Kategori: Politik

Upploppen i Husby, ett systemperspektiv

Av , , 3 kommentarer 0

Människors beteende är komplext och beror på väldigt många dimensioner. Om man förenklar detta till en social och en ekonomisk dimension kan får man ett diagram som i bilden nedan

Människor och dess beteende är begränsat utifrån den position dom upplevs befinna sig i. deras beteende handlingsutrymme kan bara hamna inom en viss cirkel runt sin upplevda position i den socioekonomiska matrisen.

Ens position i detta rutnät är inte bestämd enbart av ens egna handlingar. Om t.ex. fabriken man jobbar på läggs ner och man blir arbetslös, så glider man ner i både ekonomisk och social status. Hur man föds avgör också ens position; George Clooneys barn hamnar längre upp höger än alkoholistens barn. Vidare är det också skillnad mellan länder.

Med denna modell tänkte jag diskutera kring upploppen i husby. Många av innevånarna i stockholms fattiga förorter är födda in i en låg socioekonomisk status, alltså långt ner till vänster i bilden. Finns dessutom inget arbete på orten, eller ens kompisar/vänner håller på med droger och kriminalitet så halkar man kanske ännu längre ner på skalan.

Det finns en linje för när man bränner bilar. Kungen skulle nog aldrig bränna en bil, efterssom han befinner sig långt ifrån denna linjen. Men med tillräcklig låg status så börjar den handlingen bli acceptabel med tanke på den position man har. När ungdommarna i husby då av olika anledningar hanmnat nära den linjen, så finns det några som är mer över den linjen än andra, och till slut så händer det att bilar sätts i brand.

På samma sätt kan den arabiska våren och upploppen i egypten ses. Folk föds i en redan låg position, med hög arbetslöshet och fattigdom. När sedan torkan i ryssland sabbade skördarna och stoppade rysslands veteexport till landet (något den enskilde inte kan göra något åt) och brödpriserna ökade, så trycktes många allt längre ner på skalan. Till slut fanns inget annat val, hela deras handlingsutrymme var nedanför linjen mellan upplopp och ej upplopp. Gjorde dom inget hade dom svält ihjäl (på riktigt).
 

Alla människor befinner sig någonstans i rutnätet, och det finns en anledning till detta. Det är inte helt enkelt för den enskilde kan göra något åt sin position, vissa saker kan den inte ens påverka. Att därför skylla upploppen i Husby på innevånarna är bara trångsint. De rår (ofta) inte för sin socioekonomiska position, och behöver stöd snarare än att bli nertryckta.

3 kommentarer
Etiketter: ,

Anknytningsteori

Av , , 1 kommentar 0

Kvaliteten i en organisation beror på människorna, närmare bestämt på relationerna mellan människorna i organisationen.

Teorin bakom hur vi människor skapar relationer kallas anknytningsteorin. Enligt denna så grundläggs vår förmåga att skapa relationer, till våra föräldrar först och främst, i mycket tidig ålder, i stort sett direkt från födseln. Detta är ett biologiskt/genetiskt medfött verktyg vi alla har för att överleva – att se till att knyta kontakt med någon som kan ta han om en.

Lyckas detta så får man en trygg anknytning. Man blir känner sig då trygg i relationen med sina föräldrar, och man kommer även senare i livet känna sig trygg i relationer med andra.

Ibland så går det dock fel, och man får en otrygg anknytning. Denna kan grovt delas upp två olika sorter – otrygg undvikande, och otrygg ambivalent.

En otrygg undvikande hade föräldrar som på något sätt, medvetet eller omedvetet, stötte bort barnet när det blev "för jobbigt". Föräldern kanske inte orkade med barnets gråt, barnets skrik eller vad det nu kunde vara. Barnet fick då lära sig att om det bara är fogligt och inte gnäller/skriker, så får det som mest närhet – vilket då även alltså sitter i i framtida beteenden i relationer.  Bibehåll avståndet för att få ut största möjliga närhet.

