Vad energikatalysatorn innebär

Av , , 2 kommentarer 2

I Oktober planeras en visning av en mycket viktig upptäckt av en italiensk uppfinnare i Grekland. Han tänker då visa ett helt nytt sätt att skapa energi, nämligen genom fusion, närmare bestämt kall fusion. Hans uppfining kallas energikatalysatorn, och går ut på att nickel under vissa förutsättningar bildar det tyngre grundämnet koppar samt överskottsenergi. Det är alltså till skillnad från fission, som sker i vanliga kärnkraftverk, där man delar atomer.

Detta är samma process som försegår i solen, och forskare har länge försökt återskapa denna process, så kallad hot fusion, varm fusion, men utan framgång. Nu har denne italienske forskare byggt ett 1 megawatts kraftverk som han kommer förevisa i inom kort.

Detta är en revolutionerande upptäckt som helt bryter världsuppfattningen inom många områden. Kall fusion har länge bedömts vara helt omöjligt, men nu om det visar sig vara möjligt kommer allt ställa sig på sin ända. Jag skriver om för att det fortfarande inte är säkert på att det fungerar, trots att han har fått ett italienskt patent på maskinen, samt ingått sammarbetsavtal med både amerikanska och grekiska företag. Demonstrationen i oktober kommer vara spiken i kistan för alla tvivel.

Med denna upptäckt blir vi inte längre begränsade av de fossila bränslena för vår energiförsörjning. Denna uppfinning, som ännu är i sin linda, kommer bedömt kosta 2 miljoner euro för ett 1mw kraftverk, som tillverkar varmvatten. Detta är långt under kostnade för t.ex. solceller, och räknar man att den producerar energi 24/timmar om dygnet och med i det närmaste 100% verkningsgrad så inser man att det är ett stort framsteg. Sen om man jämför det med de första datorerna eller med T-forden, så inser man att det kan kommma att ske en fantastisk utveckling.

Så pass billig, enkel och säker energi kommer förändra det mesta. Till att börja med satsningen på förnyelsebart. Vind, sol och annat kommer ha mycket svårt att konkurrera, och min bedömning är att det kommer vara en död branch om några år.
Ekonomin kommer få ett uppsving. Energi är och har alltid varit ett krav för ekonomisk tillväxt, och denna billiga energi kommer förändra livet för många, särskilt i de fattiga delarna av världen.

Rent praktiskt så säger uppfinnarna att kostnaden för energi från just denna apparat, "t-forden", kommer ligga på 1 cent per kilowattimme, alltså ungefär 9 öre. Dessutom kräver denna teknik inte stora anläggningar, typ kärnkraftverk, utan kan tillverkas i små moduler. 1 MW anläggningen består av ca 400 st 2,5kw moduler, och hela anläggningen mäter endast 2*2*3 meter, alltså en 10 fots kontainer. Detta gör det möjligt i framtiden att varje hushåll är självförsörjande med el och värme, i ett decentraliserat system. Man kan även tänka sig i framtiden att man bygger in bättre apparater i tåg, båtar, flygplan och kanske till och med bilar, eller varför inte cyklar?.

Energikatalysatorn kommer innebära att vi istället för ett "long emergency", alltså en tid med med allt mindre energi och allt större umbäranden, som fortsätter i nedåtgående riktning i 100-tals år, att vi då får mer av en "short emergency". Denna kris vi upplever nu blir då bara en övergångsperiod på kanske 5-10 år, tills dess att vi lyckats utveckla den kalla fusionen till en skala som räknas, byggt om all gammal infrastruktur, (bilar och liknande), samt styrt upp vår matförsörjning. Efter det så är det bara uppför, en värld med i praktiken oändligt med energi.

Energikatalysatorn och kall fusion kommer göra våra liv radikalt annorlunda, och kommer vara språngbrädan till ett samhälle som mer liknar science ficion än filmen "the road"

För otrolig att vara sant? Läs mer på Ny teknik.
 

Vad är peak oil?

Av , , 2 kommentarer 1

Då jag hörde en student i energiteknik idag säga att hon inte trodde på peak oil, då blev jag upprörd. Därför tänkte jag nu, kanske ännu en gång, försöka förklara peak oil så att det är solklart för vem som helst, även energiteknikstudenter.

