Etikett: ekonomi

Orörbara bankdirektörer

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag är inte särskilt intresserad av ekonomi, även om jag då och då dyker ner i någon spännande artikel i ämnet. Andreas Cervenka på SvD Näringsliv är dock alltid läsvärd, och kanske är ett lämpligt insteg för ekonomiskeptikern. Gårdagens söndagskrönika av honom inleddes med 

"Vad är definitionen på galenskap? Kanske att det som är sinnessjukt blivit så normalt att det är knäppt att ifrågasätta. Välkommen till 2013."

Man måste ju bara läsa vidare… Krönikan handlar bland annat om det acrte blanche som de ekonomiska giganterna (bankerna bl.a) tycks ha att bryta mot både den ena och den andra lagen ostraffat. 

"Samma sak gäller den enorma hög av utredningar om andra misstänkta lagöverträdelser som tornat upp sig efter finanskrisen. Antalet banker och andra finansbolag som hamnat i rätten sedan 2008 är ytterst lätträknade, för att inte tala om hur många enskilda direktörer som ställts till svars. Nyligen avslöjade USA:s justitieminister Eric Holder varför. Banker kan inte åtalas för brott utan att äventyra världsekonomin."

Läs Cervenka, det kan bli en ögonöppnare.

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/en-marklig-varld_8042566.svd

Hur SKAPAS pengar?

Av , , 2 kommentarer 1

För några år sen funderade jag på hur pengar egentligen skapas, dvs. hur det går till när pengamängden i ett system ökar. Då tänker jag inte på kontanter, utan pengar generellt. Efter några samtal med ekonomer som fick svara på mina förvirrade frågor tror jag att jag fick kläm på hur det hänger ihop. Idag när jag läste Cervenkas blogg på SvD inser jag att jag var långt ifrån ensam om att inte ha haft koll på hur det går till. Chockerande nog visar det sig att den kunskapen inte alls är självklar ens bland ekonomer (!) eller för den skull bland politiker. Den ultrakorta historien är att bankerna bara skapar pengarna ur ingenting (typ). Den mellanlånga historien om symbiosen mellan tillgång och skuld kan med fördel läsas i nämnda blogg, gör det! (http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/02/05/det-stora-mysteriet-pengar/). Den fetlånga kanske i boken Where does money come from? som Cervenka rekommenderar.

Vad kostar en VAB-dag dig egentligen?

Av , , 13 kommentarer 0

 Jag är hemma och VABBAR och började fundera på vad det egentligen kostar mig. Försäkringskassans information lämnade en del i övrigt att önska. Men efter diverse läsande på ett antal av deras sidor, läsning hos Skatteverket och ett telefonsamtal till Försäkringskassan tror jag mig ha fått kläm på det här. Jag är mycket tacksam om den som hittar några fel hör av sig så att jag kan rätta till det.

 

OBS! Jag har inte räknat på varken grundavdrag eller jobbskatteavdrag. Jag har inte heller räknat på inkomster på över ca. 590000 kr per år (brytpunkt för värnskatten). Ej heller vad som händer att just vabbandet gör att man hamnar under någon av brytpunkterna. Möjligen endera dan…

Mitt samtal till F-kassan gällde det här med att man max kan få ut 5 dagar i VAB på en vecka, men att arbetsgivaren drar lön för "en vecka" (kan väl i praktiken se ut på olika sätt på lönebeskedet, men borde alltid innebära samma effekt). Han på F-kassan sa då att beräkningsgrunden när de beräknar dagersättningen görs på olika sätt så om man tar ut 5 VAB-dagar får man lika mycket pengar som om man tar 7 vanliga föräldrapenningsdagar (i och för sig lite olika regler för när man slår i inkomsttaket, men det saknar betydelse för nedanstående resonemang som bara handlar om VAB). Min slutsats av samtalet är att jag kan räkna på alla ersättningar som årsersättning delat på 365 dagar på ett år, men som slutkläm räknar jag om så att en vecka består av 5 dagar istället för 7 dagar, dvs. räknar bort effekten av helgen. Det innebär alltså att man inte kan ta siffrorna härnere och multiplicera dem med 30 för att få månadslön/månadsersättning.

Det finns 3 typfall att räkna på (belopp från 2013 års skatteregler). De som har årsinkomst på under 330000 kr (A), de med årsinkomst på mellan 330000 kr och 413200 kr (B), och de med högre inkomst än så (C).

Grundberäkningen är att ersättningen man får i handen är den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) * 0,97 * 0,8 minus skatt. För att få någon ordning på det här behöver man alltså titta närmare på skatten och SGI.

Skatten i Umeå landsförsamling är 34,25%. Brytpunkten för statlig skatt är 413200 kr (enl. ovan struntar jag i grundavdraget och jobbskatteavdraget). På lön över 413200 kr betalar man allstå 54,25% i skatt.

Inkomst A: 250000 kr

Inkomst B: 350000 kr

Inkomst C: 450000 kr.

 

Inkomst efter skatt per dag om man räknar bort helgerna (dvs. hela veckolönen på 5 dagar), med reservation för att nån parentes hamnat fel:

A: 646 kr ((250000 * (1-0,3425))/365)*1,4)

B: 904 kr

C:  1134 kr ((413200 * (1-0,3425))/365)*1,4) + ((36800 * (1-0,0,5425))/365)*1,4)

Beräkningen för C är annorlunda eftersom C tjänar mer än 413200 kr per år, dvs. över brytpunkten för statlig skatt.

Så, nu vet vi vad en arbetsdag är värd.

 

Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är aldrig högre än 330000 kr.

SGI A: 250000 kr

SGI B: 330000 kr

SGI C: 330000 kr

I praktiken medför det alltså att VAB-dagersättningen för B och C kommer att vara lika före skatt, men lägre för C efter skatt. Nu blev det lite lurigt hur jag skulle beräkna skattesatsen för C, men jag sneddar lite i kurvan och kör på snittskatten på hela lönen om personen inte vabbat alls, ca. 36%.

 

VAB-ersättning per dag

A: 502 kr ((250000 * (1-0,3425))/365)*1,4)*0,97*0,8

B: 662 kr ((350000 * (1-0,3425))/365)*1,4)*0,97*0,8

C: 644 kr ((350000 * (1-0,36))/365)*1,4)*0,97*0,8

 

Förlust per dag efter skatt:

A: 145 kr

B: 243 kr

C: 490 kr

 

Kvar i procent efter skatt jämfört med ordinarie lön:

A: 78%

B: 73%

C: 57%

 

Den nyfikne kan alltså byta ut sin lön i någon av beräkningarna ovan, beroende på vilken kategori du tillhör, slå en stund på räknaren för att se vad det kostar med en VAB-dag.

Eftersom jag egentligen ogillar ekonomi säger jag det igen: Meddela om jag gjort fel nånstans!

/ Betraktaren