En otrygg ambivalent anknytning skapas när föräldrar iochförsig är trygga och ger mycket kärlek, men inte kanske har tid, utan kanske har ett jobb att sköta eller motsvarande, och inte finns där när barnet behöver det. Barnet kanske måste skrika jättehögt för att få föräldrarnas uppmärksamhet. Barnet vet alltså inte vad det ska göra för att få föräldrarnas kärlek, och blir även otrygg och osäker i framtida relationer.

Det finns ett test man kan göra när barnet är nåt år gammalt, som kallas främligstestet. Det går ut på att föräldern lämnar barnet i ett rum med en främling och går ut en stund. Om barnet är tryggt så blir barnet argt/ledset då föräldern går iväg, men sedan glatt då föräldern kommer tillbaka.

Ett otryggt undvikande barn rör inte en min då föräldern går, och blir heller inte glad då föräldern kommer tillbaka, kanske till och med vänder föräldern ryggen, utan leker på själv.

Ett otryggt ambivalent barn blir argt/ledset när förälder lämnar, men även argt/ledset på föräldern när det kommer tillbaka, då barnet inte känner någon form av kontinuitet i förälderns kärlek.

Detta återspeglar sig alltså även i barnets beteende då det blivit vuxet, och medför svårigheter för de då vuxna att skapa relationer till andra människor.

Så, om kvaliteten på en organisation beror på människorna, närmare bestämt på relationerna mellan människorna i organisationen, så borde även kvaliteten i samhället bero på relationerna mellan människorna. Borde det då inte vara i samhällets intresse att skapa så bra möjligheter för bra relationer som möjligt?

Ett sätt att göra detta vore att göra ett obligatoriskt främlingstest när barnet är i lämplig ålder (typ 1-års-åldern), t.ex. i samband med besök till barnavårdsentral. Visar det då sig att barnet verkar vara otrygg i sin anknytning så kan stöd ges till föräldern. Ofta är nog föräldrarna ovetande om dessa processer.

Ett bra boktips om detta är boken "Hemligheten" av  Dan Josefsson och Egil Linge, även om den kanske främst handlar om vuxna och vuxenrelationer. Det finns säkert bra böcker för förälder/barn-relationer också.

Detta kan knappast vara dyrt för samhället, och tror jag vore ett mycket bra sätt att undvika kostnader i framtiden.

 

1 kommentar
Etiketter: ,

Nationalstaten

Av , , Bli först att kommentera 0

Demokrati, ett ledord i dagens politiska debatt. Men vad är demokrati? Normalt så förknippar vi demokrati med val där vi väljer politiker att styra vårt land. Vårt land ja. Till skillnad från ett företag så är ett land, en stat, demokratisk (oftast iallafall). Inom en stat gäller en person, en röst – alla är lika, rik som fattig. Inom ett företag gäller en krona – en röst; knappast det vi räknar som demokrati. Ett steg mot en starkare stat är alltså ett steg mot ökad demokrati, och ett steg mot marknadsstyrning och frihandel är alltså ett steg mot minskad demokrati.
Precis som Hermany Daly skriver i sin bok Ecological economics så bör vi gå mot internationalisering, alltså handel mellan demokratiska stater, istället för globalisering – där multinationella icke-demokratiska företag kan plundra vår planet och göra några enstaka personer sjukt rika. Politiker kan avsättas, men hur avsätter vi höga företagsledare, t.ex. bankirer när de blivit alltför giriga?

Ifall att prata om en stärkt nationalstat anses icke politiskt korrekt, så kan jag bara beklaga att det är så lågt i tak att man inte får prata om vad som helst…

Bli först att kommentera

Konjunkturcykeln

Av , , Bli först att kommentera 0

Är den psykologiska effekten av riksbankens räntehöjningar större än den faktiska ekonomiska effekten?

Ofta då man pratar ekonomi så kommer man in på hög och låg-konjunkturer. Jag tänkte här ge min syn på vad en sådan är, och hur man kontrollerar dessa.

