WebDev i Umeå och kvinnor i IT-branschen

Av , , Bli först att kommentera 0

Igår var jag på IT-konferensen WebDev som anordnades i Folkets hus. En dag fylld av inspirerande föreläsningar, framtidspepp och halstrad lax. Jag ska inte gå in mer på vad föreläsningarna handlade om, de som är nyfikna på det kan läsa på

http://www.infotechumea.se/webdev-greppar-framtidsfragor

Med tre minuter kvar av den avslutande paneldebatten twittrade någon i lokalen och konstaterade att det nästan bara var snubbar på konferensen, hur får vi fler kvinnor till IT-branschen? Det hann aldrig bli någon debatt av den frågan, men en av föreläsarna, Linda Tolj, hann i alla fall rekommendera en artikel från InternetWorld som heter Startups som hatar kvinnor. Intressant läsning.

http://internetworld.idg.se/2.1006/1.530410/startups-som-hatar-kvinnor

Själv blev jag peppad på att köra nåt litet programmeringprojekt med mina döttrar framöver. Inte för att de ska välja en IT-utbildning framöver, utan för att de faktiskt ska ha en aning om vad de väljer eller väljer bort nån gång framöver när det blir dags att välja en gymnasie- och högskoleutbildning. Lite enkel HTML och CSS kanske är en bra start?

 

Kvinnor som slår män

Av , , 2 kommentarer 5

UPPDATERING: I en kommentar nedan har jag blivit uppmärksammad på att Nationella sekretariatet för genusforskning inte utfört forskningen, och att Gunilla Krantz helt saknar koppling till NSG. Jag har därför ändrat i inlägget.

Dagens genomsurfning av dagstidningarna ledde mig in på en intressant ledare av SvD:s Per Gudmunson.En forskargrupp vid Sahlgrenska har publicerat en studie av våld i nära relationer där de kommer fram till en massa intressanta saker, men där en sak kommer som en överraskning åtminstone för mig och det är att om man bara räknar antal så är det ungefär lika många man som kvinnor som blivit utsatta av våld av sin partner. Ungefär 10%. Forskarna förtydligar sina resultat med att kvinnor generellt drabbas mycket hårdare av våldet och att huvuddelen av de slagna männen också tillhör de som själva slår. Genomslaget i media av pressmeddelandet från forskningsgruppen tycks ha överraskat dem rejält på grund av det fokus som gavs till att så många män är utsatta, och inte alla deras andra spännande resultat. Jag vet inte om man ska vara så förvånad egentligen, det tillhör ju medielogiken att oväntade saker får mer medieutrymme än de väntade. Hursomhelst så reagerar, en av forskarna, Gunilla Krantz med att sluta att ställa upp på intervjuer mm eftersom intervjuerna tenderar att fokusera på fel sak, nämligen att det kan vara synd om männen som får spö också. Då SVT:s debatt vill göra ett program om forskningen får de svar:

krantz 2 krantz 1

 

Vänta nu! Har vi på allvar en forskare i genusfrågor på Sahlgrenska som inte vill att det pratas om kvinnors våld mot män för att det ”skulle enbart leda till att arbetet med mäns våld mot kvinnor försämras än mer”. Forskargruppen kan heller inte ”gå med på att du eller nån annan tar upp vår studie i något TV-program”. Man får lite sektvibbar av den forskargruppen. Eller för att citera Gudmundson i hans ledare ”Så fungerar ideologiskt driven forskning.”

Nä, hör ni, jag tycker då inte att vi ska sluta prata om att ett och annat barn får brännskador av strykjärn på Lundsberg bara för att det finns många fler barn som misshandlas och utsätts för incest i sina hem, vilket hade följt samma logik som Krantz använder.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ovalkomna-resultat-tystas_8661668.svd

http://www.svt.se/nyheter/sverige/professor-vill-stoppa-debatt-om-egna-mansvaldsstudien

http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/man-mer-utsatta-for-vald-i-relationen-an-kvinnor.cid1185940

Mcdonalds och Heinz, ickenyhet

Av , , Bli först att kommentera 3

Min vana trogen surfar jag dagligen igenom de stora svenska dagstidningarnas sajter. En nyhet de senaste dagarna som jag nog tror nått samtliga de stora tidningarna (åtminstone Aftonbladet, DN och SvD) är att McDonalds slutar servera Heinz ketchup. Men så jävulskt ointressant. Hur tar sig nyheten in till svenska nyhetssajter? Är det ingen som gör någon koll av rim och reson av nyheterna längre? Att kvällspressen går igång på vad som helst är ju ingen nyhet, men DN och SvD?

