Jaha, då har projektledaren för kvinnohistoriska museet sagt upp sig. Lokalpolitikerna går igång.
En sammanfattning för er som inte känner den rätta motivationen att ägna fredagskvällen åt att läsa bloggar mm i ämnet:
Alliansen: Allt är Tamara Spirics fel.
Resten: Inget är Tamara Spirics fel.
Vilken överraskning 🙂
/ Betraktaren
Nu när lärarlegitimationsreformen snart är genomförd är det dags för nästa, politikerlegitimation. Jag har redan förberett ett tal till Riksdagen:
Herr talman/fru talman
Ingen skulle komma tanken att prova ut nya glasögon hos någon annan än en legitimerad optiker, eller att låta någon annan än en legitimerad läkare operera bort ens blindtarm. Men hittills har vi kunnat skicka det värdefullaste vi har, nämligen vår befolkning, till ett land som vi inte vet om den har kompetenta politiker. Även om samtliga av landets politiker kanske har blivit demokratiskt valda garanterar det ändå inte att de är kompetenta i de områden de tar beslut om. Det är inte ovanligt att en utbildad mellanstadielärare blir folhälsominister (Maria Larsson) eller att en tandläkare blir handelsminister (Ewa Björling). Det säger sig självt att resultaten blir därefter. Situationen jag beskriver är mycket vanligare än man tror och befolkningen har faktiskt ganska dålig koll på vad politikerna har för bakgrund. Politikerlegitimationen kommer att göra det tydligt vem som är behörig för det arbete man utför.
Texten är en omskrivning av ett tal till Riksdagen ang. lärarlegitimationer. Originalet finns på http://annikaeclund.se/index.php/2011/03/lararlegitimation/
Nu har jag inte bloggat så länge, men jag har hittills nekat 3 kommentarer. En som fullständigt saknade koppling till inlägget, och så två stycken som hade antisemitiskt innehåll lite sådär i förbifarten. I övrigt har jag tagit in allt.
Andras blogginlägg på vk som jag kommenterat tas nästan alltid in, men inte riktigt. De som refuserat mig har uteslutande varit politiker. Det kan omöjligen vara för att jag skulle ha varit otrevlig eller osaklig, jag är alltid trevlig och saklig 🙂 Mera troligt är att jag inte hållit med politikerna om deras inlägg. Men kan det vara så att de bara vill ha medhåll? Vad är det för politiker som inte vill ha debatt med sina väljare eller åtminstone potentiella väljare? Det kan förstås finnas en massa andra anledningar också. Nån kanske inte gillar att jag är anonym, och nån kanske just då inte vill diskutera sakfrågan.
Hur gör ni andra, tar ni in allt? Får ni otrevliga kommentarer? Sållar ni? Och i så fall varför?
Det händer så mycket runt omkring en som är värda att observera, kommentera, förfasas över eller jubla åt. Här kommer jag att skriva om några av mina betraktelser av vad jag ser, upplever och läser om.
Om du vill något, maila: [email protected]
Senaste kommentarerna