Ekonomin de senaste säg 200 åren har tenderat att växa på lång sikt. Ekonomer gör bara ett konstaterande av detta utan att riktigt förstå varför (se t.ex. boken "Economic growth" 2a utgåvan av Barro och Sala-I-Martin, sid 12: 1. "Per capita output grows over time, and its growth rate does not tend to diminish. 2 Physical capital per worker grows over time"
Vad detta beror på är, något som ekonomer är ovetande om, är att vi hela denna tiden hittat och utvunnit mer och mer energi. Den växande linjen i bilden nedan är alltså ekonomisk utveckling, eller då egentligen "tillgången på energi och råvaror".
 

Den sinusformade kurvan är alltså konjunkturcykeln.
Får ekonomin regera fritt så tenderar människors girighet att skapa bubblor, alltså att ekonomin sticker iväg uppåt på ett okontrollerat sätt. Allt sedan tulpanbubblorna i holland för flera hundra år sen har bubblor uppstått. Detta sker då en bransch, vara eller liknande blir övervärderad, när sedan sedan verkligheten kommer ikapp sitter man med övervärderade tillgångar, och en kris är ett faktum. IT-bubblan kring år 2000 är även ett exempel på detta.
Det som alltså hänt är det ekonomiska systemet sagt att det är ok att dra iväg, medans den fysiska verkligheten inte hänger med. Man får alltså en top-gun effekt där "the economy is writing checks our planet cant cash".

Därför behöver man något som säger dämpar dessa tendenser. På 30-talet kom en kille som heter John Maynard Keynes på att man kan reglera ekonomin med riksbankens räntenivå. När ekonomin är på väg upp förbi gränsen för vad de fysiska förutsättningarna kan leverera så ger riksbanken en kraftig signal genom att höja räntan, vilket får företagen och hushållen att sluta så att säga "skriva checkar". Det man säger med en räntehöjning är alltså typ: "Sluta köp lastbilar, bygga hus och annat som kräver energi och råvaror".
Efter ett tag med sådana signaler blir pessimismen alltför stor och ekonomin dyker ner under nivån för vad planeten kan leverera. Då genom att signalera att räntan sänks så uppmanar man företag och hushåll att återigen börja köpa saker, bygga hus och lastbilar.

Detta leder in på frågan jag ställde i början, ifall det är själva räntekostnaderna eller det psykologiska faktum att räntehöjningen sker som har störs effekt på ekonomin? Frågar man en ekonom så borde svaret vara självklart, då dessa antar att priset är en enda informationsbäraren, och den rationella ekonomiska människan alltid tar beslut på ekonomiskt rationella grunder.

Är det någon som känner till någon forskning på detta området får ni hemskt gärna höra av er.

Den keynesiska räntestyrarpolitiken bygger säkert (jag har inte läst detta, utan jag bara gissar) på fler antaganden, tex. att kapital är orörligt över nationsgränsen. Detta kan man se idag, där riksbankens ränteändringar inte alls behöver slå igenom på bankernas räntor, efterssom dessa banker kan enkelt låna utomlands eller så, oberoende av riskbanken.

Som vanligt så blir min sista fråga, Hur kan vi låta oss styra av okunniga ekonomer?

 

Bli först att kommentera

Curling, samhällets fiende nummer ett?

Av , , Bli först att kommentera 1

"Ingen skall behöva arbeta för sitt uppehälle eller känna att sin existens behöver berättigas genom detsamma. Det förstår väl varenda liten småunge, eller hur?". Så avslutas en artikel i en småländsk lokaltidning  som fått en del uppmärksamhet nyligen.
 http://www.barometern.se/reagera/%283724300%29.gm

Artikeln målar upp en bild av en bortskämd och söndercurlad ungdom som verkar fått allt serverat på silverfat och således kunnat ta alltför många saker för givet.
Ifall man under hela sin uppväxt får allt man vill ha, mat, skjuts osv, allt utan krav, hur kommer man fungera i samhället då?
Det är inte konstigt att det går så dåligt i skolan då det där ställs krav, något som dagens ungom inte alls är vana med. Ofta talas i skolpolitiken om högre och mer krav, men jag tycker man missar ungdomarnas perspektiv. Vill man så går det – och går det inte så beror det troligen på att man inte vill. För varför anstränga sig när föräldrarna sopar banan åt en?
Denna kultur av att curla sönder våra barn är något som politiker och andra i samhället bör ta på allvar och se konsekvenserna av. Att tala om högre krav i skolan då ungdomarna inte alls är förberedda på några som helst krav – det är precis som att man lever på två olika planeter och pratar två helt olika språk…
Redan idag finns jobb som ungdommar ratar för att dom är för söndercurlade. Ta skogsplantering t.ex. – eftertraktade jobb för 10 år sedan, men idag får företagen importera arbetskraft från östeuropa (eller t.ex. afrika).

