Jag klippte just mig själv och kom att tänka på den sak. En av de första gångerna jag gjorde det kom jag på jobbet dagen efter. Kollegan P sa:

"Har du klippt dig?"

"Ja"

"Klippt dig själv?"

"Ja"

"Jag ser det"

Sen kom han med kontorssaxen och fixade till lite. Det kändes som en manlig grej, ja inte att han satte igång och klippte utan den brutala ärligheten. Men jag vet inte. Tror ni att samma sak hade skett mellan två kvinnliga kollegor?

Numera har jag ena dottern som sidekick vid klippningen 🙂