Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Gud

Det största som finns

Av , , 2 kommentarer 8


Aftonbladet säger att forskarna nu hittat det största som finns

Tillåt mig småtvivla, även om den gigantiska samlingen galaxer – kvasargruppen – är så stor att det skulle ta 4 miljarder år att köra igenom den. Om man hade en racer som kunde marscha i ljusets hastighet. Det betyder att man sladdar jorden runt 7,5 gånger på en sekund. I den hastigheten skulle det alltså ta fyra tusen miljoner år att köra genom "det största som finns".

Jag skulle vilja säga det största människan hittills upptäckt. Knappast har hon hittat varken det största eller det minsta. Får skickliga, uthålliga och ifrågasättande forskare fortsätta kommer nya rön att rubba vår känsla av kontroll.

Däremot kan jag tro och förstå det Robert Cumming vid Onsala Rymdobservatorium säger om den nya upptäckten: "Den är otroligt svår att förklara enligt dagens teorier". Det känns hederligt att uttrycka sig som Cumming, att tala om teorier. Alltför ofta talas om bevis som man mer eller mindre snabbt får överge.

Det största som finns är säkerligen ännu större än detta. För att inte tala om den som gjort alltihop.

Tankar kring Titanic

Av , , 4 kommentarer 12


Trots att en del unga trott att Titanic bara var en film så har fartyget som gick under idag för 100 år sedan av olika anledningar levt kvar i mångas tankar och medvetenhet. En mig närstående minns sin farmors berättelser om Titanics undergång på 60-talet. Minst 4 000 böcker har skrivits om fartyget om händelsen runt om i världen.

Namnet Titan kommer från grekiska mytologin. Den första generationens gudar, födda efter himlen och jorden, kallades där titaner. Den nu väldigt döde rumänske kommunistdiktatorn Ceausecu brukade låta kalla sig titanernas titan mot slutet när han alldeles tappat verklighetsorienteringen.

Att kalla ett fartyg osänkbart är också ett exempel på det övermod som små människor ska försöka undvika. Det är lätt att hamna i nästan religiös hänförelse över både det ena och det andra framställt av människohand, eller över människor, men det är ingen bra idé. Min övertygelse är att det vi gör, har, hör och ser här under solen förändras, föråldras och slutar. Inte alltid på jungfruturen som Titanic, men förr eller senare. Det gäller också världsriken och ideologier och ibland går det fort där också.

Att man är medveten om det behöver inte stå i motsättning till vilja och strävan att utveckla, vårda och förfina det vi har runt omkring oss. Eller uppfinna nytt.

Personligen hör jag till minoriteten som tror på Bibelns Gud och på den Jesus som efter brödundret också befallde lärjungarna att samla ihop maten som blivit över så att den inte skulle ”förfaras”.
De saker som i evighetsperspektiv är små är inte betydelselösa för den som tror. Tvärtom kan tron ha med sig ett starkt driv att få ”jordsakerna” att fungera.

Hus, ljus och värme

Av , , 4 kommentarer 5

Kom just in från en sen träning. Det var varmt i huset, lite ljus var på och mer blev det när jag tryckte på knappen. Jag var törstig och det fanns vatten i kranen. Det finns mat hemma så att Agneta och jag kan äta både ikväll och i morgon.

Det kändes ungefär som för mannen jag pratade en del med idag. Han blev nyligen så glad när han satt och körde sin buss med skolbarn. De pratade och skrattade, det var vårvintervackert ute och han kände att han hade allt han behövde. Trots genomlidna tider av sjukdom, arbetlöshet och annan sorg berättade han att han den där stunden i bussen kände en oerhörd tacksamhet för att han fick ha det som han hade det och göra det han gjorde.

Jag kan inte förklara det ondas problem. Mina ögon fylls med tårar när jag på Aftonbladets webbsida ser 66-årige Yoshikatsu Hiratsuka gråta framför de snötäckta resterna av sitt hus. Jag hörde ikväll hur människor i min närhet mitt i livet drabbats så hårt att jag inte kan ta in det.

I allt obegripligt svårt kan jag inte tänka mig skapelsen och existensen utan att räkna med Gud, En god Gud som vill rädda oss från det ondaste onda genom Försoningen som skedde när Den Oskyldige dog för de skyldiga. Det är honom jag och busschauffören mitt i allt svårt känner oss tacksamma emot.