Kategori: Energi

Konjunkturcykeln

Av , , Bli först att kommentera 0

Är den psykologiska effekten av riksbankens räntehöjningar större än den faktiska ekonomiska effekten?

Ofta då man pratar ekonomi så kommer man in på hög och låg-konjunkturer. Jag tänkte här ge min syn på vad en sådan är, och hur man kontrollerar dessa.

Ekonomin de senaste säg 200 åren har tenderat att växa på lång sikt. Ekonomer gör bara ett konstaterande av detta utan att riktigt förstå varför (se t.ex. boken "Economic growth" 2a utgåvan av Barro och Sala-I-Martin, sid 12: 1. "Per capita output grows over time, and its growth rate does not tend to diminish. 2 Physical capital per worker grows over time"
Vad detta beror på är, något som ekonomer är ovetande om, är att vi hela denna tiden hittat och utvunnit mer och mer energi. Den växande linjen i bilden nedan är alltså ekonomisk utveckling, eller då egentligen "tillgången på energi och råvaror".
 

Den sinusformade kurvan är alltså konjunkturcykeln.
Får ekonomin regera fritt så tenderar människors girighet att skapa bubblor, alltså att ekonomin sticker iväg uppåt på ett okontrollerat sätt. Allt sedan tulpanbubblorna i holland för flera hundra år sen har bubblor uppstått. Detta sker då en bransch, vara eller liknande blir övervärderad, när sedan sedan verkligheten kommer ikapp sitter man med övervärderade tillgångar, och en kris är ett faktum. IT-bubblan kring år 2000 är även ett exempel på detta.
Det som alltså hänt är det ekonomiska systemet sagt att det är ok att dra iväg, medans den fysiska verkligheten inte hänger med. Man får alltså en top-gun effekt där "the economy is writing checks our planet cant cash".

Därför behöver man något som säger dämpar dessa tendenser. På 30-talet kom en kille som heter John Maynard Keynes på att man kan reglera ekonomin med riksbankens räntenivå. När ekonomin är på väg upp förbi gränsen för vad de fysiska förutsättningarna kan leverera så ger riksbanken en kraftig signal genom att höja räntan, vilket får företagen och hushållen att sluta så att säga "skriva checkar". Det man säger med en räntehöjning är alltså typ: "Sluta köp lastbilar, bygga hus och annat som kräver energi och råvaror".
Efter ett tag med sådana signaler blir pessimismen alltför stor och ekonomin dyker ner under nivån för vad planeten kan leverera. Då genom att signalera att räntan sänks så uppmanar man företag och hushåll att återigen börja köpa saker, bygga hus och lastbilar.

Detta leder in på frågan jag ställde i början, ifall det är själva räntekostnaderna eller det psykologiska faktum att räntehöjningen sker som har störs effekt på ekonomin? Frågar man en ekonom så borde svaret vara självklart, då dessa antar att priset är en enda informationsbäraren, och den rationella ekonomiska människan alltid tar beslut på ekonomiskt rationella grunder.

Är det någon som känner till någon forskning på detta området får ni hemskt gärna höra av er.

Den keynesiska räntestyrarpolitiken bygger säkert (jag har inte läst detta, utan jag bara gissar) på fler antaganden, tex. att kapital är orörligt över nationsgränsen. Detta kan man se idag, där riksbankens ränteändringar inte alls behöver slå igenom på bankernas räntor, efterssom dessa banker kan enkelt låna utomlands eller så, oberoende av riskbanken.

Som vanligt så blir min sista fråga, Hur kan vi låta oss styra av okunniga ekonomer?

