Kategori: Ekonomi

Nationalekonomi = dumhet ?

Av , , Bli först att kommentera 0

Bevis att ekonomisk teori gör dig dummare

Antagande 1:
Motsatsen till dumhet är visdom

Antagande 2:
Visdom är samma som systemtänkande, dvs att man vidgar vyerna, tar med fler perspektiv och ser saker i ett större sammanhang och som en del av ett system

Äganderätten är centralt inom ekonomisk teori. Allt ska kunna ägas, allt ska rutas in i ditt och mitt. Man ansvarar bara för sitt eget.

Genom att ruta in allt i ditt och mitt gör man motsatsen till systemtänkande, man minskar vyerna och tillåter inte att se saker i ett sammanhang. Mind your own business.

Vi kan därför göra antagande 3:
Ekonomisk teori är motsatsen till systemtänkande.

Slutligen kan vi knyta ihop säcken

Efterssom ekonomisk teori är motsatsen till systemtänkande, och systemtänkande är samma som visdom, och dumhet är motsatsen till visdom, ger det att:
Ekonomisk teori är samma sak som dumhet.

Att läsa ekonomisk teori gör dig alltså dummare och får dig att fatta sämre beslut.

Konjunkturcykeln

Av , , Bli först att kommentera 0

Är den psykologiska effekten av riksbankens räntehöjningar större än den faktiska ekonomiska effekten?

Ofta då man pratar ekonomi så kommer man in på hög och låg-konjunkturer. Jag tänkte här ge min syn på vad en sådan är, och hur man kontrollerar dessa.

Ekonomin de senaste säg 200 åren har tenderat att växa på lång sikt. Ekonomer gör bara ett konstaterande av detta utan att riktigt förstå varför (se t.ex. boken "Economic growth" 2a utgåvan av Barro och Sala-I-Martin, sid 12: 1. "Per capita output grows over time, and its growth rate does not tend to diminish. 2 Physical capital per worker grows over time"
Vad detta beror på är, något som ekonomer är ovetande om, är att vi hela denna tiden hittat och utvunnit mer och mer energi. Den växande linjen i bilden nedan är alltså ekonomisk utveckling, eller då egentligen "tillgången på energi och råvaror".
 

Den sinusformade kurvan är alltså konjunkturcykeln.
Får ekonomin regera fritt så tenderar människors girighet att skapa bubblor, alltså att ekonomin sticker iväg uppåt på ett okontrollerat sätt. Allt sedan tulpanbubblorna i holland för flera hundra år sen har bubblor uppstått. Detta sker då en bransch, vara eller liknande blir övervärderad, när sedan sedan verkligheten kommer ikapp sitter man med övervärderade tillgångar, och en kris är ett faktum. IT-bubblan kring år 2000 är även ett exempel på detta.
Det som alltså hänt är det ekonomiska systemet sagt att det är ok att dra iväg, medans den fysiska verkligheten inte hänger med. Man får alltså en top-gun effekt där "the economy is writing checks our planet cant cash".

Därför behöver man något som säger dämpar dessa tendenser. På 30-talet kom en kille som heter John Maynard Keynes på att man kan reglera ekonomin med riksbankens räntenivå. När ekonomin är på väg upp förbi gränsen för vad de fysiska förutsättningarna kan leverera så ger riksbanken en kraftig signal genom att höja räntan, vilket får företagen och hushållen att sluta så att säga "skriva checkar". Det man säger med en räntehöjning är alltså typ: "Sluta köp lastbilar, bygga hus och annat som kräver energi och råvaror".
Efter ett tag med sådana signaler blir pessimismen alltför stor och ekonomin dyker ner under nivån för vad planeten kan leverera. Då genom att signalera att räntan sänks så uppmanar man företag och hushåll att återigen börja köpa saker, bygga hus och lastbilar.

Detta leder in på frågan jag ställde i början, ifall det är själva räntekostnaderna eller det psykologiska faktum att räntehöjningen sker som har störs effekt på ekonomin? Frågar man en ekonom så borde svaret vara självklart, då dessa antar att priset är en enda informationsbäraren, och den rationella ekonomiska människan alltid tar beslut på ekonomiskt rationella grunder.

Är det någon som känner till någon forskning på detta området får ni hemskt gärna höra av er.

Den keynesiska räntestyrarpolitiken bygger säkert (jag har inte läst detta, utan jag bara gissar) på fler antaganden, tex. att kapital är orörligt över nationsgränsen. Detta kan man se idag, där riksbankens ränteändringar inte alls behöver slå igenom på bankernas räntor, efterssom dessa banker kan enkelt låna utomlands eller så, oberoende av riskbanken.

Som vanligt så blir min sista fråga, Hur kan vi låta oss styra av okunniga ekonomer?

 

Svar till gunnarlittmarck

Av , , 6 kommentarer 1

I kommentarerna på artikeln "Det är nåt som inte stämmer" på Svenska Dagbladet http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/04/17/det-ar-nagot-som-inte-stammer/#comment-866767098 skrev jag:

En annan anledning stavas: Peak Oil.
i ca 200 år har vi varje år utvunnit mer energi än föregående, först med kol, sedan olja, och nu sist naturgas. Oljeproduktionen, som står för den största delen av energin, har dock i stort sett stått still sedan 2005, trots rekordpriser och modern teknik. Vi står nu inför ett paradigmskifte, och börjar nå de fysiska gränserna för tillväxt; och fysiska gränser är ju knappast hemmaplan för ekonomer som tror att teknikutvecklingen och substitution ska lösa problemet, precis som dom dom trott tidigare. För frågan lyder, hur ska man med minskade energitillgångar driva på den fysiska tillväxt som krävs för ekonomisk tillväxt? Energi is the name of the game, och våra ledare/ekonomer har ett och annat att lära. Och som en följd av inkompetensen så har vi nu ett ekonomiskt system som ekonomerna inte förstår, vilket tydligt framgår av artikeln ovan…

Som svar fick jag från signaturen gunnarlittmarck (som tydligen togs bort sedan av någon anledning)

Peakoilkatastrof existerar bara för de som är tekniskt okunniga. Märk att det är teknikutveckling som även kommer sänka gludpriset med faktor hundra genom robotiserad gruvdrift från havsbotten, det har startat och alla tekniker inser konsekvenserna. Ekonomin utvecklas som ett resultat av teknikutveckling.
Se här varför olja måste sjunka mot $60/fat, sen vidare ner tills olja åter igen skapar "waste land" då den tränger upp genom jordskorpan.
http://gunnarlittmarck.blogspot.no/2013/04/syntetiska-drivmedel-ger-ett-tak-for.html

Mitt svar på detta kommer nedan:

Man kan ju undra Gunnar Littmark läst om peak oil i en geologibok eller en nationalekonomibok?
Nåväl, tre saker kring peak oil som kan vara bra att känna till:

Flöden
Peak oil handlar om geologi. Det finns en geologisk gräns för hur snabbt oljan kan flöda genom berggrunden, vi snackar alltså på por-nivå. Detta är ett geologiskt faktum. Detta leder till att det finns ett maximalt flöde hur snabbt oljan kan rinna till i ett oljefält, och således ett maximalt flöde per dag i en region, och därför också i världen. Peak oil handlar om hur snabbt vi kan framställa olja, inte hur stora reserver det finns. Hastigheten på detta flöde har i stort sett stått stilla sedan 2005, trots all modern teknologi och höga oljepriser.

EROEI
EROEI står för energy returned on energy invested. I de första oljefälten fanns oljan praktiskt taget vid ytan, och kom ofta upp av eget tryck. Det krävdes då mycket lite energi per varje enhet energi framställd, ibland upp till 100:1, alltså det gick åt 1 fat för att producera 100. Allt efterssom de lättaste fälten producerades först så går EROEI ner, och föll till kanske 30-40:1 på 70-talet, och till kanske 10-20:1 idag. Etanol av majs har ett väldigt lågt EROEI på strax över 1. Ett EROEI under 1 är knappast värt att utvinna, då det går åt mer energi till framställningen än man får ut. Vad är EROEI på robotiserad djuphavsolja? Sen kan man ju undra om det går att driva ett samhälle med mindre EROEI än 5:1, då alltså 20% av all aktivitet går åt till att framställa energi.

Skala
Idag använder vi ca 80 miljoner fat olja PER DAG. Det går framställa olja på alla möjliga olika sätt, men det finns inget sätt som snabbt kan komma upp i de mängder som behövs. Hur många fat framställs med fisher-troph? 1 miljon per dag? 2? Är det rimligt att tro att man kan 40-dubbla produktionen på kortare tid än 20 år?

Nä, som nationalekonomerna inte har förstått, vilket inte är konstigt då teorierna uppfanns vid en tid då energibegreppet inte var påkommet, att energi är den största och viktigaste faktorn som driver vår ekonomi. All form av verksamhet, alltså även ekonomisk verksamhet, kräver energi, mer eller mindre. Och vi kan inte ha ett samhälle med bara lågenergiverksamhet som t.ex. advokater och ekonomer, utan vi behöver mat, bostäder, varmvatten osv vilket är destå mer energikrävande.  Läs gärna boken "Energy and the wealth of nations" som är ganska omfattande och på ett bra sätt talar om sambandet mellan ekonomi och energi. Energi har ju fördelen att vara kvantifierbart och enkelt att räkna på, till skillnad från det nationalekonomerna kallar teknikutveckling. Hur är teknikutvecklingen definerad? Vad är det och hur räknar man på det? Att säga att det är "resten" efter att man dragit bort arbete och kapital i produktionsfunktionen är ju knappast väldefinerat. Dessutom förklarar ekonomernas modell inte t.ex. åren efter oljekrisen 1973 då USA upplevde skakig eller negativ tillväxt, hög arbetslöshet, inflation och budgetunderskott, samt minskad produktivitet. Detta förklaras inte av ekonomernas modeller, men förklaras klockrent om man tittar med ett energiperspektiv. Detta står också utförligt i boken.

Nä, jag kan inte begripa att vi fortfarande styr vårat samhälle med uppenbart felaktiga modeller istället för att använda det mycket mer rättvisande energiperspektivet.

 

 

Bitcoin

Av , , 1 kommentar 1

Det har blivit lite av en hajp att investera i bitcoins på senare tid på grund av oroligheterna i ekonomin. Därför har priset också skjutit i höjden, från att ha legat kring 20 dollar i början av året till över 140 dollar nu. Många tror väl att bitcoins kan vara räddningen för världsekonomin.

Bitcoins bygger på att en dator räknar fram jättelånga tal, som sedan blir bitcoins. Dessa  långa tal gör systemet väldigt säkert, men gör samtidigt att det finns en gräns på hur många bitcoins som kan finnas; fler än ca 24 miljoner kan helt enkelt inte räknas fram. Även om de långa talen gör systemet säkert, så gör det systemet också oanvändbart i stor skala.

Ett storskaligt pengasystem bör kunna ändra mängden pengar i omlopp då ekonomin växer (eller krymper). Ifall man inte kan det kommer varje bitcoin i detta fallet att bli mer värd då ekonomin växer, och folk kommer hellre vänta att använda sina pengar, efterssom dom får mer för dom imorgon då (om) ekonomin växt.

Hursomhelst, idén bakom bitcoins är god, och ett distribuerat system för överföringar, fria från kontroll är något att sträva mot.

Avtagande avkastning och tillväxt

Av , , Bli först att kommentera 1

Inom den ekonomiska läran finns det ett begrepp som heter "avtagande avkastning", eller "diminishing returns" på engelska. Ett sätt att illustrera detta begrepp är att ta ett exempel om äpplen. Antag att du är hungrig och inte har ätit äpplen på ett tag. Det första äpplet du äter blir därför fantastiskt gott. Får du ett till äpple så slinker det ner, ganska gott. Ett tredje äpple kanske går ner, men du börjar bli lite småless. Ett fjärde äpple säger du nog helst nej till, och alla äpplen utöver detta skulle bara förbli oätna. Detta är avtagande avkastning, alltså att "värdet", eller "avkastningen", minskar med ökad mängd. Detta är ett ganska centralt begrepp för ekonomer, och, tycker jag, stämmer ganska bra med den empiriska, "upplevda", verkligheten.

Däremot då det gäller tillväxt så vill inte ekonomerna känna till begreppet helt plötsligt. Trots att det i fler och fler studier påvisats att vi efter en viss nivå inte blir lyckligare av mer tillväxt, (det är alltså även där avtagande avkastning) och att vi får ut allt mindre ur våra ekosystem (också där ser vi alltså avtagande avkastning) så agerar ekonomerna inkonsekvent och låtsas som att begreppen inte gäller! Tillväxt till varje pris, trots att det snart ger negativ "avkastning".

Min fråga får därför bli än en gång: Hur kan vi låta oss styras av sådana okunniga och inkonsekventa ekonomer?

Läs gärna mer, tex: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1325368&fileOId=1325369

Ekonomins första huvudsats

Av , , Bli först att kommentera 0

Termodynamikens (alltså typ läran om energi) första huvudsats lyder ungefär:

Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas.

Om ekonomi och energi hänger ihop 1:1 så kan formulera en liknande tes för ekonomi.

Kostnader kan inte förstöras, bara omvandlas

För att visa på denna med ett exempel från vården: Ett sätt att spara pengar ("förstöra kostnader"), är att spara in på blöjor åt de äldre. Det man egentligen gjort är att flytta över, omvandlat, en kostnad, från en ekonomisk kostnad för inköp av blöjor till en  kostnad för den sjuka gamlingen som får dras med skitiga blöjor längre.

Eller att du lägger över kostnader för personal, på den kvarvarande personalen som får springa och jobba snabbare och patienterna som får mindre tid med personalen.

Denna regel funkar bra i vården, skolan och omsorgen, där det inte finns så många energikrävande processer.

Inom industrin, ta som exempel massaindustrin, däremot, där är inte regeln lika klockren. T.ex. om man uppfinner en annan bättre process som kräver mindre energi för att separera cellulosan från ligninet, då har man ju "förstört" kostnader. Fast egentligen har man ju bara undvikit kostnader i första taget

Men där man jobbar med människor, så som vård, skola och omsorg, så gäller regeln hyfsat, och kan vara något att tänka på för landstingets politiker håller på att flytta över kostnader som mest i tron att dom sparar. Läs mer i länken nedan

Blundar för primärvårdens problem


Några tankar om ledarskap

Av , , Bli först att kommentera 0

Ledarskap, särskilt ekonomiskt "ledarskap" eller styrning är överskattat. Ekonomer verkar ofta tro att det är därifrån tillväxt kommer, att man "klämmer ur mer och mer", mycket mer än 100%, ur organisationen.

Frågar man en officer om ledarskap så kommer denna säga att en bra ledare får ut 100% av organisationen, inte mer – en helt annan bild än den ekonomer ofta har.

Ett typiskt exempel är Margret Tatcher. Ofta hör man att det var hon och hennes ledarskap som fick Storbrittanien på grön kvist.

Tittar man däremot på deras oljeproduktion under denna tid så ger det en hint om varifrån denna tillväxt egentligen kom från. Om ekonomi och energi hänger ihop i förhållandet 1:1 så är det rätt lätt att se vad som egenligen hände.

Vem som helst, även Tatcher, kan bli en bra ledare då kurvorna pekar uppåt, det krävs betydligt mer av ledaren då kurvorna pekar neråt.

Tillägg: Till och med Mr. Bean hade kunnat leda landet till framgång med den oljeproduktionen!

Internationell handel

Av , , Bli först att kommentera 1

Tänkte här posta några tankar jag har kring den globaliserade ekonomin. Min bild av dagens system ser ut något sånt här

 

I vår globaliserade värld så kan företagen i frihandelns namn bedriva sin business över hela världen. Tanken med detta är väl att den globala konkurrensen ska framtvinga de mest "effektiva" sättet att producera saker.

Detta fungerar dock inte i praktiken. Det som händer är att folk i fattiga länder, som inte har några pengar, och därför ingen köpkraft, utnyttjas för att producera saker till de rika länderna. Vem producerar platt-tv’ar till fattigt folk kan man ju fråga sig? I frihandelns namn konkureras också många fattiga länder ut. Jordbruket är ett bra exempel. Istället för att fattiga bönder ska kunna leva på de dom producerar så blir dom utslagna av storskalig produktion i andra länder.

Vem är det egentligen som bestämmer över de globaliserade företagen? Och vem tar ansvar för t.ex klimatutsläpp från dessa globala företag? Efter att ha läst en forskningsartikel av Herman Daly, kan man fråga sig vem som egentligen har ansvar över våra globala företag?

Att dessutom pengarna koncentreras till några få, istället för att åtminstone stanna i landet där arbetet eller naturresurseran kommer från, verkar bara vara som det ska. Många stora företag har nu större börsvärde än flera hela länders BNP

Varför inte gå från globalisering till internationalisering (inte att förväxlas med varandra)? Internationalisering skulle kunna se ut som såhär.

 

I en internationaliserad värld sker den globala handeln via olika avtal mellan olika demokratiskt styrda stater (företag är som ni ju alla vet inte demokratiska). Man får då ett helt annat ansvar och styrning, som kan möjliggöra olika miljökrav, stöd för lokalproducerat osv osv.

För en sak är säker, fortsätter vi i effektivitetens namn med ökade varuflöden tvärs över hela världen så kommer vi dels förstöra vår planet, dels skapa fruktansvärda sociala klyftor mellan de fattiga utan köpkraft och dom rika som kan utnyttja dessa fattiga för att göda sina egna allt fetare bankkonton.

