Verklighetsuppfattningen?

Av , , Bli först att kommentera 0

De senaste veckorna har det varit stor uppståndelse kring sveriges vapenexport. Jag tror att detta beror till allt för stor del på okunskap, på samma sätt som när det blev stor uppståndelse kring FRA-lagen.

När det gäller just FRA-lagen så tror jag att det var så att de flesta svenskar trodde internet var säkert, och att det man såg på dataskärmen när man surfade bara var synligt för en själv. Det är ett faktum att många länder, inte minst USA där många stora hemsidor ligger, övervakar intenernet ganska friskt. Dessutom har det under lång tid varit så i Sverige att etern är fri, dvs i praktien all information som någon gång sänds via radiosändar, dvs mobiltelefon, radiolänk, trådlöst nätverk, är fri för alla att lyssna av. Dock tror jag att folk i allmänhet var ganska okunniga om dessa faktum, och när sedan FRA-lagen kom så blev det en väckarklocka och ett uppvaknande för många att internet inte är den säkra platsen som de trodde. Detta tror jag ledde till att FRA-lagen fick orimligt mycket kritik.

På samma sätt är det nu med vapenexporten. Jag tror att många i Sverige har en naiv bild om att vi i Sverige bara sysslar med fredliga saker, vi har ju faktiskt haft fred i över 200 år, och det här med krigande och vapen är något som bara andra länder håller på med. Denna bild har nu också fått sig en törn när det nu i media framgår att vi exporterar vapen till mer eller mindre skumma stater. Faktum är ju att Sverige är en stor vapenexportör, kanske till och med den största i världen räknat per kapita, och detta krockar med den naiva bilden som jag tror många svenskar har av sverige, och jag tror att det är en del av anledningen till denna uppståndelse i frågan.

Man kan ju fråga sig om vi ska ändra vår självbild eller vår vapenexport, men den frågan lämnar jag öppen så länge…

Bli först att kommentera

Vad är exponentiell tillväxt?

Av , , 1 kommentar 1

Vad är exponentiell tillväxt?  Till att börja med vill jag berätta två historier, om liljor i en damm, och en om vete på ett schackbräde.

Vattenliljor på dammen

En viss typ av vattenliljor introduceras till en damm. Just denna arten växer exponentiellt. och fördubblas varje dag, och kommer täcka hela dammen efter 30 dagar. Efter hur många dagar täcks hälften av dammen?
Många kanske tänker att den borde va halvfull efter halva tiden, dvs efter 15 dagar. Detta är dock fel: dammen kommer vara halfull den 29 dagen och vara helt full nästa dag.

Vetekorn på schackbrädet
Denna historia handlar om uppfinnaren av schack, en man från Indien. När han visar upp sitt påhitt för kungen så frågar kungen vad han vill ha som belöning. Mannen svarar att han vill bara att kungen ska ge honom vete, ett vetekorn på första rutan, 2 på den andra, 4 på den 3e, osv, en fördubbling för varje ruta. Kungen tycker sig lätt kunna avvara några få vetekort så han går snabbt med på förslaget. Detta visar sig snabbt vara en dålig idé, då fördubblingarna snabbt drar iväg.  På den 4 rutan läggs 8 riskorn, men på den 16e rutan måste läggas 65536, på den 32e rutan 4294967296 riskorn, och på den sista rutan 9,223,372,036,854,775,808 riskorn, något kungen verkligen inte har råd med.

Detta med exponentiell tillväxt beskriver egentligen fördubblingstakten. Ett enkelt sätt att räkna ut fördubblingstakten är att använda 70-regeln. Den innebär att man delar 70 med tillväxttakten i %, detta ger hur många t.ex. år det tar för en fördubbling. T.ex. om Kinas ekonomi växter med 7% per år, så kommer den fördubblas på 70/7 = 10 år. Eller om du får 3,5% på ditt sparande varje år så kommer dina pengar ha fördubblats på 70/3,5 = 20 år. Detta innebär att du kommer ha 4 gånger så mycket på 40 år, och 8 gånger pengarna på 60 år. Så även om tillväxttakten är densamma så kommer ökningen av pengar gå allt snabbare.