Kort sagt så handlar peak oil om storleken på "kranen", och inte så mycket om storleken på "tanken".

För att börja från början:

Vi kan anta att det finns mycket olja (Hur mycket kommer jag inte skriva om nu). Om vi lyfter blicken från vår lilla planet, till planeten Saturnus och dess måne Titan, så ser vi där att det finns stora sjöar av flytande metan, alltså naturgas. Om vi då gör antagandet att det finns planeter/månar som har sjöar av olja istället, och att universum är oändligt stort, med oändligt antal planeter, så kommer vi fram till att det finns oändligt med olja.

Hur mycket olja det finns spelar dock ingen roll.

Hur mycket olja det finns i universum, på Titan, under arktis isar, i Kanadas tjärsand, i plastavfall, eller i Sveriges skogar, spelar ingen roll, om vi ändå inte kan utvinna den nog snabbt (och gärna så billigt som möjligt). Och det är det peak oil handlar om, utvinningstakt.

Peak oil är alltså när oljeutvinningstakten når sitt max.

Detta är ju såklart en förenklad bild.. Viss korrelation finns ju mellan mängden oljefält och takten man kan plocka upp oljan, men det är alltså i slutändan alltid oljeutvinningstakten som räknas.

Sen om vi ska gå in lite på varför det blir en topp, en peak, så är det för att oljeutvinning i regel ser ut så.

Oljeutvinningstakten i ett fält/område/region följer nästan alltid en "klockformad kurva", likt bilden nedan visar. För en enskillt fält/ett enskilt borrhål så går produktionen ofta upp kraftigt i början, för att sedan plana ut och sedan minska . Då alla borrhåll inte görs på en gång, utan majoriteten sker en tid efter fältet börjat utvinnas, så får man denna form på kurvan. Mycket likt normalfördelningskurvan, som ju ofta finns i många olika sammanhang. Borrar man fler hål snabbare så blir bara kurvan brantare, både i framkant och bak-kant, och man får en högre takt men under en kortare tid.

 

(Nä sen om vi i ett framtida spacesammhälle kanske utvinner olja i takt snabbare än vi kommer göra nu, det återstår väl att se 😉

Var är visionerna?

Av , , Bli först att kommentera 1

I den kontinuerliga skapandeprocessen av det sammhället vi lever idag så tror jag att vi har fastnat lite i vårt nuvarande tankesätt. Vi har byggt in oss i någon sorts paradigm där ekonomisk tillväxt och ytlighet är viktigt. Jag tänkte här vidga vyerna för vad man kan ha för mål och visioner med ett samhälle.

Ett samhälle bör vara anpassat för människor, och utgå från vad människor behöver. Till att börja med så måste man då veta vad en människa är. Fredrik Lindström har gjort en serie som sändes i SVT för några år sedan, som heter just "Vad är en människa". Den serien rekomenderas starkt.Det i är just i människan som allt bör bottna.

Vad behöver då en människa? En forskare som heter Maslow i efternamn har föreslagit en teori om detta, Maslows behovspyramid, eller ibland Maslows behovshierarki. Det är en pyramid med 5 steg.

Längst ner i pyramiden, i basen, hittar vi de fysiska behoven. Vi måste ha mat, luft, vatten, skydd från väder och vind. Detta bör vara fundamentalt för ett samhälle att kunna garantera till samtliga individer.

Steget ovanför benäms ofta behovet av säkerhet. Man behöver ha någorlunda säkerhet i tillvaron, att inte behöva ständigt oroa sig för matbrist, rånare, katastrofer, eller vad det nu kan vara. Människan är anpassad till att klara av sådana situationer, men klarar inte av längre tider av osäkerhet.

Ovanför det så finns ett steg för kärlek och gemenskap. Människan är en social varelse. Evolutionärt har det varit en fördel att leva tillsammans med andra människor, så därför har vi olika mekanismer för att tillse att det händer, att vi blir kära till exempel.
Vad gäller dagens samhälle, så är kärlek och gemenskap något som från samhällets sida ofta strutas i. Tidigare skulle jag nog säga att den sociala biten togs omhand av kyrkan, men i takt med sekulariseringens framfart så lämnas den biten ofta upp till den enskilde, med taskigt resultat som följd.
Jag brukar ofta använda bilden (säkert kraftigt romantiserade, tagit från filmen "dansar med vargar", som förresten också rekomenderas) av indianstammen. Alla känner alla, och man har en gemenskap inom stammen.
Idag i individualismens tidevarv är vi snarare uppmanade att vara självständiga än gemenskapiga.

Det 4e steget, då man fått ordning på de 3 stegen under, är behovet av uppskattning. Att man har en plats, något att göra, och blir uppskattad för den man är och det man gör. För att återigen jämföra med hur det är idag så är det knappast så. Den som skriker högst eller operear sig mest vinner, och då bara för att man skrek högst, inte för att man är den man är.
Detta är såklart svårt att på ett systematiskt sätt bygga bort, särskilt i en värld med alltmer billig energi och snabba kommunikationer. Vem uppskattar att du kan jonglera när det finns filmer på youtube där någon jonglerar 30 brinnande motorsågar? I en värld där allt mer styrs av datorer och maskiner blir uppskattningen för människan mindre. Lägger man därpå den blixtsnabba kommunikationen, med youtube, facebook och annat, så verkar man som enskild mycket sämre i den globala konkurrensen. Det som någon gjorde som var uppskattat hemma i bondbyn förra århundradet, är ingenting i dagens hypersnabba globala samhälle.

Sen kommer vi till det sista steget, behovet av självförverkligande. Detta är precis som det 4e steget svårt att på ett systematiskt sätt få till i en hypersnabb värld.
Vi är alla olika. En del har lång rygg, andra stora ögon. I dagens samhälle där alltfler konkurrerar om allt färre möjligheter så blir det väldigt jobbigt om man föds i en dålig sits. Dessutom får man veta hur bra det går för "alla andra", och att vi är på väg in i en kunskapsekonomi. Var finns plats för en vanlig människa i ett sådans samhälle, där dom vanliga jobben skickas till Kina? Återigen vill jag peka på indianstammen. De starka och drivna blev hövdingar, medans de mindre starka hade sin plats i stammen.

Nä frågan är om människan är byggd för att leva i det samhället vi har idag? Eller kanske om samhället idag är byggt för människan idag? Vi har på något sätt fastnat i tanken på mer ekonomisk tillväxt och högre BNP, och ignorerar det faktum att trots att BNP ökat med 5 ggr de senaste 30 åren, har livskvaliten minskat. Och är det inte livskvaliten vi vill åt? "Men livskvalite är ju så svårt att mäta, så vi tar det sen…"

Jag skulle vilja se att man börjar på en nytt papper och designar om samhället för att passa människan. Dock finns många mäktiga institutioner som är emot sådana reformer. För att få till sådana saker krävs kraftiga händelser tror jag, exempelvis krig, kollaps, eller motsvarande händelse av den digniteten.

Lyft blicken och se möjligheterna.

Uppfinningen som ändrar ALLT

Av , , 2 kommentarer 0

Varför behövs pengar? För att fördela energi och resurser. Behövs pengar om det finns oändligt med energi?

Oändligt med energi skulle förändra ALLT!

Tänk ett litet batteri du kan hålla i handen som skulle kunna ge 100tals kilowatt i effekt. Man skulle kunna driva bilar, plan, båtar, grävskopor, gruvutrustning, skogstraktorer, vanliga traktorer… ja allt med denna nya typ av energi, dessutom väldigt billigt. Man skulle kunna bygga en eldriven rälskatapult som slungar ut personer och material ut i rymden för några ynka kronor per kilo. Vanliga sateliter har effekter på några hundra watt, tänk er då en rymdsond som rushar iväg med några hundra megawatt!

Man skulle kunna syntetisera ammoniak med hjälp av haber bosch-processen, med vätgas från elektrolys och kvävgas från luften – där har vi gratis gödning. Och med gratis gödning och gratis drivmedel till traktorerna skulle vi även ha gratis mat.
Man kan pumpa vatten ur haven, koka bort saltet och pumpa in det i Sahara, i stor skala.
Detta är bara några exempel. Det är bara fantasin som sätter gränserna, och peak fantasy är ännu långt bort. I det närmaste gratis energi skulle förändra ALLT.