Om godtycklighet

Av , , Bli först att kommentera 0

Ibland hör man folk säga att den ekonomiska läran är positiv, alltså objektiv och utan att man lägger någon värdering, eller säger vad man bör göra.

Hela tanken på att man ska fördela resurser med hjälp av marknaden är godtycklig, subjektiv och normativ.  Dessutom så gör man också olika antaganden i olika ekonomiska modeller, så som antagandet att människan är rationell, vilket krävs för att modellen om tillgång och efterfrågan ska fungera. Dessa antaganden, som i den dagliga debatten sälllan skärskådas, är i allra högsta grad inte objektiva.

Det jag egentligen ville med detta inlägget var att citera en arikel från tidskriften Science, "Energy and the US economy, a biophysical perspektive"

Jag tycker dom slog huvudet på skiken då dom skriver (fritt översatt):


[Den ekonomiska läran] "är baserad på ett antal mer eller mindre rimliga, men helt godtyckliga, antaganden, vilket leder till precisa men irrelevanta teoretiska slutsatser".

Med andra ord, för att låna språk från datavetenskapen och logiken: GIGO, garbage in, garbage out. Detta är exakt vad man gör här. Man stoppar in ett antal mer eller mindre korrekta antaganden, gör en logisk slutledning och får ut ett resultat. Efterssom antagandena är skit, så blir resultatet också skit.

Min fråga blir återigen, hur kan vi låta oss styras av dessa felaktigt utbildade ekonomer?

Ekonomiska modeller

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag tänkte här presentera ett annat synsätt på vår ekonomi. Det går ut på att ekonomin består av två motriktade flöden. Ett flöde av pengar och ett av varor och tjänster. Detta är ganska intuitivt, du ger pengar och får en vara eller tjänst, du investerar pengar och får en fabrik.

 

I alla ekonomiutbildningarna idag så lär man sig att ignorera det fysiska flödet av varor och tjänster och istället fokusera på flödet av pengar. Detta "funkar" då dessa flöden i teorin är lika stora.

 

I detta ekonomiska flöde så snurrar kapital och arbete fram och tillbaka mellan hushåll och företag, och takten på detta flödet ökar då teknikutvecklingen ökar bland annat produktiviteten hos arbetarna. Detta har lett till en illusion att den ekonomiska aktiviteten kan öka oändligt.

Om man då istället tar flödesmodellen ovan till hjälp för att få en komplett bild av ekonomin, så inser man att ett ekonomiskt flöde måste motsvaras av ett fysiskt flöde, (om flödet av pengar är större så blir det ju bara som att skicka hittepåpengar mellan varandra)

Om man tittar lite närmare på detta flöde (det finns till och med ett forskningsområde kallat Industriell ekologi där man tittar just på detta) så kan man tänka sig att det ser ut som bilden ovan.

Vi tar naturresurser från naturen (järnmalm, olja, spannmål osv.) och använder energi i olika sorts tjänster (ståltilverkning, matlagning, konstruktion/forskning)  för att förädla dessa till användbara produkter. Dessa produkter hamnar förr eller senare tillbaks till naturen i form av avfall i någon form

Detta flödet är till skillnad från det ekonomiska kretsloppet öppet  (dvs inte cirkulärt) , och kräver energi i alla steg i kedjan. Alla sveriges 7åringar kan räkna ut att det inte går att trycka igenom hur mycket somhelst genom denna process (genom samhället) utan att vi antingen gör slut på naturresurserna, energiresurserna, eller naturens förmåga att absorbera avfall.

Hur kan vi tillåta att styras av ekonomer som ignorerar dessa väldigt uppenbara faktum, och i en tid när vi snabbt närmar oss planetens gränser, försöker lösa problemen med ekonomisk tillväxt (dvs ett ökat fysiskt flöde), när det i själva verket är detta alltförstora flöde som är orsaken till våra problem?

Ledsen att behöva säga det, men när vi nu gått från en tom till en full värld så krävs en annan typ av metod för att styra vårt samhälle. Kan vi inse detta innan det är försent?

Presentation

Vad är det här då?

En blogg där jag försöker förklara och analysera olika risker som vi står inför, främst inom energi och ekonomi-området.

Vem är du då?

Jag är en Civiliingenjörsstudent från Umeå som till hösten börjar Masterprogrammet i teknik och hållbar utveckling på KTH. Jag har ett stort intresse för de händelser vi nu ser i vår omvärld, med dyrare energi, mindre matproduktion, ökande skuldberg, osv. Jag tänkte här titta på vilka följder detta har, både globalt men även lokalt.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se