Tyvärr så är vi människor ganska dåliga på att reagera på exponentiell tillväxt. Se bara på fallet med liljorna på dammen, på slutet växer det så sjukt fort. Samma principer går att tillämpa på andra saker, till exempel miljöproblemen, att man har en viss %ig ökning av utsläpp, eller avskogning, eller artförlust varje år. Det går långsamt i början, men efter ett tag så blir det praktiskt taget en explosion. Detta ser vi nu i mycket av utvecklingen här i världen, både inom ekonomin, och i miljön.

1 kommentar

Utförsäljningen av apoteket en flopp

Av , , Bli först att kommentera 1

http://www.dn.se/sthlm/110000-lamnar-sitt-apotek-utan-medicin

Att sälja ut apoteket har visat sig blivit en flopp. Tanken var att att marknadskrafterna skulle genom ökad konkurrens öka servicen för kunderna. Detta visar sig nu inte fungera. Genom att låta marknadskrafterna jobba, så kommer servicen samlas där pengarna finns, så där lönsamheten är dålig så kommer det också fungera dåligt. Detta har vi har sett både på landsbygden, där de "vanliga apoteken" är de enda som kan drivas, samt inom receptbelagd medicin, det är för dyrt att ha massa olika medicin i lager. I inget av dessa fall har vi fått bättre service.

Nä att låta pengarna styra,  istället för sjuka människors och dess behov är omoraliskt, för att inte säga odemokratiskt. Makten ska komma från folket och dess behov, oavsett om man har pengar eller inte, och så sker inte på en fri marknad där de som har pengar bestämmer.

Att tillåta försäljning av huvudvärkstabletter och liknande på ica är toppen, men att låta försäljningen av receptbelagd medicin styras av marknaden är ett ideologiskt felsteg och en uppenbart värdelös idé. Håll marknadskrafterna utanför vård, skola och omsorg!

Bli först att kommentera
Etiketter:

Frikoppling

Av , , 1 kommentar 0

Flygplan kraschar ibland. Inte särskilt ofta, men det händer, med oftast ganska tråkiga följder. Därför försöker man minska risken att detta händer med olika metoder. En del vill ha ner risken till 0, men att tro att det går är bara okunnigt. De riskkällor som finns är lägesenerggi, kinetisk energi och kemisk energi i bränslet. Det enda sättet att nå 0% risk är om planet står stilla, på marken, utan bränsle. Men då kan man ju inte flyga, eller hur?

På samma sätt finns det de som resonerar mellan kopplingen mellan ekonomin och miljöpåverkan. Vissa vill tro att det går art drikoppla dessa två, men det är lika lönlöst som att frikoppla flygning från risk. Miljöpåverkan upppstår av all produktion och användning  av varor och tjänster – gör man något påverkas miljön. Antag vidare att man skulle luckas med 100% frikoppling, vad har man då? En pengasnurra som snurrar på utan att det sker någon påverkan på något överhuvudtaget, och vad vore syftet med det? Att frikoppla ekonomisk aktivitet från miljöpåverkan är som att frikoppla flygning från risk – ett lönlöst spel för gallerierna, om det ens går. Glöm inte detta nästa gång du läser om frikoppling!
 
 
"Men, jag förstår inte riktigt kopplingen mellan ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan." Jag föklarar:
 

Som bilderna ovan visar så ger "ekonomiska processer" avfall av olika slag, alltså miljöpåverkan. (Även om den inte för t.ex. en enskild människa inte är stor, men har man 7 miljarder så får man snabbt icke försumbar miljöpåverkan. Miljön har en förmåga att absorbera viss miljöpåverkan, men inte hur mycket som helst, men mer om detta senare)
 
Vad gäller vid odling och andra uttag av natturresurser då? Vid första ögonkastet så kan t.ex. ett odlat fält se ut att bara ge och ge, att man kan plocka ut råvaror i en evigt flödande ström. Detta stämmer dock inte.

Som bilden visar, så krävs en hel del inputs för att odlingen ska fungera. En naturlig miljö fungerar såklart av sig själv, men ofta då med ett begränsat utflöde. I moderna jordbruk så stoppas det in väldigt mycket både konstgödsel och bränsle till traktorerna, då de naturliga flödena inte räcker till. Miljöpåverkan från detta blir förutom landanvändningen, en utarmning av näringsämnen och minderaler ur jordarna, samt indirekt genom produktion av bränslen och konstgödsel.
 
Ekonomisk aktivitet kan alltså ses som ett flöde av energi och materia genom en "ekonomisk enhet", alltså en maskin, fabrik, människa, odling osv. Det går inte att skapa en "ekonomisk enhet" som bara producerar "nytta" utan annan miljöpåverkan såsom avfall eller andra utsläpp, något som bevisas av termodynamikens andra huvudsats (den säger i stort sett att man alltid får ett spill, att ingen process kan ge 100%).

Enda sättet att inte få någon miljöpåverkan är att inte ha något flöde, alltså ingen ekonomisk aktivitet. Man kan alltså inte frikoppla ekonomisk aktivitet från miljöpåverkan.

1 kommentar
Etiketter:

Skogsbrand?

Av , , 1 kommentar 0

Det fanns en gång för inte allt för länge sedan ett annat Sverige,  ett Sverige utan kommuner och skolplikt. I detta Sverige levde man ur hand i mun på bondgården. En gång i veckan, varje söndag, så samlades innevånarna i socknen för att gå till kyrkan och sjunga psalmer och be. Detta var dock inte allt man gjorde, kyrkan och socknen blev också en slags samligsplats där man kunde komma överens om olika saker. En historia jag hört var att man gick ihop ett gäng bönder och hyrde in en lärarinna för att ge sina barn en skolgång. På denna tid var inget lika automatiskt som det kan upplevas idag, det var upp till de själva att ordna för sig, annars blev dom utan. Man blev på detta sätt direkt delaktig i skapandet av sin egen välfärd, man såg sammanhanget och nyttan med detta.

Sen flyttar vi fram några år till idag.Jag såg på nyheterna ett rapportage om New York och Brooklyn, där systemet för dagis inte fungerade, det kommunala kunde inte fixa dagisplatser till samtliga. Där hade man nu gått ihop några föräldrar och själva anställt en förskolelärare till sina barn, precis som man tvingades till förr.

Detta vittnar om två saker, dels att systemet inte fungerar så bra som det skulle. Detta är dock ingen ovanlighet, det händer lite då och då, även i Sverige, fast oftast så gör vi inget åt det för vi vet att det ordnar sig.
Dels så visar detta också på något värre, att man inte längre har förtroende för de gemensamma strukturerna som är tänkta att ta hand om oss. Dessa sociala strukturer växer sig allt större, stelare och mer komplexa, likt en igenvuxen skog. Fler och fler börjar ta dessa för givet, och det blir svårare att se sammanhanget då man byggt ett komplext system ivägen, vilket leder till ett urholkat förtroende. Dessutom (gäller inte bara skolbranchen) så försvårar de stora strukturerna för dom små, de blockerar ljuset för nya plantor vid markytan.

Vad behövs för att få bukt på dessa gamla strukturer? En röjning? Gallring? Avverkning? En Skogsbrand?

1 kommentar

Äntligen!

Av , , Bli först att kommentera 0

Som ni kanske märkt har bloggandet legat lite på is på sistone. Återkommer förhoppningsvis snart, kanske med några inlägg om det fantastiska ämnet ekologisk ekonomi. Bjuder på en bra film sålänge

 

Bli först att kommentera
Etiketter: