad där fler inkluderas. Det kommer dock att behövas mer för att de strukturella problemen ska lösas och trösklarna sänkas så att ungdomar som lämnar skolan ska kunna skaffa sig ett jobb.

Vi unga kristdemokrater föreslår att:

  • Turordningsreglerna i las avskaffas för att ge kompetens – inte ålder – en större betydelse.
  • Arbetsgivaravgifterna för unga fortsätter att sänkas för att minska kostnaderna för att anställa.
  • Ingångslönerna sänks för att minska produktivitetskraven för de första jobben.
  • Fortsatt sänkta skatter på arbete för att uppmuntra till flit, sparande och företagande.

En bra framtid börjar med att unga får möjlighet att försörja sig själva och växa med arbetslivet. Kostnaden för ungdomar utan framtidstro, och med känsla av utanförskap, är långt mycket större än kostnaderna för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden.

Thomas Nordvall
ekonomi- och arbetsmarknadspolitisk talesperson KDU

Charlotta Enqvist
ordförande KDU Västerbotten

 

 

Barnminister Maria Larsson på besök!

Av , , 4 kommentarer 7

Maria Larsson besökte igår (och idag) Umeå där hon under gårdagen besökte en skola, hade pressträff med bl.a. VK och följde med ungdomspolisen i Umeå för att tala om den eskalerande användningen av droger- främst spice och cannabis- bland våra ungdomar. 

 

Jag har tidigare skrivit om detta via bloggen och insändare, om vikten av ett aktivt motverkande av droganvändning. Förutom en självklart restriktiv lagstiftning måste vi förstå bakgrunden till varför fler och fler tar till droger. Vi måste också inse att det främst genom vuxna, föräldrarna inkluderat, som denna restriktion kan verkställas. 

Maria pratade idag på kristdemokraternas vårstämma om hennes besök hos ungdomspolisen. Dessa poliser, som förtjänstfullt arbetar speciellt inriktat på våra unga medborgare i Umeå, berättade om en gemensam nämnare som de såg bland de ungdomar som drogar och ”är på glid”: Brist på stöd från vuxna. En vuxenvärld som inte finns där för dem. Som inte ser dem. Som inte är förebilder, auktoriteter och vägvisare i en krånglig värld. 

Det är här vi har en viktig grundpelare i arbetet mot droganvändning! 


Från kristdemokraternas sida ser vi familjen, de små gemenskaperna som de viktigaste beståndsdelarna för ett gott samhälle. Vi måste föra en politik som ger föräldrarna mer tid för sina barn, där det egna ansvaret upprustas och där solidaritet mellan människor möjliggörs av det civila samhället. 

Trygghet och gemenskap ska genomsyra våra ungas uppväxt! 

 

Viktigt med idrott och hälsa i skolan!

Av , , 2 kommentarer 12

Debattinlägg i dagens VK

 

Att det är viktigt att träna när man är äldre vet vi, men det är minst lika viktigt att träna när man är barn. På fritiden sitter barn allt mer still, och till följd av det ökar barnfetman. Investeringar i barns hälsa syns inte förrän långt fram i tiden, men vi måste våga investera i saker som sträcker sig längre än en mandatperiod.

Hälsa, välbefinnande och skolprestationer måste prioriteras. En grupp forskare i Skåne har studerat vilka effekter idrott i skolan får. En grupp elever har haft daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter. En kontrollgrupp fick nöja sig med idrott två gånger i veckan, som är det vanliga idag. I gruppen med daglig rörelse var det sju procentenheter fler som klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan än i kontrollgruppen. Framförallt var det killarnas resultat som förbättrades, och killar presterar ofta sämre än tjejer i skolan idag. Killar med idrott varje dag hade dessutom betydligt högre betyg i svenska, engelska, matematik och i idrott och hälsa än killar i kontrollgruppen.

Denna kunskap måste tas till vara. Här ser vi en åtgärd som ger dubbla positiva effekter. Det ger både bättre skolresultat och bättre hälsa. Fysisk hälsa ger också mental hälsa. Skolhälsovård ska inte bara vara skolsjukvård, det måste vara skolfriskvård också.

Att öka andelen fysisk aktivitet kan utöver de positiva effekterna på både skolprestationer och hälsa också öppna upp för en mer aktiv fritid. Det är i gemenskap med varandra som vi utvecklas som människor. Familjer, vänner, skola och fritidsaktiviteter är grundläggande för att vi ska må bra. En fungerade och aktiv fritid ger mer än bara hälsomässiga fördelar. Föreningslivet är en utbildning i demokrati och ger en ökad förståelse för hur samhället är uppbyggt. Där får man förebilder men ofta blir man också en förebild för andra.

Genom att prioritera den fysiska aktiviteten skapas tidigt en vana av att träna som man har med sig genom livet. Många framgångsrika studenter idrottar parallellt med sina studier, och många framgångsrika idrottare har studerat vid sidan av träningen. Man blir faktiskt bättre på det man gör om man gör annat också.

Forskningen visar hur vi kan förbättra resultaten i skolan. Nu måste vi agera. Inte minst eftersom de elever som framför allt halkar efter kunskapsmässigt och hälsomässigt också ofta lever i ekonomiskt och socialt utsatta sammanhang. Då är det särskilt viktigt att forskningen tas tillvara i utformningen av skolan. Alla barn har rätt till hälsa, kunskap och så goda uppväxtvillkor som det överhuvudtaget är möjligt.

 

David Lega

Andre vice partiledare (KD) och kommunalråd i Göteborg

 Thomas Nordvall (KD)

Ledamot För- och grundskolenämnden i Umeå