http://www.dn.se/ekonomi/burger-king-vd-till-heinz-blev-for-mycket-for-mcdonalds/

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mcdonalds-och-heinz-lamnar-varandra_8661060.svd

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17731747.ab

Porrkungar och användbarhetsexperter

Av , , Bli först att kommentera 5

Idag ska jag betrakta benämningar på olika yrken. De flesta yrken har värdeneutrala benämningar. Jurist, lärare, pedagog, sjuksköterska, försäljare osv. Sen finns det yrken där ett värdeladdat ord ingår i den rena titeln eller så är den värdeladdade benämningen något som ofta används i folkmun. Ett gammalt exempel som väl knappast används numera är filmstjärna. Numera säger man väl nästan alltid skådespelare. I filmstjärna är ju det positivt laddade ordet ”stjärna”. Andra värdeladdade ord som förekommer är ”expert”, ”specialist”, ”mogul” och ”kung”. I pressen benämns till exempel Berth Milton (ägare (?) till porrkoncernen Private) som porrkung. Aktörer i porrfilmer benämns ju också ofta som porrstjärnor. Varför just i porrbranschen? Är alla i den branschen jävligt bra på sitt yrke så att de förtjänar att ha en positivt laddad titel?

Användbarhetsexpert är ett exempel där det värdeladdade ordet förekommer i den faktiska titeln vilket är lite underligt. Petar man på ”expert” eller ”specialist” på några slumpmässiga yrken låter det ju bara otroligt konstigt. Lärarexpert, barnmorskeexpert, telefonistspecialist.

Jag vill nog inte ha något särskilt sagt med det här, mest bara en sak som jag noterat och som jag inte förstår mig på.

Nya vk.se. Plusskiten till exempel

Av , , 5 kommentarer 12

Jag har haft det stora nöjet att följa de stora dagstidningarnas utveckling på webben. Jag minns med ett leende på läpparna tiden då expressen.se bestod av reklam för tidningen, det var i stort sett en bild av omslaget på dagens Expressen, och inga artiklar gick att läsa. Mycket har hänt sen dess, och vi har gått från nästan allt tillgängligt och gratis till olika former av betalmodeller för tidningarna. Omstöpningen av vk.se liknar dock lite väl mycket den första expressen.se-versionen.

Jag förstår att tidningarna inte vill ge bort hela innehållet gratis, och att man vill ta betalt på ett eller annat sätt av läsarna.

Några varianter som förekommer:

1. Bara lägga ut en mindre del av papperstidningsinnehållet på webben, men tillräckligt mycket för att få läsare till webben. I denna lösning kan det också förekomma att man publicerar delar av artiklar med ett frestande ”Läs mer i dagens tidning” på slutet. VK och Folkbladet har båda fram till i måndags använt sig av den varianten.

2. Ta betalt för längre artiklar, temareportage, och andra lockartiklar. DN.se och aftonbladet.se gör det med framgång. Deras sajter har fortfarande massor av gratisartiklar, de smög igång sina Plustjänster och nu kan man ana att de ökar dosen Plus till förmån för gratisdelen, men med omdöme.

3. Nästan inget gratis. Vk.se och folkbladet.nu har valt den lösningen. I ett slag blev sajterna närmast oläsbara för oss icke-prenumeranter. De har inte den goda smaken heller att bjuda på ingressen till artiklarna som till exempel aftonbladet gör. Det finns ju numera väldigt få anledningar att gå in på vk.se om man inte har plustjänsten. Vi vk-bloggare lär ju få se minskade trafikmängder också.

4. Viss mängd gratisläsning. Svd.se låter läsarna läsa ett visst antal artiklar gratis varje månad, men sen måste man betala. Deras lösning för att förhindra gratisläsning var i och för sig en aning naiv (jag har i tidigare blogginlägg berättat hur man går runt det skyddet).

5. Nu vet jag inget exempel på det från tidningsvärlden, men många betallösningar, till exempel Spotify, bygger på att man kan få en gratisversion som är hyfsad, men där betalversionen är mycket bättre och reklamfri. Att Pluskunderna ska behöva få reklam när de läser sina Plusartiklar känns inte helt klockrent.