 

Bli först att kommentera

Svar till gunnarlittmarck

Av , , 6 kommentarer 1

I kommentarerna på artikeln "Det är nåt som inte stämmer" på Svenska Dagbladet http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/04/17/det-ar-nagot-som-inte-stammer/#comment-866767098 skrev jag:

En annan anledning stavas: Peak Oil.
i ca 200 år har vi varje år utvunnit mer energi än föregående, först med kol, sedan olja, och nu sist naturgas. Oljeproduktionen, som står för den största delen av energin, har dock i stort sett stått still sedan 2005, trots rekordpriser och modern teknik. Vi står nu inför ett paradigmskifte, och börjar nå de fysiska gränserna för tillväxt; och fysiska gränser är ju knappast hemmaplan för ekonomer som tror att teknikutvecklingen och substitution ska lösa problemet, precis som dom dom trott tidigare. För frågan lyder, hur ska man med minskade energitillgångar driva på den fysiska tillväxt som krävs för ekonomisk tillväxt? Energi is the name of the game, och våra ledare/ekonomer har ett och annat att lära. Och som en följd av inkompetensen så har vi nu ett ekonomiskt system som ekonomerna inte förstår, vilket tydligt framgår av artikeln ovan…

Som svar fick jag från signaturen gunnarlittmarck (som tydligen togs bort sedan av någon anledning)

Peakoilkatastrof existerar bara för de som är tekniskt okunniga. Märk att det är teknikutveckling som även kommer sänka gludpriset med faktor hundra genom robotiserad gruvdrift från havsbotten, det har startat och alla tekniker inser konsekvenserna. Ekonomin utvecklas som ett resultat av teknikutveckling.
Se här varför olja måste sjunka mot $60/fat, sen vidare ner tills olja åter igen skapar "waste land" då den tränger upp genom jordskorpan.
http://gunnarlittmarck.blogspot.no/2013/04/syntetiska-drivmedel-ger-ett-tak-for.html

Mitt svar på detta kommer nedan:

Man kan ju undra Gunnar Littmark läst om peak oil i en geologibok eller en nationalekonomibok?
Nåväl, tre saker kring peak oil som kan vara bra att känna till:

Flöden
Peak oil handlar om geologi. Det finns en geologisk gräns för hur snabbt oljan kan flöda genom berggrunden, vi snackar alltså på por-nivå. Detta är ett geologiskt faktum. Detta leder till att det finns ett maximalt flöde hur snabbt oljan kan rinna till i ett oljefält, och således ett maximalt flöde per dag i en region, och därför också i världen. Peak oil handlar om hur snabbt vi kan framställa olja, inte hur stora reserver det finns. Hastigheten på detta flöde har i stort sett stått stilla sedan 2005, trots all modern teknologi och höga oljepriser.

EROEI
EROEI står för energy returned on energy invested. I de första oljefälten fanns oljan praktiskt taget vid ytan, och kom ofta upp av eget tryck. Det krävdes då mycket lite energi per varje enhet energi framställd, ibland upp till 100:1, alltså det gick åt 1 fat för att producera 100. Allt efterssom de lättaste fälten producerades först så går EROEI ner, och föll till kanske 30-40:1 på 70-talet, och till kanske 10-20:1 idag. Etanol av majs har ett väldigt lågt EROEI på strax över 1. Ett EROEI under 1 är knappast värt att utvinna, då det går åt mer energi till framställningen än man får ut. Vad är EROEI på robotiserad djuphavsolja? Sen kan man ju undra om det går att driva ett samhälle med mindre EROEI än 5:1, då alltså 20% av all aktivitet går åt till att framställa energi.

Skala
Idag använder vi ca 80 miljoner fat olja PER DAG. Det går framställa olja på alla möjliga olika sätt, men det finns inget sätt som snabbt kan komma upp i de mängder som behövs. Hur många fat framställs med fisher-troph? 1 miljon per dag? 2? Är det rimligt att tro att man kan 40-dubbla produktionen på kortare tid än 20 år?

