Energi och främlingsfientlighet

Av , , Bli först att kommentera 0

I samband med folk och försvars rikskonferens i sälen så diskuteras bland annat främlingsfientlighet och annan extremism. Jag tänkte här dela några tankar kring grunden för dessa strömningar (ur ett perspektiv som är i praktiken obefintligt i debatten)

Som jag tagit upp i tidigare inlägg http://blogg.vk.se/riskmanagement/2011/05/15/the-human-well-being-equation-220939 så kan man säga att mänsklig välfärd är en funktion av bland annat mat/vatten, ekonomi, klimat och säkerhet, vilka i sin tur alla kräver energi. Främlingsfientlighet i sin tur är en funktion av bland annat mänsklig välfärd – ju lägre välfärd ju större bas för främlingsfientlighet. Har man det dåligt vill man gärna ha någon att skylla på, och då är det lätt att fångas in av extrema grupper. I en värld med allt mindre energi så blir det lätt en ökning av dessa grupper, vilket vi ser, i Sverige och resten av Europa.

http://peakoil.com/generalideas/a-peak-into-the-human-well-being-equation/

På en mätt mage sitter ett glatt huvud.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Ekonomins första huvudsats

Av , , Bli först att kommentera 0

Termodynamikens (alltså typ läran om energi) första huvudsats lyder ungefär:

Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas.

Om ekonomi och energi hänger ihop 1:1 så kan formulera en liknande tes för ekonomi.

Kostnader kan inte förstöras, bara omvandlas

För att visa på denna med ett exempel från vården: Ett sätt att spara pengar ("förstöra kostnader"), är att spara in på blöjor åt de äldre. Det man egentligen gjort är att flytta över, omvandlat, en kostnad, från en ekonomisk kostnad för inköp av blöjor till en  kostnad för den sjuka gamlingen som får dras med skitiga blöjor längre.

Eller att du lägger över kostnader för personal, på den kvarvarande personalen som får springa och jobba snabbare och patienterna som får mindre tid med personalen.

Denna regel funkar bra i vården, skolan och omsorgen, där det inte finns så många energikrävande processer.

Inom industrin, ta som exempel massaindustrin, däremot, där är inte regeln lika klockren. T.ex. om man uppfinner en annan bättre process som kräver mindre energi för att separera cellulosan från ligninet, då har man ju "förstört" kostnader. Fast egentligen har man ju bara undvikit kostnader i första taget

Men där man jobbar med människor, så som vård, skola och omsorg, så gäller regeln hyfsat, och kan vara något att tänka på för landstingets politiker håller på att flytta över kostnader som mest i tron att dom sparar. Läs mer i länken nedan

Blundar för primärvårdens problem


Bli först att kommentera

Några tankar om ledarskap

Av , , Bli först att kommentera 0

Ledarskap, särskilt ekonomiskt "ledarskap" eller styrning är överskattat. Ekonomer verkar ofta tro att det är därifrån tillväxt kommer, att man "klämmer ur mer och mer", mycket mer än 100%, ur organisationen.

Frågar man en officer om ledarskap så kommer denna säga att en bra ledare får ut 100% av organisationen, inte mer – en helt annan bild än den ekonomer ofta har.

Ett typiskt exempel är Margret Tatcher. Ofta hör man att det var hon och hennes ledarskap som fick Storbrittanien på grön kvist.

Tittar man däremot på deras oljeproduktion under denna tid så ger det en hint om varifrån denna tillväxt egentligen kom från. Om ekonomi och energi hänger ihop i förhållandet 1:1 så är det rätt lätt att se vad som egenligen hände.

Vem som helst, även Tatcher, kan bli en bra ledare då kurvorna pekar uppåt, det krävs betydligt mer av ledaren då kurvorna pekar neråt.

Tillägg: Till och med Mr. Bean hade kunnat leda landet till framgång med den oljeproduktionen!

Bli först att kommentera

Internationell handel

Av , , Bli först att kommentera 1

Tänkte här posta några tankar jag har kring den globaliserade ekonomin. Min bild av dagens system ser ut något sånt här

 

I vår globaliserade värld så kan företagen i frihandelns namn bedriva sin business över hela världen. Tanken med detta är väl att den globala konkurrensen ska framtvinga de mest "effektiva" sättet att producera saker.

Detta fungerar dock inte i praktiken. Det som händer är att folk i fattiga länder, som inte har några pengar, och därför ingen köpkraft, utnyttjas för att producera saker till de rika länderna. Vem producerar platt-tv’ar till fattigt folk kan man ju fråga sig? I frihandelns namn konkureras också många fattiga länder ut. Jordbruket är ett bra exempel. Istället för att fattiga bönder ska kunna leva på de dom producerar så blir dom utslagna av storskalig produktion i andra länder.

Vem är det egentligen som bestämmer över de globaliserade företagen? Och vem tar ansvar för t.ex klimatutsläpp från dessa globala företag? Efter att ha läst en forskningsartikel av Herman Daly, kan man fråga sig vem som egentligen har ansvar över våra globala företag?

Att dessutom pengarna koncentreras till några få, istället för att åtminstone stanna i landet där arbetet eller naturresurseran kommer från, verkar bara vara som det ska. Många stora företag har nu större börsvärde än flera hela länders BNP

Varför inte gå från globalisering till internationalisering (inte att förväxlas med varandra)? Internationalisering skulle kunna se ut som såhär.

 

I en internationaliserad värld sker den globala handeln via olika avtal mellan olika demokratiskt styrda stater (företag är som ni ju alla vet inte demokratiska). Man får då ett helt annat ansvar och styrning, som kan möjliggöra olika miljökrav, stöd för lokalproducerat osv osv.

För en sak är säker, fortsätter vi i effektivitetens namn med ökade varuflöden tvärs över hela världen så kommer vi dels förstöra vår planet, dels skapa fruktansvärda sociala klyftor mellan de fattiga utan köpkraft och dom rika som kan utnyttja dessa fattiga för att göda sina egna allt fetare bankkonton.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,