Min personliga tro är att vk.se och folkbladet.nu visserligen kommer att ha kvar sin Plustjänst, MEN att den väldigt stora majoriteten Plusartiklar kommer att minska. De kommer att se trafiken till sajten minska i så stor omfattning att de kommer att ha en lösning som är mer lik aftonbladets. Annonsörerna på vk.se vill säkert att även gratisläsarna ska få en chans att se annonserna, och det blir ju lite svårt om gratisläsarna tröttnar på att bara få läsa rubriker istället för artiklar.

 

En halv sanning är också en lögn av Hanne Kjöller

Av , , 5 kommentarer 2

Det finns ett antal ledarskribenter och krönikörer som jag gärna läser. De spänner från höger till vänster och är oftast läsvärda oavsett om jag håller med dem i sakfrågorna eller inte. Ett annat perspektiv på saker och ting är allt som oftast berikande. Några exempel på skribenter som jag brukar läsa är Lena Mellin, Jan Guillou, Hanna Fahl, Peter Wolodarski och Hanne Kjöller. Extra nyfiken blev jag därför för några veckor sedan då Kjöller fick smaka på mediedrevet för sin bok En halv sanning är också en lögn. Man kunde läsa att Janne Josefsson tydligen var felciterad och att Ekoredaktionen var förbannade. Gellert Tamas passade på att såga Kjöller också, inte för det hon skrivit i boken utan annat hon skrivit om på DN:s ledarsida. Den mer allmänna kritiken från de som inte förekommer i boken gick ut på att Kjöller visserligen skrivit en bok om ett intressant ämne, men att hon är lika god kålsupare själv. För er som inte följt skriverierna och inte vet något alls om boken så handlar den kortfattat om journalistik som avsiktligt låter bli att lyfta fram nyanser i sin rapportering för att stenhårt driva en viss linje, eller journalister som låter bli att ställa kritiska kontrollfrågor till vissa intervjuobjekt eller helt enkelt låter bli att göra den mest basala faktakontroll. Hon går till exempel till hårt angrepp mot stora delar av ”tycka synd om journalistiken”. Hon går igenom medielogiken runt offerrollen, skurkrollen mm. Hur kommer det sig att tjänstemän på Migrationsverket alltid är de som kritiseras vid uppmärksammade fall där människor nekas uppehållstillstånd vid sin sista överklagandemöjlighet? Migrationsverket tar det första beslutet, när det sedan överklagas avgörs fallen i en rättssal. De som sitter i rätten brukar klara sig bra i mediestormen (läs: de brukar aldrig intervjuas alls), så även de som faktiskt har bestämt reglerna, dvs. politikerna.

Tvärt om vad man kan tro så är boken ingen uppräkning i namn på journalister som ofta eller ibland gjort dåliga reportage. Kjöller går visserligen igenom ett stort antal fall där hon beskriver vad som varit felaktigt, extremt vinklat, undanfallande osv. men hon nämner ytterst sällan namn. Några nämns, t.ex. Janne Josefsson, Hannes Råstam, Anna Hedenmo och Lotta Gröning, men för det mesta hänvisas bara till artiklar i namngivna tidningar eller reportage i namngivna TV-program.

Kjöller svingar sitt mediala basebollträ mot tunga namn och instanser, eller vad sägs om Aftonbladet, Kalla Fakta, Uppdrag Granskning, DN, Ekot, Sveriges Radio och Agenda. Att några av dessa skulle svinga tillbaka var väl knappast oväntat, men det är synd att debatten efter boken mest bara gått ut på att Kjöller gjort misstag i sin bok, och ingen debatt alls om problemet med den typ av reportage som hon exemplifierar. Men det kanske är naivt att vänta sig en livlig medial debatt om detta, då måste ju journalisterna kritisera varandra, och då blir det ju inte så mysigt längre. Tycka vad man vill om Kjöller och det hon brukar skriva på DN:s ledarsida, men hon är tuff, jävligt tuff.

Hur var boken då? Välskriven och med ett mycket intressant innehåll. Oavsett om man väljer att fästa någon vikt vid enskilda ”case” som Kjöller går igenom eller inte så kommer man att läsa och se vissa typer av reportage med andra glasögon framöver. Läs boken.

2013-10-18 18.44.08

 

Kjöller på DN-debatt:

http://www.dn.se/ledare/signerat/god-vilja-kan-ocksa-klamma/

Några ställen att köpa boken om man inte gör som jag, dvs. lånar på bibliotek 🙂

http://www.adlibris.com/se/bok/en-halv-sanning-ar-ocksa-en-logn-9789173374989

http://www.bokus.com/bok/9789173374989/en-halv-sanning-ar-ocksa-en-logn/