Nä dags att slå ett slag för samhällsnyttan och skippa curlingkulturen där vi lurar ungdommarna att alla kan bli idoler eller mediapersonligheter, annars kommer samhällets fundament sakta förvittras och förtvina…

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Energi och främlingsfientlighet

Av , , Bli först att kommentera 0

I samband med folk och försvars rikskonferens i sälen så diskuteras bland annat främlingsfientlighet och annan extremism. Jag tänkte här dela några tankar kring grunden för dessa strömningar (ur ett perspektiv som är i praktiken obefintligt i debatten)

Som jag tagit upp i tidigare inlägg http://blogg.vk.se/riskmanagement/2011/05/15/the-human-well-being-equation-220939 så kan man säga att mänsklig välfärd är en funktion av bland annat mat/vatten, ekonomi, klimat och säkerhet, vilka i sin tur alla kräver energi. Främlingsfientlighet i sin tur är en funktion av bland annat mänsklig välfärd – ju lägre välfärd ju större bas för främlingsfientlighet. Har man det dåligt vill man gärna ha någon att skylla på, och då är det lätt att fångas in av extrema grupper. I en värld med allt mindre energi så blir det lätt en ökning av dessa grupper, vilket vi ser, i Sverige och resten av Europa.

http://peakoil.com/generalideas/a-peak-into-the-human-well-being-equation/

På en mätt mage sitter ett glatt huvud.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Budgetbalans

Av , , Bli först att kommentera 1

Innan jag börjar diskuterar ekonomi tänkte jag säga några ord om logik. Logik är ett sätt att resonera med givna inputs, så kallade premisser. Ett exempel:
Solen går upp alla mornar.
När solen går upp
Då är det morgon.

Fullständigt logiskt. Dessutom stämmer det överens med verkligheten. Detta behöver dock inte vara fallet för att det ska vara logiskt. Ett annat exempel:

Alla rosa elefanter är telefonstolpar.
Arne är en rosa elefant.
Alltså är Arne en telefonstolpe.

Logiskt korrekt förvisso, men inte vettigt överhuvudtaget. Logik och vett har inget egentligen med varandra att göra; vettigheten i logiken ligger i premisserna. För att citera mig själv:

Logikens största brist ligger i premisserna

Detsamma gäller för budgetar, som man kan se som en sorts logisk uppställning av olika inkomst och utgiftsposter. En budget kan vara i balans, och den kan vara "vettig". Ofta idag så skryter (ofta moderata politiker) med att dom har en budget i balans, men i min värld så säger det ingenting. För att visa med ett par exempel:

Inkomster Utgifter
Skatteintäkter 100 miljarder Vård  33 miljarder
  Skola 33 miljarder
  Omsorg 34 miljarder
Summa: 100 Summa: 100

 

En budget i balans! En annan budget:
 

Inkomster Utgifter
Skatteintäkter 100 miljarder Lyxbilar till dom rika 33 miljarder
  Godis till folket 33 miljarder
  Pruttkuddar 34 miljarder
Summa: 100 Summa: 100

 

Den här budgeten är också i balans, men den är inte vettig för det. På samma sätt som i logiken ovan, har vettighet och balans lite med varandra att göra. Har man inget bättre att säga om sin budget än att den är i balans, då kan man ju fråga sig vad för slags innehåll budgeten har. Jag tycker att det bör vara innehållet som är viktigt, inte bara att den är korrekt uppställd på balansräkningen. För att citera en tidigare socialdemokratisk partiledare:

"Ansvar är mer än att agera kamrer och balansera en budget"

Bli först att kommentera

Effektiv vård?