Nä, som nationalekonomerna inte har förstått, vilket inte är konstigt då teorierna uppfanns vid en tid då energibegreppet inte var påkommet, att energi är den största och viktigaste faktorn som driver vår ekonomi. All form av verksamhet, alltså även ekonomisk verksamhet, kräver energi, mer eller mindre. Och vi kan inte ha ett samhälle med bara lågenergiverksamhet som t.ex. advokater och ekonomer, utan vi behöver mat, bostäder, varmvatten osv vilket är destå mer energikrävande.  Läs gärna boken "Energy and the wealth of nations" som är ganska omfattande och på ett bra sätt talar om sambandet mellan ekonomi och energi. Energi har ju fördelen att vara kvantifierbart och enkelt att räkna på, till skillnad från det nationalekonomerna kallar teknikutveckling. Hur är teknikutvecklingen definerad? Vad är det och hur räknar man på det? Att säga att det är "resten" efter att man dragit bort arbete och kapital i produktionsfunktionen är ju knappast väldefinerat. Dessutom förklarar ekonomernas modell inte t.ex. åren efter oljekrisen 1973 då USA upplevde skakig eller negativ tillväxt, hög arbetslöshet, inflation och budgetunderskott, samt minskad produktivitet. Detta förklaras inte av ekonomernas modeller, men förklaras klockrent om man tittar med ett energiperspektiv. Detta står också utförligt i boken.

Nä, jag kan inte begripa att vi fortfarande styr vårat samhälle med uppenbart felaktiga modeller istället för att använda det mycket mer rättvisande energiperspektivet.

 

 

6 kommentarer
Etiketter:

Energi och främlingsfientlighet

Av , , Bli först att kommentera 0

I samband med folk och försvars rikskonferens i sälen så diskuteras bland annat främlingsfientlighet och annan extremism. Jag tänkte här dela några tankar kring grunden för dessa strömningar (ur ett perspektiv som är i praktiken obefintligt i debatten)

Som jag tagit upp i tidigare inlägg http://blogg.vk.se/riskmanagement/2011/05/15/the-human-well-being-equation-220939 så kan man säga att mänsklig välfärd är en funktion av bland annat mat/vatten, ekonomi, klimat och säkerhet, vilka i sin tur alla kräver energi. Främlingsfientlighet i sin tur är en funktion av bland annat mänsklig välfärd – ju lägre välfärd ju större bas för främlingsfientlighet. Har man det dåligt vill man gärna ha någon att skylla på, och då är det lätt att fångas in av extrema grupper. I en värld med allt mindre energi så blir det lätt en ökning av dessa grupper, vilket vi ser, i Sverige och resten av Europa.

http://peakoil.com/generalideas/a-peak-into-the-human-well-being-equation/

På en mätt mage sitter ett glatt huvud.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Ekonomins första huvudsats

Av , , Bli först att kommentera 0

Termodynamikens (alltså typ läran om energi) första huvudsats lyder ungefär:

Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas.

Om ekonomi och energi hänger ihop 1:1 så kan formulera en liknande tes för ekonomi.

Kostnader kan inte förstöras, bara omvandlas

För att visa på denna med ett exempel från vården: Ett sätt att spara pengar ("förstöra kostnader"), är att spara in på blöjor åt de äldre. Det man egentligen gjort är att flytta över, omvandlat, en kostnad, från en ekonomisk kostnad för inköp av blöjor till en  kostnad för den sjuka gamlingen som får dras med skitiga blöjor längre.

Eller att du lägger över kostnader för personal, på den kvarvarande personalen som får springa och jobba snabbare och patienterna som får mindre tid med personalen.

Denna regel funkar bra i vården, skolan och omsorgen, där det inte finns så många energikrävande processer.

Inom industrin, ta som exempel massaindustrin, däremot, där är inte regeln lika klockren. T.ex. om man uppfinner en annan bättre process som kräver mindre energi för att separera cellulosan från ligninet, då har man ju "förstört" kostnader. Fast egentligen har man ju bara undvikit kostnader i första taget

Men där man jobbar med människor, så som vård, skola och omsorg, så gäller regeln hyfsat, och kan vara något att tänka på för landstingets politiker håller på att flytta över kostnader som mest i tron att dom sparar. Läs mer i länken nedan

Blundar för primärvårdens problem


Bli först att kommentera

Några tankar om ledarskap

Av , , Bli först att kommentera 0

Ledarskap, särskilt ekonomiskt "ledarskap" eller styrning är överskattat. Ekonomer verkar ofta tro att det är därifrån tillväxt kommer, att man "klämmer ur mer och mer", mycket mer än 100%, ur organisationen.

Frågar man en officer om ledarskap så kommer denna säga att en bra ledare får ut 100% av organisationen, inte mer – en helt annan bild än den ekonomer ofta har.

Ett typiskt exempel är Margret Tatcher. Ofta hör man att det var hon och hennes ledarskap som fick Storbrittanien på grön kvist.

Tittar man däremot på deras oljeproduktion under denna tid så ger det en hint om varifrån denna tillväxt egentligen kom från. Om ekonomi och energi hänger ihop i förhållandet 1:1 så är det rätt lätt att se vad som egenligen hände.

Vem som helst, även Tatcher, kan bli en bra ledare då kurvorna pekar uppåt, det krävs betydligt mer av ledaren då kurvorna pekar neråt.

Tillägg: Till och med Mr. Bean hade kunnat leda landet till framgång med den oljeproduktionen!

Bli först att kommentera

Ekonomiska modeller

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag tänkte här presentera ett annat synsätt på vår ekonomi. Det går ut på att ekonomin består av två motriktade flöden. Ett flöde av pengar och ett av varor och tjänster. Detta är ganska intuitivt, du ger pengar och får en vara eller tjänst, du investerar pengar och får en fabrik.

 

I alla ekonomiutbildningarna idag så lär man sig att ignorera det fysiska flödet av varor och tjänster och istället fokusera på flödet av pengar. Detta "funkar" då dessa flöden i teorin är lika stora.

 

I detta ekonomiska flöde så snurrar kapital och arbete fram och tillbaka mellan hushåll och företag, och takten på detta flödet ökar då teknikutvecklingen ökar bland annat produktiviteten hos arbetarna. Detta har lett till en illusion att den ekonomiska aktiviteten kan öka oändligt.

Om man då istället tar flödesmodellen ovan till hjälp för att få en komplett bild av ekonomin, så inser man att ett ekonomiskt flöde måste motsvaras av ett fysiskt flöde, (om flödet av pengar är större så blir det ju bara som att skicka hittepåpengar mellan varandra)

Om man tittar lite närmare på detta flöde (det finns till och med ett forskningsområde kallat Industriell ekologi där man tittar just på detta) så kan man tänka sig att det ser ut som bilden ovan.

Vi tar naturresurser från naturen (järnmalm, olja, spannmål osv.) och använder energi i olika sorts tjänster (ståltilverkning, matlagning, konstruktion/forskning)  för att förädla dessa till användbara produkter. Dessa produkter hamnar förr eller senare tillbaks till naturen i form av avfall i någon form

Detta flödet är till skillnad från det ekonomiska kretsloppet öppet  (dvs inte cirkulärt) , och kräver energi i alla steg i kedjan. Alla sveriges 7åringar kan räkna ut att det inte går att trycka igenom hur mycket somhelst genom denna process (genom samhället) utan att vi antingen gör slut på naturresurserna, energiresurserna, eller naturens förmåga att absorbera avfall.

Hur kan vi tillåta att styras av ekonomer som ignorerar dessa väldigt uppenbara faktum, och i en tid när vi snabbt närmar oss planetens gränser, försöker lösa problemen med ekonomisk tillväxt (dvs ett ökat fysiskt flöde), när det i själva verket är detta alltförstora flöde som är orsaken till våra problem?

Ledsen att behöva säga det, men när vi nu gått från en tom till en full värld så krävs en annan typ av metod för att styra vårt samhälle. Kan vi inse detta innan det är försent?

Bli först att kommentera

Termodynamikens andra huvudsats.

Av , , 1 kommentar 0

Termodynamikens andra huvudsats säger att värme går spontant endast i en riktning, från varmt till kallt. Ett annat sätt att säga det är att vi alltid har förluster. Ett tredje sätt är att säga att man spontant går från ett tillstånd med högre, renare energi, till ett med lägre energi av sämre kvalitet. Ett fjärde sätt att säga det är att oordningen spontant bara kan öka.

Detta gäller inte bara för energi, men även för material. Ditt rum blir inte sponant renare. Malmen i järngruvan ansamlas inte spontat – den sprids ut. Tunnelbanerälsen slits ner och sprids till folks lungor. Dina kläder slits och hamnar i damsugarpåsen. Bakgavelhissen rostar och sprids längs vägen. Oljan förbränns och sprids ut i luften. Fosforn grävs upp och sprids ut på åkern (och hamnar sen i havet). Högvärdiga råvaror antingen hamnar på soptippen i en enda stor gröt av olika material, eller eldas upp och blir slagg och rökgaser. Nya råvaror transformeras genom samhället till en lågvärdig och oanvändbar smet.

Skillnaden mellan energi och råvaror är att energi hela tiden fylls på genom solen. Råvarorna på vår begränsade planet förnyas inte.

Konsumtionssamhället är alltså en enda stor geggamojafabrik i vilken ökad ekonomisk tillväxt innebär ökad produktion.

Detta säger termodynamikens andra huvudsats.

1 kommentar

Mjölk

Av , , Bli först att kommentera 0

I brist på ett bättre inlägg citerar jag mig själv från en kommentar på en artikel i Svenska Dagbladet: Fallande mjölkpriser tidig varningssignal

"Jag tycker denna artikeln visar på okunskapen hos våra ekonomer för vad som händer i världen. Man försöker förstå vårt ekonomiska system, flödet av varor och tjänster genom vårt samhälle, genom att titta på olika ekonomiska outputs, så som i detta fallet mjölkpriset.

Att ekonomer gör så här är inte så konstigt, de är ofta helt okunnig om energi och massaflöden, om de biogeokemiska cykler som vår värld består av, så har man ingen annan möjlighet att titta på de siffror som produceras av systemet.

Vore det inte bättre att titta på flödena av energi och materia (varor) genom samhället, och på så vis försöka förstå hur systemet fungerar? Att angripa problemet från ett mer fysikaliskt perspektiv hellre än ett ekonomiskt? Att åtminstone ge en kurs i dessa ämnen i ekonomutbildningarna?

Jag tror att det är en mycket svårt, då många av de nuvarande teorierna inte tål att synas i sömmarna ordentligt, något som blir tydligt om man läser Ecological Economics av Herman Daily, till exempel.

Nä skärpning! Att man försöker förstå konjunkturen utifrån mjölkpriset är ett skämt, och att man står ut med denna okunskap är för mig obegripligt!"

Bli först att kommentera

Extrapolering

Av , , Bli först att kommentera 0

extrapolera

  1. (matematik, statistik) dra slutsatser om förhållanden i ett område man inte studerat, på basis av vad man vet om något näraliggande område
    Även om man inte kan förutsäga vad som kommer att hända i framtiden, så kan vi extrapolera från vad vi vet om dagens samhälle för att få en ungefärlig bild.

 

Vi människor är riktigt duktiga på att extrapolera, det vill säga se på en historisk utveckling, och sedan tänka sig hur det kommer vara i framtiden.
Denna post är inspirerad av ett blogginlägg på "Do the math", http://physics.ucsd.edu/do-the-math/2012/06/ruthless-extrapolation/ eller http://www.theoildrum.com/node/9336, som heter ruthless extrapolation, som handlar om just detta. Där förklarar dom detta med en bild:

Den visar hur lång tid det har tagit att korsa atlanten, och olika försök till att spå i framtiden genom att titta på historisk data.
Först så har vi segelfartyget Mayflower. Med denna tog det ca 1000 timmar, 2 månader, att korsa atlanten. Man sade länge då att det kommer alltid ta två månader, tills dess att ångbåten kom. Den gamla extrapoleringen av framtiden, att det alltid kommer ta två månader, blev felaktig. Med den nya fossildrivna tekniken tog det ner mot 100 timmar, 4 dagar. Man kunde då enkelt extrapolera och räkna ut att det skulle ta bara ett tiotal timmar att passera med båt, men ack så fel det var, båtar gick inte snabbare än så. Dock så kom istället ny teknik – flygplanet, vilket ändrade hastigheten på utvecklingen ännu ett steg. Denna utveckling höll i sig och peakade med Concorden, där man kunde passera på 3-4 timmar. Dock visade det sig att även denna utveckling, där man 2012 skulle kunna passera på 19 minuter, var felaktig. Idag är Concorden skrotad och en överflygning tar återigen 8 timmar.

Så var är vi på väg i framtiden? Som bilden visar så är extrapolering kan vara ett dåligt sätt att spå framtiden på. Förändring, eller till och med förändringstaktens förändrig, sker ofta exponentiellt och pågår tills dess att man slår i en gräns, ofta fysikalisk. Det är visserligen teoretiskt möjligt att korsa atlanten på en timme, med ett tåg i en tunnel med vakum, http://www.popsci.com/node/3676, men det skulle vara för dyrt.

Dyrt ja. Eller är det så att vi inte har energi till det? Om vi flippar grafen ovan, så kan man se likheterna med en peak oil-graf. Kan det då vara rimligt att anta att tiden för överfärd är begränsad av tillgänglig energi? Och var kommer vi isåfall hamna i framtiden?


I ett peak oil scenario, där energi blir alltmer begränsat till att komma från solenergi, så är det inte omöjligt att vi kommer tillbaks till segelfartyg (kanske med solceller i seglet?). Ett stort flygplan går inte att driva på solenergi på grund av den låga energidensiteten, och den energi som krävs att driva stora fartyg, alltså motsvarande kol och olja, kommer behövas till annat. Kurvan ovan kommer alltså fortsätta nedåt. Observera dock att detta är givet nuvarande utveckling av t.ex. solcellers effektivitet.

I ett annat scenario, så utvecklar vi kanske kall fusion, och får därmed en mycket billig och energität energikälla. Denna kan monteras i flygplan och båtar, eller för att driva en transatlantisk tågtunnel. Kurvan ovan kommer då alltså sluta sin färd nedåt, för att istället vända håll och fortsätta växa uppåt tills dess att en annan gräns är nådd.

Med detta exemplet vill jag visa på riskerna att extrapolera, dvs att med historisk data försöka spå in i framtiden. Ändå är det det som ekonomer håller på med. Ekonomers enda datakälla är historiska data om t.ex. priser, och man försöker med dessa säga något om framtida utveckling. Men varför begränsar man sig att enbart titta på historiska ekonomiska data, när en god förståelse av de underliggande orsakerna ofta kan ge bättre svar? Och varför låter vi sådana begränsat utbildade personer leda vårt samhälle?

Då det gäller peak oil finns ett Saudiskt talesätt som lyder:
"My father rode a camel. I drive a car. My son flies a jet-plane. His son will ride a camel."
 

Bli först att kommentera

Peak oil?

Av , , Bli först att kommentera 0

I ett inslag i australienska ABC om olja och peak oil, så kommer dom fram till att oljan har peakat och det är på väg utför. Sen ställer dom sig frågan: Hur kommer det sig att ingen märkt det eller gör något åt det?

Jag skulle vilja säga att svaret är enkelt: Det är de okunniga ekonomernas fel, som med sina felaktiga modeller vaggar in oss i en naiv falsk säkerhet. Enligt dessa kommer marknaden i all sin perfekthet automagiskt lösa problemet så att vi kan fortsätta konsumera i all oändlighet.

Mer argument för detta resonemang har och kommer att publiceras fortlöpande på denna bloggen

Australienska inslaget: http://www.abc.net.au/catalyst/stories/3201781.htm

Bli först att kommentera