Men detta måste väl ändå vara science fiction?

En Italiensk ingenjör är bara månader bort med en presentation av ett 1 MW fusionskraftverk som utvinner kraft i storleksordningen motsvarande 500 fat olja ur 1 gram nickel! Varje år bryter man miljoner ton nickel, vilket i praktiken motsvarar oändligt med energi.
Likt då de första datorerna som var stora som rum, och man sa att det bara behövdes 3 st i hela världen, och hur datorer förändrats sedan dess – så kommer även denna uppfinning utvecklas.

Vi står med all sannolikhet inför en av de viktigaste upptäkterna någonsin, och mycket kommer förändras drastiskt under din och min livstid.

Kopplingen mellan energi och arbete

Av , , Bli först att kommentera 0

Som jag tjatat om flera gånger på denna blogg så är kopplingen mellan ekonomi och energi stark. Jag tänkte här belysa detta ämnet ännu en gång.

Enligt wikipedia är arbete (i den icke-fysikaliska definitionen)

Arbete är en mänsklig verksamhet som genererar ekonomiskt värde i form av varor eller tjänster.

En tjänst är ju såklart arbete, men en vara är en naturresurs som någon utfört en tjänst på, t.ex. grävt fram järnmalm ur en gruva, sågat ner ett träd, eller spikat ihop ett hus. Varor och tjänster kräver alltså båda arbete.

Mekaniskt arbete har SI-enheten Joule, men en kanske vanligare vardaglig benämning är kilowatttimmen, kWh. Även energi har enheten joule, eller om du vill kWh.

Beviset att energi och arbete är starkt ihopkopplade blir då enkelt:

Arbete = kWh = Energi, vilket var det som skulle bevisas.

Den verkliga ekonomin är alltså starkt beroende av energi för att fungera. Att som vissa vill, frikoppla ekonomin från den fysiska verkligheten vore knappast lönt. Visst att man kan få oändlig tillväxt, men till vilken nytta? Att sitta och byta papper med varandra i form av olika obskyra derivat och liknande har ju ingen mening om de inte är förankrade i verkligheten.

För det är väl det man har ett ekonmiskt system till, att fördela varor och tjänster? Och mindre energi till att producera varor och tjänter – arbete – destå mindre kommer ekonomin bli. Detta står tvärt emot det grundläggande antagandet det ekonomiska systemet vilar på – att tillväxten alltid fortsätter.

The human well being equation

Av , , Bli först att kommentera 0

För att bättre illustrera hur viktigt det är med energi så tänkte jag visa the human well being equation, eller välfärdsekvationen på svenska. Kjell Aleklett, professor i Uppsala har kommit på detta koncept. Den ställs upp enligt följande:

 

Human well being/HWB = Food&Water(E) + Economy(E) + Climate(E) + Security(E)

 

Det finns alltså 4 faktorer i denna ekvation: Mat och vatten, ekonomi, klimat och säkerhet. Som ni ser ovan står även ett E inom parantes efter varje faktor. Med detta menas att alla dessa är en funktion av hur mycket energi man stoppar in.  Jag tänkte gå igenom dessa punkter:

Mat och vatten – Det går åt väldigt mycket energi till maten vi äter. En stor del av den energin kommer från olja och gas. Gas är en viktig komponent i konstgödsel, alla jordbrukare använder traktorer, maten ska transporteras, osv. Man brukar säga att det går åt ungefär 7 kalorier energi för att göra 1 kalori mat på talriken. 2000 kcal som är ungefärligt dagsbehov för en person, motsvarar 2,2 kWh.

Ekonomi – Som jag tjatat om tidigare så är kopplingen mellan energi och ekonomi stark. Som tankeexpriment kan man försöka komma på ett sätt att driva ett företag utan att använda någon energi alls – varken direkt eller indirekt, typ driva en korvkiosk på Pluto – det går bara inte.

Klimat – Även klimatet är en funktion av vår energianvändning. De stora mängderna kol, olja och gas vi använder släpper ut stora mängder växthusgaser som värmer jorden och ändrar klimatet.

Säkerhet – Med begränsad energi så får vi en begränsning i den mat och de resurser vi kan använda. Detta kommer innebära högre konkurrens om tillgängliga resurser, vilket ökar risken för väpnade konflikter. Många av de krig som pågått har handlat om olja och andra naturresurser.

Så med en minskande oljetillgång så kommer vi få det sämre på samtliga punkter ovan, möjligtvis med undantag av klimatet – då det inte finns tillräckligt med fossila bränslen för att nå de nivåer som bland annat Al Gore varnat för.

Läs gärna mer om detta här och här.

Boktips: The long emergency

Av , , Bli först att kommentera 0

 

The long emergcy, den långa nödsituationen, syftar på den period av resursbrister och energibrister som vi håller på att gå in i, som jag skulle vilja säga att finanskrisen var startskottet på. Denna period kommer vara något helt annat än den oljerika perioden vi genomlevt de senaste 100 åren, och något vi kommer få vänja oss vid. Vi kommer aldrig tillbaka till dessa rika tider, om inget alternativ till olja hittas, något som då boken skrev inte fanns.

Boken är skriven 2005, men är ändå aktuell. Bland annat så förutspådde han den bostadsbubbla i USA som finanskrisen skulle kretsa kring.

The long emergency är också lång. 300 sidor liten engelsk text, den tog sin tid att plöja igenom, och är man  inte väldigt intresserad så är det inget jag rekomenderar.

Själva konceptet "long emergency", alltså en tid med sociala, ekonomiska, politiska,  och andra svårigheter, blandat med klimatförändningar,  i takt med att vi blir allt fler som ska dela på allt mindre resurser tror jag är ganska rätt. Men utvecklingen kan ändras, om man ser den nya utvecklingen inom fusionskraften, där "cold fusion" kanske inte är så långt bort.

Billig energi är den största faktorn i det som kommer ge upphov till "the long emergency", men med billig energi från fusionskraft så kommer det troligen bli mer av ett "short emergency". Dock är vår matförsörjning mer hjälpt av billig olja och gas än den är av el. Så det är troligen inom matförsörjningen nödsituationen kommer bli som störst, något som vi redan märkt av i bland annat egyptien.

Så min bedömning är att vi kommer få en period av olika mer eller mindre allvarliga "nödsituationer", men inte så lång och djup som denna boken vill mena på. Dock tror jag att mänskligheten mår bra av att sudda ut, vända blad och börja om på nytt, och göra oss av med gamla ohållbara vanor och system – och där kan en mer eller mindre lång nödsituation kan göra det möjligt.

”Above-ground”-faktorer

Av , , Bli först att kommentera 0

Oljeindustrin är en branch där stora system och stora investeringar behövs. Det är inte bara att investera i en pump i ett oljefält,  och sedan är det klart. Oljan måste fraktas, raffineras, fraktas lite till, för att sedan också användas. Alla dessa steg innebär investeringar.

Ska man göra en stor investering så tar det ofta 10-tals år innan man betalat av eller tjänat igen satsade pengar. Därför så behöver man stabilitet för att kunna satsa. Oljepriset har på senaste tiden inte direkt präglats av stabilitet. Från att ha legat på 20$ fatet i början av 2000-talet, till att gå till 147$ 2008, för att sedan på ett halvår falla till 40$ dollar fatet, för att nu igen vara uppe på 115 (för att sedan nu i maj tappa 10-15% på ett par dagar).

Skulle det vara så att vi får ytterligare en finanskris eller motsvarande så att oljepriset sjunker som en sten igen, då är risken stor att oljeproducenterna inte längre kan investera i nya oljefyndigheter, det finns helt enkelt inte nog med stabilitet för att ha en marknad. Detta skulle leda till att tillgången på olja minskar mycket snabbare än vad den skulle om det bara var upp till  de geologiska begränsningarna.

Liknande effekter kan man få i den Svenska bilmarknaden. Antag att oroligheterna i mellanöstern får Saudierna att stoppa oljeexporten – vilket leder till att alla andra länder också stoppar exporten för att inte importländerna ska hamstra upp all olja – vilket skulle leda till bensinbrist i Sverige. Eller något annat exempel med långvarig bensinbrist i Sverige.
Hur många skulle då göra den långsiktiga investeringen att köpa bensinbil, om det inte finns garanterad tillgång på bensin. Bensinbilspriserna och bensinbilförsäljningen skulle falla som en sten, för en sådan investering kräver en stabil tillgång på (billig) olja, annars blir den inte av.

Detta är bara några av de exempel på där instabiliteten hotar att helt krasha hela system väldigt plötsligt. Hur stora prissvängningar tål systemet egentligen?

En annan sådan här above-ground-faktor kan man tänka sig i Saudiarabien. När nu oroligheterna sprider sig i mellanöstern så löser saudierna det med att ge gåvor till folket för att köpa deras välvilja. Risken är att dom får en "välviljebubbla", där kungahuset lever på att ge gåvor till folket – en bubbla som kan spräckas om oljepriset – och därmed oljeinkomsterna sjunker kraftigt. Dessutom spelar det ingen roll hur mycket pengar man har om det inte finns något att köpa för pengarna.Jag syftar på vete, något som saudierna snart inte längre kan odla och som stora exportländer t.ex. Ryssland vid missväxt kan sluta exportera.

Above-ground-faktorerna riskerar att på snabba och oväntade sätt sätta käppar i hjulen för oljeindustrin och världsekonomin i stort.

Federal Reserve

Av , , Bli först att kommentera 0

Tänkte jag kunde bjuda på lite teknad film såhär på fredagskvällen. Filmen handlar om hur Federal Reserve håller USAs och därmed hela världens ekonomi i ett järngrepp. Filmen är mest underhållning och inte en strukturerad dokumentär.

Federal Reserve, "the fed", USAs centralbank, är helt privatägd. Dessutom får banken skapa pengar, något som bland annat kan ses på alla dollarsedlar. Ganska sjukt egentligen. Om då banken hade ägts av till staten till en viss procent, säg 51%, eller ens 1%, men icket. FED ägs till 100% av privata intressen.

 

Jag är lite imponerad ändå hur dom lyckats.

"The greatest trick the Devil ever pulled was convincing the world he didn’t exist."  – Från filmen The Usual suspects (1995)

 

Finanskris v.2?

Av , , Bli först att kommentera 0

Tiden innan finanskrisen har många likheter med vad vi upplever idag. Jag tänkte nu peka på flera av dessa likheter.

  • Dollarpriset nådde under april/maj en bottennivå på under 6kr. Nu i början på maj 2011 så nådde dollarn åter dessa nivåer.
     
  • Oljepriset var i början av 2008 ca 100$ fatet. Sedan steg det under första halvan av året till att nå rekordnivån 147$fatet i mitten av juli. Nu i början av 2011 så var priset också ungefär 100$, och har stigit sedan dess till ungefär 115$ i början av maj. (Nu i dagarna har dock priset sjunkigt något, men går det ej se om det bryter trenden eller ej.)
     
  • Bostadspriserna i USA sjönk kraftigt tiden innan finanskrisen 2008, och såklart då under. Idag ser vi återigen en kraftig minskning av bostadspriserna i det stora landet i väster.


 

  • Matpriserna ökade krafigt tiden innan finanskrisen, för att sedan krasha i samband med krisen. Nu är dock priserna på väg upp igen, och har nått samma eller högre nivåer än tidigare.

De kraftigt höjda energi och matpriserna har en kraftig "inflationseffekt". Prisökningarna driver upp allt, kostnaderna, priserna och lönerna, och det var det som till största delen som knäckte finanskamelens rygg 2008.

Den stora skillnaden detta året motför tidigare är att vi inte har det upplagt för en bostadsbubbla på samma sätt. Folk i USA hade köpt hus jättebilligt, för att sedan då priserna steg så haden man gjort Re-Fi, re-financing, alltså lånat motsvarande värdehöjningen på bostaden, för att handla saker för (ny tv motsvarande). Då huspriserna sedan sjönk så blev stora mängder med lån "dåliga" och krisen var ett faktum. Se gärna ett tal av Jeff Rubin, en kanadensisk finansman då han talar på ASPO i bryssel. ASPO står för Assosiation of Study of Peak Oil and gas. Jeff Rubin tror att en finanskris är trolig inom 12 månader.

Hursomhelst, min bedömning att vi kommer få en ny finanskris eller motsvarande till hösten kvarstår.