Av , , Bli först att kommentera 0

Hur gör ett företag något mer effektivt? Låt oss säga att det finns i huvudsak två sätt att göra något mer effektivt: Med teknikförbättringar – och genom att externalisera kostnader. Att använda teknikförbättringar innebär att använda (nya) tekniker som använder tillgängliga resurser och energi mer effektivt, och därmed sänker kostnaderna för produktionen. Inom vården kan detta vara en ny digital röntgen istället för en analog, som ger digitala bilder direkt istället för analoga bilder på film. Inom skolan kan det vara att använda powerpoint istället för overhead, som går mycket enklare och snabbare att ändra, och kräver mindre oh-papper.

Sedan har vi externaliseringar av kostnader. Detta innebär att man flyttar kostnader från de egna räkenskaperna och budgetarna till saker som inte står med i dessa papper. Det handlar ofta om mjuka värden, så som personalens utbildningsnivå, personalens säkerhet, patienternas välmående osv. Inom sjukvården kan det handla om att anställa lägre utbildad personal, att dra in på kafferaster/kisspauser, färre blöjbyten osv. Inom skolan kan även där vara att dra in på personalens utbildning, dra in på skolbibliotek, mer lärare per  klasser, kvaliteten på lektionerna, låta eleverna ha mer hemläxor osv osv. Ofta då man jobbar med människor så finns det gott om "mjuka värden" som är lätta att externalisera.

Nu då till diskussionen om privat vård, skola och omsorg. Vad är skillnaderna mellan privat och allmän vård?

Vi gör ett explicit (uttryckligt) antagande att tekniken är densamma i privat och allmän vård, skola och omsorg (detta antagandet diskuteras nedan), och givet att det bara finns de två sätten att effektivisera beskrivna ovan. Detta ger vid handen att de som driver privat vård, och plockar ut vinst ur verksamheten, gör det genom att externalisera kostnader, det gör det alltså på bekostnad av de "mjuka värden" beskrivna ovan, alltså personalens kompetens, skolbibliotek – ja vårdens och skolans kvalité i allmänhet!

Hur stämmer då antagandet ovan? I regel så har privat vård och skola investerare bakom sig, ofta med mycket pengar. Detta innebär att de har ekonomiska muskler för att investera i ny teknik, så som digitala whiteboards, bärbara datorer till alla elever osv. Dock i skolan så sker ofta detta med en baktanke, att göra investeringar och bygga upp värdet på skolan, för att sedan sälja av den för att tjäna pengar. Sen så "investerar" dessa företag sällan i "dyra utbildningar" så som fordonsprogrammet, utan håller sig ofta till billigare program. Detta ger en orättvis fördelning av kapitalet, där vissa program får mycket kapital, och andra mindre.

Om diskussionen ovan mest är inriktad på skolan, så har vi en annan diskussion i vården. Där har vi bland annat stora och dyra investeringar, så som magnetröntgen osv. Dessa är ofta dyra, och därför så ser vi mest privat vård där kostnaderna är låga och möjligheterna till externaliseringar är stora, dvs äldrevården. Där finns det god möjlighet att spara in på "mjuka värden", så som blöjbyten, personalens kompetens, nattbemannning, osv. Ofta upphandlas dessa tjänster, och i upphandlingen specifiseras vilken vård som avses, och man får ofta "förluster" i upphandlingen, dvs brister i specifikationen hur vården skall utföras, som företag sedan kan utnyttja. Resultatet blir att vinster tas ut på bekostnad av dom svaga och ofta hamnar i skatteparadis.

Är det rätt att blindt lita på markanden och att det alltid gör saker mer effektivt, eller börj man tänka till lite innan man säljer ut välfärden?

Har du någon erfarenhet av vård eller skola, privat eller allmän? Mina uppgifter ovan bygger mest på bevakningen i nyheter och media, och en liten del på historier från anställda och anhöriga i vården, men det skulle vara intressant att höra era synpunkter och upplevelser av privat eller kommunal vård.

Bli först att kommentera

Vad är exponentiell tillväxt?

Av , , 1 kommentar 1

Vad är exponentiell tillväxt?  Till att börja med vill jag berätta två historier, om liljor i en damm, och en om vete på ett schackbräde.

Vattenliljor på dammen

En viss typ av vattenliljor introduceras till en damm. Just denna arten växer exponentiellt. och fördubblas varje dag, och kommer täcka hela dammen efter 30 dagar. Efter hur många dagar täcks hälften av dammen?
Många kanske tänker att den borde va halvfull efter halva tiden, dvs efter 15 dagar. Detta är dock fel: dammen kommer vara halfull den 29 dagen och vara helt full nästa dag.

Vetekorn på schackbrädet
Denna historia handlar om uppfinnaren av schack, en man från Indien. När han visar upp sitt påhitt för kungen så frågar kungen vad han vill ha som belöning. Mannen svarar att han vill bara att kungen ska ge honom vete, ett vetekorn på första rutan, 2 på den andra, 4 på den 3e, osv, en fördubbling för varje ruta. Kungen tycker sig lätt kunna avvara några få vetekort så han går snabbt med på förslaget. Detta visar sig snabbt vara en dålig idé, då fördubblingarna snabbt drar iväg.  På den 4 rutan läggs 8 riskorn, men på den 16e rutan måste läggas 65536, på den 32e rutan 4294967296 riskorn, och på den sista rutan 9,223,372,036,854,775,808 riskorn, något kungen verkligen inte har råd med.

Detta med exponentiell tillväxt beskriver egentligen fördubblingstakten. Ett enkelt sätt att räkna ut fördubblingstakten är att använda 70-regeln. Den innebär att man delar 70 med tillväxttakten i %, detta ger hur många t.ex. år det tar för en fördubbling. T.ex. om Kinas ekonomi växter med 7% per år, så kommer den fördubblas på 70/7 = 10 år. Eller om du får 3,5% på ditt sparande varje år så kommer dina pengar ha fördubblats på 70/3,5 = 20 år. Detta innebär att du kommer ha 4 gånger så mycket på 40 år, och 8 gånger pengarna på 60 år. Så även om tillväxttakten är densamma så kommer ökningen av pengar gå allt snabbare.

Tyvärr så är vi människor ganska dåliga på att reagera på exponentiell tillväxt. Se bara på fallet med liljorna på dammen, på slutet växer det så sjukt fort. Samma principer går att tillämpa på andra saker, till exempel miljöproblemen, att man har en viss %ig ökning av utsläpp, eller avskogning, eller artförlust varje år. Det går långsamt i början, men efter ett tag så blir det praktiskt taget en explosion. Detta ser vi nu i mycket av utvecklingen här i världen, både inom ekonomin, och i miljön.

1 kommentar

Utförsäljningen av apoteket en flopp

Av , , Bli först att kommentera 1

http://www.dn.se/sthlm/110000-lamnar-sitt-apotek-utan-medicin

Att sälja ut apoteket har visat sig blivit en flopp. Tanken var att att marknadskrafterna skulle genom ökad konkurrens öka servicen för kunderna. Detta visar sig nu inte fungera. Genom att låta marknadskrafterna jobba, så kommer servicen samlas där pengarna finns, så där lönsamheten är dålig så kommer det också fungera dåligt. Detta har vi har sett både på landsbygden, där de "vanliga apoteken" är de enda som kan drivas, samt inom receptbelagd medicin, det är för dyrt att ha massa olika medicin i lager. I inget av dessa fall har vi fått bättre service.

Nä att låta pengarna styra,  istället för sjuka människors och dess behov är omoraliskt, för att inte säga odemokratiskt. Makten ska komma från folket och dess behov, oavsett om man har pengar eller inte, och så sker inte på en fri marknad där de som har pengar bestämmer.

Att tillåta försäljning av huvudvärkstabletter och liknande på ica är toppen, men att låta försäljningen av receptbelagd medicin styras av marknaden är ett ideologiskt felsteg och en uppenbart värdelös idé. Håll marknadskrafterna utanför vård, skola och omsorg!

Bli först att kommentera
Etiketter: